Partiledaren Jimmie Åkesson inledde pressträffen på tisdagseftermiddagen med att presentera Sverigedemokraterna som ”det mest Europavänliga och mest EU-kritiska partiet” i Sverige.
Han menar att SD tar de europeiska nationerna och deras mångfald på allvar till skillnad från alla andra partier som vill centralisera och flytta mer makt till Bryssel.
Åkesson målade upp EU-valet 9 juni som ett viktigt val, med gott självförtroende om målsättningen att få fler än de tre mandat man har nu och bli största svenska parti.
– Vi antar utmaningen från Socialdemokraterna som utmålat oss till huvudmotståndare med glädje och stolthet, säger Åkesson.
Något svenskt EU-utträde, ”swexit”, nämndes inte alls på pressträffen. Den länge hårt EU-kritiska linjen, som en gång i tiden sägs ha fått Jimmie Åkesson att gå med i SD, är ordentligt nedtonad numera.
”Nordlig skatteprovins”
Toppnamnet Charlie Weimers har så sent som på partiets landsdagar i november pratat om en ”omedelbar swexit” om maktöverföringen till Bryssel ”går för långt”. Nu tonar även han ned retoriken en smula.
– Det är inte aktuellt i nuläget, säger han till Dagens ETC.
– Det vi går till val på är en reformagenda som innebär en ny svensk EU-strategi som innebär att vi med en konservativ majoritet i Europaparlamentet kan ändra inriktningen för industripolitiken, klimatpolitiken, migrationspolitiken. Det är det som är vårt fokus här och nu, fortsätter han.
Du har tidigare pratat om att Sverige bör förbereda sig för en swexit och att det finns gränser för när maktförskjutningen gått för långt. Hur ser den gränsen ut?
– Ja, Bryssel måste vara medvetna om att det finns en gräns för vad Sverige accepterar. Om det är så att man avskaffar det svenska vetot över EU-budgeten och skattepolitiken, och reducerar Sverige till en nordlig skatteprovins i ett Europas förenta stater, då måste vi visa för resten av Europa att vi vet var dörren finns. Det är framförallt i det här läget en förhandlingsstrategi, som förhoppningsvis kan innebära att den här typen av excesser förblir idéer hos EU:s centralister och aldrig blir verklighet.
Räknar du in er i ECR-gruppen i samma block som den stora konservativa EPP-gruppen (där bland andra M och KD ingår) då?
– När jag säger att det ser ut som att vi konservativa kan hamna i majoritetsställning i Europaparlamentet, då menar jag min egen grupp ECR där jag är vice ordförande. Som det ser ut nu så hamnar EPP i ett läge där de kan välja vilken majoritet de vill jobba med, om de vill gå åt det konservativa hållet eller åt det rödgröna hållet och jag ser tendenser nu att EPP blir mer och mer intresserat av det Tidö-samarbete vi har i Sverige och motsvarande konstellationer i både Italien och Finland, så jag har gott hopp om att vi ska kunna få inflytande efter nästa val.
Hur jobbar du själv för att fördjupa det samarbetet med EPP-gruppen?
– Det har inte funnits så mycket utrymme att göra det eftersom de har förhandlat vänsterut under hela den här mandatperioden. Men det är ju helt enkelt, att lägga många ändringsförslag för att visa vad det konservativa alternativet till rödgrön politik innebär. Det handlar om att bygga personliga nätverk, etablera förtroende och så vidare. Det är ett arbete som pågår hela tiden.
Men du vill se ett motsvarande Tidö-samarbete på EU-nivå?
– Ja, jag vill se ett Tidö-samarbete på europeisk nivå.
Skulle det samarbetet även inkludera ID-gruppen (där högerextrema partier som tyska AfD, franska Nationell samling och italienska Lega ingår)?
– Vi får se hur man hanterar det. Vi är öppna för att i sakfrågor samarbeta med vem som helst i EU-parlamentet. Det blir en fråga för EPP att ta ställning till. Om de vill kunna bygga majoriteter med vissa ID-partier eller inte. Det är en öppen fråga i nuläget.
Ny roll för Erixon
Tvåa på EU-vallistan är Beatrice Timgren, riksdagsledamot i miljö- och jordbruksutskottet. Hon vill inte heller prata om någon swexit.
– Vi driver ju inte swexit, däremot vill vi se över vårt medlemsskap. Vi vill att EU ska driva de frågor som man gick till val på när vi röstade för ett svenskt EU-medlemskap och inte blanda sig i frågor som ska vara en nationell angelägenhet, säger hon till Dagens ETC.
Vad finns det för röda linjer som skulle driva på för att vilja gå ur EU?
– Det får man ju kolla på när man gör utredningen. Var de röda linjerna får ligga. Vi vill ju inte se mer överförande av makt från riksdagen till Bryssel. Det är svårt att säga en tydlig gräns men det är ju generellt maktöverföring. Vi vill inte se några EU-skatter. Vi vill ha nationellt självbestämmande just när det gäller framförallt skattepolitiken. När det gäller skolan, när det gäller sjukvårdspolitiken. Det ska vara nationella angelägenheter.
Trea på SD:s lista till Europaparlamentsvalet är en skräll i form av Dick Erixon, välkänd debattör, chefredaktör för tidningen Samtiden och ansvarig utgivare för mediesatsningen Riks, som fram till nyligen ägdes av Sverigedemokraterna.
– Oj, det här är verkligen en ny roll för mig, säger han och berättar att han som gammal ekonom gärna skulle vilja sitta i budgetkontroll-utskottet.
– För att granska de här enorma mängderna pengar som man lägger i samma kista.
Enligt en prognos från tankesmedjan ECFR nyligen väntas de högerpopulistiska och högerextrema partierna i ECR- och ID-grupperna öka kraftigt i EU-valet. Enligt Dick Erixon är det ett bevis på att de etablerade politikerna har misslyckats med att nå väljarna.
– Det innebär ju att människor i många olika länder är väldigt kritiska till den maktelit som har funnits i Bryssel. Och att de som blir valda måste se till att ta in och ändra politiken så att det blir mer till medborgarnas fördel, säger han till Dagens ETC.
