Allt pekar nu på att Sverigedemokraterna blir riksdagens tredje största parti. Förutom inflytande genom sina mandat, innebär det enligt traditionen också att partiet kan få utse riksdagens andre vice talman. Men praxis kan brytas, säger statsvetaren Marja Lemne.
Kampen om att bli riksdagens tredje största parti har stått hårt mellan Sverigedemokraterna (SD) och Miljöpartiet (MP). Men allt pekar nu på SD, som fick 10,5 procent i SVT:s valundersökning, intar tredjeplatsen. Förutom politiskt inflytande och den rent symboliska innebörden medför det också, rent formellt, att partiet får utse riksdagens andre vice talman.
– Så vitt jag vet är det dock inget som är nedskrivet och fastställt någonstans, utan det handlar mer om tradition och praxis, säger Marja Lemne, statsvetare vid Stockholms universitet.
Riksdagens övriga partier är tydliga med att de vill begränsa SD:s inflytande så långt det är möjligt. Och Marja Lenne tror att det, traditionen till trots, är möjligt att hindra SD från att ta plats bland talmännen.
– Man ska aldrig säga aldrig. Tidigare har det alltid varit tradition att det största oppositionspartiet får ordförandeposten i Konstitutionsutskottet, men det bröts 2010 då Peter Eriksson från Miljöpartiet utsågs. Så praxis kan brytas, säger Marja Lemne.
Sammanlagt finns tre vice talmän i riksdagen, fördelade efter partiernas storlek. Tillsammans med den förste talmannen bildar de riksdagens presidium, och träffas regelbundet för att arbeta med frågor som rör ledningen av riksdagen och dess arbete. Talmännen representerar även riksdagen internationellt.
De röstade på SD
Alla skandaler till trots har Sverigedemokraterna starkt stöd bland väljare med lågt förtroende för politiker. I den väljargruppen röstade 18 procent på partiet.
Bland LO-medlemmar har 11 procent röstat på SD, och i gruppen arbetslösa är siffran 13 procent.
30 procent av SD-väljarna har tidigare röstat på Moderaterna, enligt SVT:s valundersökning.