Det är allvar nu. Ge ett bidrag till ETC Stödfond för att säkra utgivningen av Sveriges enda rödgröna dagstidning. Använd ETC Varuhuset eller:
Swisha: 123 508 754 9
BG: 5372-9141  

Sedan valet 2014 har avhoppen från kommunstolarna avlöst varandra. Var sjunde SD-mandat är nu obesatt eller används av en politiska vilde. Det visar en genomgång som tankesmedjan Tiden och LO gjort av alla 285 kommuner. Aktiviteten hos de SD-politiker som stannar kvar är också låg. I var femte kommun kommer ledamöterna aldrig eller nästan aldrig på möten.

Det är vanligt att SD inte lagt några egna förslag alls. I 129 kommuner har partiet inte gjort någon egen budget under de fyra senaste åren, och det är bara i drygt var fjärde kommun som de lagt budget alla år under mandatperioden.

”Minns inte när jag såg dem sist”

I Växjö fick Sverigedemokraterna fyra mandat i valet 2014. Men man har knappt lagt några förslag alls i kommunfullmäktige och bara ett budgetförslag på fyra år. Malin Lauber (S), kommunalråd i opposition i Växjö, säger att det var länge sedan hon såg en SD-politiker delta aktivt i kommunpolitiken.

– I början av mandatperioden var de där, men sen har de ramlat av en efter en. Jag minns inte när jag såg någon senast, det är jättelänge sedan. Inte det senaste året i alla fall, säger hon.

I det senaste sammanträdet i kommunfullmäktige i Växjö ropades bara ett namn upp som representant för SD, men personen var inte på plats. Enligt uppgifter i Smålandsposten hoppade den sista SD-aren av innan sommaren.

– De har aldrig varit särskilt aktiva i debatten. De har bara lämnat in en eller två motioner under mandatperioden och inget eget budgetförslag. En gång lämnade de in någon slags vision för Växjö, men det kändes som en ”copy-paste” från någon annan kommun, säger Malin Lauber.

Att SD ändå ser ut att växa i nästa val tycker Malin Lauber är minst sagt märkligt. Att be om väljarnas förtroende och sedan inte använda det till att försöka påverka ser hon som ett svek.

– En röst på Sverigedemokraterna i Växjö har varit en bortkastad röst. De företräder helt enkelt inte sina väljare. Jag tycker det är ett stort demokratiskt problem. Det finns ju personer som röstar på SD för att de vill att de ska företräda dem, säger hon.

Kopplas till arbetslöshet

Förklaringarna till att SD får ökat stöd trots inaktivitet i många kommuner har varit många och skiftande. Att det handlar om proteströster mot det övriga etablissemanget har ofta angetts av statsvetare och det har visats på samband mellan kommuner med hög arbetslöshet och och lägre utbildning bland befolkningen och fler röster på SD. Strax efter förra valet gjorde Lars Ahnland, doktorand på Ekonomiskhistoriska institutionen på Stockholms universitet en sammanställning av vilka kommuner som röstat mest på SD.

– En rimlig slutsats är att invandringen i sig inte verkar vara problemet. Problemet är arbetslöshet och att man inte satsar på glesbygden och på människor med låg utbildning, sa han i en intervju med Dagens Arena.

Skev bild av politik

Sverigedemokraterna själva planerar att använda sitt förmodat ökande stöd till att i större utsträckning driva igenom förslag ute i kommunerna under nästa mandatperiod. De frågor som man riktar in sig på är bland annat att få kommunerna att göra ett så kallat ”mångkulturellt bokslut” där alla kostnader för flyktingmottagandet ska räknas ihop. Andra förslag är ett stopp för all kvotering, rätt till heltid, stopp för delade turer samt att ge kommunerna rätt att installera fler övervakningskameror.

Enligt partisekreterare Richard Jomshof beror situationen med tomma stolar och låg aktivitet i kommunerna på att partiet växt så fort och att många haft en skev bild av vad det innebär att representera ett parti. Han menar att partiet nu lägger mycket möda på att utbilda sina kandidater.

– Vi har ett ansvar att förklara vad det kommer att innebära att stå på en lista. Det handlar nog om att se till att förväntningarna är realistiska. Jag har sett många som tror att kommunpolitiken innebär att gå upp i talarstolen och säga vad man tycker och sen ska alla bara applådera. Men vI tar det här problemet på stort allvar, säger Richard Jomshof.

Vad har de som röstade på er i kommunen i förra valet fått för sin röst?

– Jag tror att de överlag har fått väldigt mycket för sin röst. Det viktigaste är ju ändå nånstans hur vi som parti hanterar situationen. Hade vi inte rett ut den hade det varit en sak, men vi ser ju problemet och erkänner det, säger Richard Jomshof.

Att SD inte lägger en egen budget i många kommuner menar han är vanligt bland oppositionspartier, och att SD inte alls sticker ut i jämförelse.

– Det kanske handlar om att man är för liten, att man inte har någon påverkan ändå. Och det är också någonting som vi har försökt förändra, vi har tagit fram utbildningar om hur man lägger en budget. Men också att förklara vikten av att lägga en budget.

Ni har i många kommuner suttit i fyra år utan att lägga någon budget eller ha någon samlad politik, ändå växer ni i opinionen. Vad tänker du om det?

– Vi har ju politiker som skriver motioner och bedriver politik, det finns ju andra sätt att bedriva politik än bara budgeten, säger Richard Jomshof.

SD har fått kritik, även internt, för hur man använder sitt kommunala partistöd. I vissa kommuner har också stödet dragits in tillfälligt. Jomshof förklarar situationen med att det kommunala partistödet används centralt till att bland annat trycka upp material inför valet.

– Den interna kritiken har varit väldigt lågmäld. Det finns en stark majoritet i partiet som tycker att vårt system är bra. Det handlar inte om att slussa pengar upp i partiet utan om att vi centralt fonderar pengarna och använder dem inför valet, säger han.

Vilde redan innan valet

Malin Lauber (S) i Växjö har inga förhoppningar om att SD-politikerna kommer att bli mer aktiva efter nästa val. Redan innan valet har en av kandidaterna fått hoppa av efter rasismanklagelser. Hon står dock kvar på listan och kan bli vald som politisk vilde.

– Förra mandatperioden var det likadant. Sen sa de inför senaste valet att det skulle bli bättre och att de nu hade utbildat sina politiker. Men sen blev det samma sak igen. Om jag hade röstat på SD hade jag varit väldigt arg, säger Malin Lauber.

Fotnot: Uppgifterna om SD:s aktivitet i kommunerna gäller fram till den 1 april 2018, då undersökningen gjordes.