Tiden rinner ut och majoriteten beslutsfattare medger numera att klimatkrisen måste hanteras, men ambitionsnivån varierar. En stor del av klimatpolitiken i vår del av världen styrs från Bryssel, och under den här mandatperioden har en lång rad betydelsefulla omröstningar på klimatområdet genomförts i EU-parlamentet.
Dagens ETC har granskat hur svenska EU-parlamentariker har röstat i ett tiotal frågor, bland annat om unionens jordbrukspolitik och klimatlagen.
Genomgången visar att Sverigedemokraterna hittills röstat emot varje förslag till skärpning av klimatpolitiken, undantaget frågan om att ta bort den fria tilldelningen av utsläppsrätter där partiets representanter avstod från att rösta.
När det gäller EU:s kritiserade jordbruksreform (Cap, common agriculural policy) röstade SD emot ett godkännande av hela reformen. Men inte av miljö- och klimatskäl, till skillnad från Vänsterpartiet och Miljöpartiet, som också röstade emot.
– Vi röstade nej eftersom det i förslaget sätts olika tak på utbetalningar av jordbruksstödet som kommer att drabba svenska bönder särskilt hårt, säger Peter Lundgren, EU-parlamentariker för SD.
Moderaterna och Kristdemokraterna röstade för jordbruksreformen, och stödde inte heller förslaget att jordbrukssektorns utsläpp ska minska med 30 procent.
Röstade emot hela klimatlagen
Under perioden har också en rad omröstningar inom ramen för EU:s nya klimatlag genomförts. En av de viktigare handlar om unionens mål för utsläppsminskning, där regeringen föreslog att Sverige skulle stå för en minskning av utsläppen med minst 60 procent med sikte på 65 procent till 2030. I den omröstningen ställde sig både M, KD och SD bakom det minst ambitiösa förslaget på 55 procent.
KD och SD röstade emot klimatlagen i sin helhet, M lade ner sina röster.
I de övriga granskade omröstningarna har KD bara röstat i klimatets favör två gånger.
Partiet röstade även emot förslaget att avskaffa fossila subventioner senast 2025.
– Det är konstigt att de röstar emot det, eftersom de varit positiva till det på hemmaplan, säger Roger Hildingsson, forskare i miljö- och klimatpolitik vid universitetet i Lund.
Tradition av miljöskydd
Han menar att KD på senare år har övergett miljöfrågorna.
– KD var exempelvis för koldioxidskatten och grön skatteväxling när de infördes, med det har de sedan tagit tillbaka, säger han.
Både KD och M har en historia av av att värna miljö och naturskydd, i traditionell konservativ anda. Men även Moderaterna har hittills röstat ner så gott som varje granskat förslag till skärpt klimatpolitik i parlamentet. Enda skillnaden mot KD är att M röstade för att avskaffa fossila subventioner till 2025.
– Det är förvånande att M, som profilerar sig som oppositionsrösten inom den borgerliga klimatpolitiken, röstar som de gör. De ställer sig bara bakom mindre viktiga frågor som inte motsvarar utmaningarna vi får står inför, säger Roger Hildingsson.
Populistisk möjlighet
I SD:s valmanifest inför EU-valet 2019 nämns ordet klimat bara en gång, i en rubrik. Det betyder inte att SD som parti är klimathotsskeptiker, enligt Roger Hildingsson.
– Det är fel att hävda att SD var klimatskeptiker från början. Som det populitsiska parti de är så har de sett att sju av åtta partier står bakom klimatmålen, och insett att här finns det röster att vinna, säger han.
Jessica Stegrud är EU-parlamentariker för SD. På frågan om SD är ett klimathotsskeptiskt parti svarar hon:
– Vi överlämnar den vetenskapliga diskussionen till forskarsamhället.
I partiets valmanifest nämns utsläppen endast i en kort passage där SD ställer sig ”positiva till EU:s utsläppshandelssystem”. Ändå röstade partiet mot att utvidga utsläppshandeln till sjöfartssektorn.
– SD:s politik för minskade utsläpp av växthusgaser består framför allt av satsningar på forskning och utveckling, att ta till vara och utveckla kärnkraften, internationellt samarbete samt energieffektivisering och energioptimering, säger Jessica Stegrud.
Kjell Vowles doktorerar på klimatförnekelse vid Chalmers. Han säger att både SD och M ofta pratar om behovet av internationella klimatinvesteringar, snarare än behov av att minska utsläppen på nationell nivå.
– Detta blir ett sätt att slippa undan ansvar, eftersom Sverige, som ett rikt, industrialiserat land med höga historiska utsläpp, enligt Parisavtalet har ett ansvar att gå före. Röstningsförfarandet som du visar på ligger väl i linje med att undvika att ta på sig att minska utsläppen själv, säger han.
”Marginellt bättre”
Enigt Jessica Polfjärd (M), parlamentsledamot i Bryssel, driver partiet en ”konsekvent klimatpolitik som skapar långsiktiga förutsättningar för en hållbar omställning och sänkta utsläpp”.
– Vi värnar också de viktigaste resurserna i klimatarbetet, inte minst det hållbara skogsbruket. När vi har röstat nej har vi gjort det för att vi inte har hållit med om att det är det bästa sättet att bedriva en effektiv klimatpolitik.
Vilka är de viktigaste politiska besluten för att hantera klimatkrisen?
– Vi ser systemet för handel med utsläppsrätter som ett av de viktigaste medlen. För att klara omställningen till en fossilfri energiproduktion vill vi också fasa ut användningen av kol och främja ny klimatsmart teknik.
– Vidare är vi ständigt drivande för att värna kärnkraften, som kommer att vara helt nödvändig för att ställa om till fossilfri elproduktion, säger Jessica Polfjärd.
Stark tro på kärnkraft
En stark tro på utsläppshandelssystemet – och kärnkraften – som en väg ur klimatkrisen förenar M, KD och SD.
– Gång på gång röstar de emot klimatpolitiska förslag och hänvisar till utsläppshandeln. Utsläppshandeln är ett viktigt verktyg, men det löser inte alla problem, säger Pär Holmgren, EU-parlamentariker för MP.
