I Norrköping blossade en konflikt upp i slutet av maj, efter att arrangörerna för East Pride hade förbjudit banderoller och t-shirts med Moderaternas logga i paraden. De uppgav i efterhand att partiet kommit in med sin anmälan för sent, och att de därför inte hade hunnit få den obligatoriska säkerhetsutbildningen. Samma sak gällde för Liberalerna. Däremot fick MUF och Öppna Moderater representeras i paraden, och alla var välkomna att gå med som individer.

”Att gå i prideparaden förpliktigar”

Men det som moderata politiker reagerade på var en annan motivering till East Prides beslut: Moderaternas samarbete med SD i regeringen, och motsvarande partikonstellationer som sedan valet 2022 styr både Norrköpings kommun och region Östergötland. 

– När vi kommer in i prideparken så pratar ordföranden för East Pride, Maria Bergqvist, om att man inte kan kroka arm med SD i ena handen och vifta med Pride-flaggan i den andra, säger Mats Fahlgren från Moderaternas hbtq-förbund Öppna Moderater i Östergötland. 

– Hon menade att det inte betyder någonting då. Men vi menar att det visst gör det. Det skulle vara mycket roligare att ha en seriös debatt om Moderaternas hbtq-politik.

I en hetsig Facebookdiskussion som utbröt efter händelsen skrev det moderata kommunalrådet Sophia Jarl (som inte har svarat på Dagens ETC:s kontaktförsök) att pridefestivalen ”kanske inte ska tilldelas föreningsbidrag – eftersom de uppenbarligen inte lever upp till demokratireglerna och allas lika rättigheter att delta.”

Pridearrangören Maja Engström står ändå bakom beslutet. 

– East Pride är en gräsrotsrörelse och vi ser det som att pride är politiskt. Hbtq-rörelsen startade som en politisk aktion för att många var väldigt trötta på att vara förtrycka, hotade och förföljda. Det måste vi komma ihåg. Vi tycker inte att man kan gå i en prideparad hur som helst. Det förpliktigar också; det här är frågor som man behöver jobba med hela tiden.

Ett politiserat pride?

MUF och Öppna Moderater i Östergötland skrev en debattartikel där de varnade för att göra pride till en vänsterrörelse: ”Att politisera Pride och än en gång upprätta snäva, skadliga åsiktskorridorer är till ingen nytta för hbtq+-personer eller för Pride i övrigt.” 

Politisering är ett återkommande begrepp som används i kritik mot pride, även om det oftast brukar komma från SD-håll. Från vänsterhåll problematiseras tvärtom ofta vad man ser som en avpolitisering av pride. 

Ivan Rådström, politisk sekreterare på Sverigedemokraterna i Linköping, skrev i en debattartikel i början av juni att han inte förstår varför hbtq över huvud taget ska vara en politisk fråga. Två socialdemokratiska lokalpolitiker svarade att rörelsen är politisk av nödtvång; hbtq-personer organiserar sig därför att de utsätts för diskriminering och förtryck. 

Maja Engström från East Pride är inne på samma spår.

– Pride är en politisk manifestation och en fest där vi får fira tidigare vunna segrar. Men vi behöver fortfarande försvara våra rättigheter, för de är nya och sköra. Rättigheter som är nya går lättare att dra in. 

Och från flera håll kommer vittnesmål om att hbtq-personers rättigheter är under attack. I en rapport från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor framgår att människor som engagerar sig för hbtq-frågor är de inom civilsamhället som mottar mest hot och hat: En rapport från fackförbundet DIK visar att hbtq-fientliga attentat från extremhögern ökar. När Dagens ETC skickade ut en enkät till arrangörer för pridefestivaler runtom i Sverige kom det in 22 svar. 15 av dessa, 68 procent, angav att pridefestivalen någon gång har mottagit hot och hat.

Ökat hat efter valet 

Tasso Stafilidis är verksamhetsledare för West Pride i Göteborg. Festivalarrangörerna arbetar året runt med utbildningar och hbtqi-diplomeringar i Göteborgsregionen och Tasso Stafilidis upplever att klimatet har hårdnat efter regeringens samarbete med SD.

– Jag har jobbat med festivalen sedan 2009 på olika nivåer och har aldrig tidigare behövt radera så många kommentarer från sociala medier. Det är angrepp och nedsättande kommentarer, främst mot våra artister med transbakgrund. Ingen av oss hade kunnat föreställa sig att SD skulle få ett så snabbt genomslag. Tre veckor efter att Rickard Jomshof sagt att han ville skrota diskrimineringslagstiftningen träffade vi vuxna personer som trodde att diskrimineringslagstiftningen var borttagen under våra utbildningar för både kommunala och privata verksamheter. 

