Förra veckan gick Jimmie Åkesson (SD) ut med ännu ett utspel i frågan, den här gången om Kriminalvården.

– Vi kan ha betydligt lägre standard, vi kan ha trängre beläggning än vad vi har idag, sa han till Ekot.

Michael Laitinen är sektionschef på Kriminalvårdens säkerhetsavdelning. Han berättar att under sommaren är situationen på fängelserna inte lika pressad. För att beläggningen är mindre då. Men han bävar inför den stundande hösten.

– Just nu har vi tomma platser i en del häkten och i alla säkerhetsklasser på anstalter. Men hösten blir en stor utmaning. Enligt alla prognoser kommer vi att ha den här situationen inom en överskådlig framtid, säger han.

Tusen nya platser i närtid

Kriminalvården visade i en prognos i våras att det behövs omkring 30-40 nya platser per vecka i anstalt och häkte för att hantera det ökade antalet intagna. Det betyder 1 000 nya platser hösten 2024.

En expansion planeras också: totalt 4 200 fasta platser den kommande tioårsperioden, varav 1 200 häktesplatser och 3 000 anstaltsplatser.

På anstalter i Sverige har situationen lösts genom att intagna får dela rum, genom att samtals- och besöksrum har gjorts om till bostadsrum, och genom att dubbla antalet intagna per ytenhet på vissa avdelningar.

– Det är en stor påfrestning. Det blir knepigare att bibehålla vårt återfallsförebyggande arbete, säger Michael Laitinen.

Marginella skillnader

Jenny Madestam är docent i statsvetenskap vid Södertörns högskola och anser att Jimmie Åkessons uttalande är helt i linje med SD:s kriminalpolitik.

– De vill visa att det är partiet som tar de tuffaste tagen mot kriminella. Tidöpartierna vill visa att de jobbar med frågorna och att det är de som vidtagit åtgärderna mot brottsligheten som sedan burit frukt.

Brott och straff är frågor där M och SD åtnjuter särskilt högt förtroende hos väljarna. Mellan S och Tidöpartierna är det marginella skillnader i synen på brott och straff, säger Jenny Madestam.

– De som står till mer vänster pratar ofta mer om preventiva åtgärder och är mindre profilerade i frågan. Men generellt har även vänstern och Miljöpartiet pratat mer om brott och straff på sistone. Inga partier vill verka som att de tar i frågan med silkesvantar.

Aggression och återfall

Men vad får överbeläggningar för konsekvenser för de intagna? Bengt-Åke Armelius är professor i psykologi vid Umeå universitet. Han ser risker med att intagna behöver dela cell, särskilt med någon de inte trivs med.

– Man behöver ha sin privata sfär när man är för sig själv. Att inte få det kan leda till aggression, sämre sömn och irritation, säger han.

Färre intagna och mer personal hade enligt Bengt-Åke Armelius gett den bästa återfallspreventionen och större chans att de intagna kommer bättre ut.

– En av de största källorna till att bli kriminell eller återfalla i kriminalitet är att umgås med andra kriminella, säger Bengt-Åke Armelius och fortsätter:

– De intagna behöver fler som uppmuntrar till pro-sociala sammanhang att identifiera sig med för att komma bättre ut, något som kan vara svårt med överbelagda fängelser. 

Det är även viktigt med bra boendestandard och att de intagna inte känner sig åsidosatta och utanför.

– Skrämsel och straff botar inte någon, utan det krävs stödjande och pro-sociala insatser.