Shanaz Qader och Ammal Ismail går i nian på Hjällboskolan och sitter i elevrådet. På frågan om vad de önskar sig i skolan kommer svaret snabbt.
– Att det fanns några fler svenskar i skolan. Vi har knappt några svenska elever. Att man kommunicerar med en som pratar ren svenska är viktigt för att lära sig hur man ska bete sig och för språket, säger Shanaz Qader.
– Dom har ju satt jättemånga med utländsk bakgrund i samma område. Det är segregation och de borde inte ha gjort så, säger Ammal Ismail.
”Vissa ser ner på oss”
I förra veckan beslutade regeringen att ge riktade stadsbidrag så att 175 extra karriärstjänster för yrkesskickliga lärare hamnar i det de kallar utanförskapsområden. Tjänsterna ska hamna på 40 platser och i Göteborg berörs Hjällbo, Gårdsten, Norra Biskopsgården och Bergsjön.
– Vad menar de med utanförskapsområden? Hade det varit hälften svenskar och hälften med utländsk bakgrund här så hade det inte varit de här problemen, då hade vi pratat lika-dant. Och vi hade inte behövt mer hjälp, säger Ammal Ismail.
Hon säger att hon kallar sig själv svensk, men berättar också om en gård i Eriksbo som kallas Svennegården, för att det faktiskt bor ”svenskar” där. Liksom det finns Gammelgården där de flesta är äldre. De diskuterar om det kanske finns en kille i åttan som är ”svensk” och med det menar de att han har föräldrar som är födda i Sverige.
– Vissa ser ju ner på oss som har utländsk bakgrund. Jag tror att det hade lättat om de verkligen visste vilka vi var och hur vi är. Nu är det bara utifrån vad tidningarna säger och de har startat ett parti som är emot oss med utländsk bakgrund. De vet inte hur vi är alls, säger Ammal Ismail och syftar på Sverigedemokraterna.
Att se till att så många som möjligt kan komma in på, och kunna klara av att gå, ett gymnasieprogram är prio ett för Hjällboskolan. Skolan försöker också motivera dem vars föräldrar hamnat i arbetslöshet, eller måste gå på försörjningsstöd, att se andra möjligheter. De har också prisats för sitt sätt att förbereda elever för yrkeslivet.
Behöver mer hjälp i svenska
Ammal Ismail och Shanaz Qader är båda ambitiösa elever. De tycker att regeringens satsning på lärare verkar bra, men att det mesta handlar om segregation och att knäckfrågan för framtiden är språk och att även de som inte går i förberedelseklasser behöver mer hjälp i svenska.
– Det finns vissa som bott hela sitt liv i Sverige och har F i svenska. De kan språket, men de kan inte använda det såpass bra att de kan fylla kraven för ett E. Att hjälpa dem att uttrycka sig när det gäller uppsatser och sådant förbättrar också självförtroendet och då kan de delta i diskussioner, säger Shanaz Qader som bott i Sverige i fem år.
– Du kommer inte klara dig någonstans här i Sverige om du har ett F i svenska. Det är nästan svårt att få godkänt i de andra ämnena om man inte har godkänt i svenska, säger Ammal Ismail
Känner sig trygga
Det tar många år att lära sig ett nytt språk så väl att det inte är ett hinder i kunskapsinlärningen. I dag menar bland andra Skolverket att stöd på hemspråket i fler ämnen skulle underlätta inlärningen. Fast det gäller naturligtvis dem som har ett annat förstaspråk. Det finns också en social dimension.
– När alla i samma område har föräldrar som bryter så gör barnen det också och det är inte lika fint. Jag skäms nästan när jag pratar med någon i stan för de pratar bättre än jag gör. Det räcker att man öppnar munnen så vill vissa nästan inte prata med en, säger Ammal Ismail.
Båda känner sig trygga i Hjällbo och är nöjda med sina lärare och skolan. Fast Ammal Ismail berättar att många i hennes klass och parallellklassen sökte till Samskolan i sexan. En kom in.
”Folk vill inte lämna sina hem”
Nu har hon och Shanaz Qader sökt gymnasieskolor i centralare delar av stan. Dels på syskons rekommendationer, men också för att de vill komma utanför Angered. Samtidigt trivs de i Hjällbo och tycker att stadsdelen svartmålats av media och fördomar.
– Folk vill inte lämna sina hem. Men om det kommer in nya invandrare så hjälp dem att hitta bostäder i områden där det bor fler svenskar. Där lär de sig det rätta språket utan brytningen som finns här och den svenska kulturen, säger Ammal Ismail.
