I slutet av januari sköts en man med flera skott i benet utanför den restaurang på Vårväderstorget där de två männen sköts till döds i onsdags kväll. Den gången kunde offret lämna sjukhuset med lindriga skador. Efter skjutningarna i onsdags blev utgången betydligt värre. Men gemensamt för de båda händelserna är inte bara platsen, utan också att den exakta orsaken till skotten är oklar. Att det handlar om uppgörelsen mellan några av de kriminella grupperingar som finns i Göteborg verkar dock ingen tvivla på.
– Vi bedömer att det är en händelse som har att göra med pågående gängkonflikter i Göteborg. Vi har naturligtvis olika uppslag som vi jobbar utifrån, vi jobbar brett i detta men vi har också några specifika uppslag, säger Klas Friberg, länspolismästare i Västra Götaland.
Saknar framtidstro
Vilka gängen som gör upp är, och vad de gjorde upp om den här gången, kan polisen inte säga än. Men klart är att det finns ett antal grupperingar i olika stadsdelar i Göteborg, och att dessa står bakom många av de senaste årens skottlossningar. Det handlar om ett tiotal nätverk i olika stadsdelar. Nätverk som kan vara ganska löst sammansatta, men där lojaliteten mot varandra ändå är stor. Det har inte minst visat sig i olika rättegångar – där det har varit mycket svårt att få människor att vittna.
Till skillnad från den mer etablerade organiserade brottsligheten, som utgörs av MC-gäng och fängelsegäng, består dessa nätverk som gott som alltid av yngre män, ibland till och med killar i skolåldern.
– Det handlar inte om några ungdomar som har blivit kriminella över en natt, utan många har långsamt har glidit in i det här. Ofta är det killar som har varit föremål för sociala insatser länge, kanske bott på ungdomshem, som saknar jobb och framtidstro och positiva förebilder, säger Karwan Faraj.
Han är en av de utomstående som antagligen har bäst insyn i dessa grupper. Han har jobbat med ungdomar i Göteborg i flera år, och är numer frilansjournalist som har gjort två uppmärksammade radiodokumentärer tillsammans med Kamran Rahimi Hosseini om de senaste årens skottlossningar i Göteborg. I arbetet med dem pratade han med en mängd av de inblandade ungdomarna. Både offren och förövarna. På så sätt har Karwan Faraj fått en bild av vilka de är. Och varför de hamnar i kriminalitet.
– Det går egentligen inte att generalisera, men det finns ändå vissa saker som är gemensamma för de flesta. Som att de saknar framtidstro. De känner att samhället inte är till för dem. Det har i sig att göra med de stora klyftorna i Göteborg tror jag. Många som växer upp i till exempel Biskopsgården känner att de från början har det sämre. Alla de möjligheter som ungdomar från rika områden har, de gäller inte en själv. I de kriminella gängen får man däremot en betydelse, säger han.
Men det är inte bara i Biskopsgården de kriminella gängen finns. I februari sköts till exempel två män i Majorna. Ett av offren tros ha koppling till en kriminell gruppering.
– De här grupperna finns överallt. Och man ska också komma ihåg att det är väldigt få som skjuter, som går så här långt, säger Karwan Faraj.
Små konflikter urartar
Inte heller är Göteborg unikt när det gäller dödligt våld. Trots massiv rapportering de senaste åren sker ungefär lika många skottlossningar i Malmö och Stockholm, sett till antal invånare.
– Konflikterna mellan kriminella grupperingar är ganska likartade, alla tre städerna har problem med det här. Från början skilde Malmö ut sig, när MC-gängen etablerades under 90-talet. De inspirerade sedan till fler gäng, säger Daniel Vesterhav, utredare på Brottsförebyggande rådet.
Han menar att orsakerna till konflikterna ofta är ganska banala. Många gånger börjar det med konflikter mellan enskilda individer.
– Många är väldigt lättkränkta. Det kan vara triviala saker som att någon pratar för länge med någons flickvän, eller någon skuld i en narkotikaaffär. Man tar sedan till våld för att inte tappa anseendet. Då måste den andra svara, och en våldsspiral dras igång. Successivt dras allt fler in i konflikten, säger han.
Karwan Faraj håller med om att det ofta är så det börjar.
– Det kan handla om allt från en kränkning till att någon har blåst någon annan. Något som först bara är tjafs utvecklas till våld. Så småningom finns det en massa långt pågående fejder som nästan ingen kan hålla reda på, säger han.