Att jämställdhetsminister Paulina Brandberg (L) talade på West Pride föranleddes av diskussioner inom pridestyrelsen, med tanke på regeringssamarbetet med SD. De valde till slut att bjuda in henne, men ställde krav på innehållet i hennes tal – något de aldrig har gjort förut. Tasso Stafilidis efterlyser att övriga partier går ut med ett tydligt försvar för hbtqi-personers rättigheter i samband med SD:s upprepade angrepp. 

– Jag vill se att riksdagens partier enas i ett gemensamt ställningstagande mot den här hatpropagandan.

Öppna Moderaters glidning mot SD

2016 skrev Öppna Moderater en debattartikel där de sa ”blankt nej” till samarbeten mellan Moderaterna och SD på alla nivåer. De hänvisade till SD:s rötter i nynazismen och dess hbtq-fientliga politik. Men liksom i moderpartiet har motståndet bleknat med tiden. På 2021 års förbundsstämma röstade det moderata hbtq-förbundet ner ett förslag om att de ska ”arbeta för att Moderaterna under inga omständigheter ska ha något samarbete med Sverigedemokraterna på någon politisk nivå”. 

Tobias Björk, ordförande för Öppna Moderater, ser på glidningen i förbundets hållning gentemot SD som att man nu vill se mer till sakfrågor än tidigare. 

Mats Fahlgren och Sandra Sannemo Bårman från Öppna Moderater i Östergötland anser inte att Moderaternas samarbete med SD motiverar East Prides beslut att förbjuda Moderatloggor i prideparaden.

– För att göra verklighet av moderata idéer behöver man samarbeta med de partier som finns i den folkvalda församlingen. Vi fick ändå in tre frågor i Tidöavtalet som handlar om att förstärka hbtq-personers rättigheter. Och i alla andra frågor bedriver Moderaterna en väldigt hbtq-vänlig politik, säger Mats Fahlgren.

Vissa skulle nog säga att Moderaterna legitimerar ett parti i vilket företrädare uttrycker sig hatiskt mot hbtq-personer. Kan ni förstå om man tycker att det finns en konflikt här?

– Ja, det är ju en konflikt, naturligtvis. Men vi är ju för hbtq-politiken. Man kan ju inte utesluta oss från pride bara för att det finns hot och hat på extremhögerns sida. 

På ert samarbetspartis sida? 

– Mm, ja, stödparti skulle jag kalla det för.

– Oavsett vem det är som utför ett hatbrott, så är det fruktansvärt, säger Sandra Sannemo Bårman. 

Debattartikeln från 2016 där Öppna Moderater markerade mot moderpartiets SD-flirtar undertecknades av Fredrik Saweståhl, dåvarande ordförande för det moderata hbtq-förbundet. Han är numera ersättare i riksdagen – samtidigt som han är ordförande för Stockholm Pride, en organisation som har uteslutit SD sedan start på grund av att partiet varken anses stå bakom festivalens värdegrunder, eller verka för hbtq-personers rättigheter. Fredrik Saweståhl har inte svarat på Dagens ETC:s kontaktförsök.

Koncept utan framgång

Mats Wingborg är journalist, författare och expert på extremhögern. Han tror att de borgerliga partiernas SD-närmanden har två effekter för hbtq-personer. Dels kan de partier som är väldigt måna om samarbetet komma att tona ned sin hbtq-politik. Dels kan SD:s hbtq-fientliga politik komma upp i ljuset, när partiet får mer inflytande och tydligare behöver ställas till svars. 

Att SD under en tid har fokuserat på att smutskasta dragqueens ser Mats Wingborg som en import från USA. Han tror inte att det är ett fokus som kommer att vara lika framgångsrikt för Sverigedemokraterna som det har varit för den amerikanska extremhögern.

– Hela grejen är förstås galenskap. Men ett retoriskt problem är att Sverige är mycket mer sekulärt än USA. 

I USA kan extremhögern vinna opinion med hjälp av hetsen mot hbtq-personer eftersom det tilltalar den konservativa kristenheten, tror Mats Wingborg. Samtidigt lever och frodas hbtq-fientliga stämningar inom Sverigedemokraterna, och partiet vill tillfredsställa sina mer extrema väljare, säger han. 

– Det har gått lite halvdåligt för partiet i opinionsundersökningar. Därför vill partiledningen ibland slänga ett köttben åt de mer radikala falangerna i partiet. 

Dagens ETC har sökt SD för en kommentar.