För första gången innefattar även stadens arbete ett förebyggande arbete mot personer som agerar ensamma på egen hand utifrån en extremistmiljös ideologi, som högerextrema män som begått skoldåd eller islamistiska terrorister.

Det strukturerade arbetet mot våldsbejakande extremism får en helt ny form och hakar i stadens övriga arbete med brottsförebyggande och trygghetsskapande åtgärder. Förslaget har varit ute på en remissrunda där stadens alla delar och bolag fått säga sitt, och röstades igenom i kommunfullmäktige. 

Inte för mycket källkritik

I det stora hela ställer stadshusets samtliga politiska partier upp på riktlinjerna. Men under remissrundan skriver Sverigedemokraterna två motstridiga reservationer.

Partiet ställer sig i stort bakom strategin mot våldsbejakande extremism, säger gruppledare Gabriel Kroon (SD). Samtidigt tycker man att extremismerna inte definieras tydligt nog, och att riktlinjerna illvilligt skulle kunna användas mot vad SD kallar demokratiska alternativa krafter:

”Vi noterar en avsaknad av definition av de olika extremismerna samt när en handling som stöds av vår yttrandefrihet och demokratiska rätt övergår till en handling kopplad till extremism. Eftersom strategin tar ansats på att bemöta mer än enbart våldsbejakande handling, bör detta särskilt definieras. Å ena sidan ger strategin ett intryck av att enbart rikta sig emot våldsbejakande extremism men samtidigt föregås stort tolkningsutrymme som illvilligt kan tolkas som att sympati för demokratiska alternativa krafter, kan tolkas som ett steg in i extremismen.”

Det handlar specifikt om ett avsnitt som beskriver alternativa fakta och falska nyheter som ett led i en radikaliseringsprocess. Ett för stort fokus på källkritik kan göra att folk tar etablerade mediers uttalanden som fakta, skriver Gabriel Kroon.

”I samhällsvetenskapen finns få om ingen ”sanningar”, vilket till skillnad från naturvetenskapen leder till debatt, diskussion och olika perspektiv. Åsikter stöts och blöts, argument inhämtas från olika källor.”

”Källkritik är ett viktigt redskap, men detta får inte leda till att etablerade mediers uttalande tas som sanning. Likaså kan illvilliga aktörer sprida falsk fakta, eller påhittade event för att influera användare.”

Motsatt linje

I arbetsmarknadsutskottet för Ann-Christine Carlberg (SD) fram en motsatt linje där Stockholm bör stärka arbetet med källkritik och källtillit och mot extremistisk propaganda. Alternativ fakta eller falsk informationsspridning är en betydande del i de flesta extremistmiljöerna, skriver Carlberg:

”Nyligen har Sverige som land och socialtjänsten som instans fått utstå en enorm propagandaattack med så kallade fake news eller alternativ fakta avseende den så kallade LVU-kampanjen. Vilket gav upphov till ett flertal stora säkerhetsrisker och som tillsammans med diverse koranbränningar resulterade i uppmaningar från de radikala islamistmiljöerna runt om i världen att attackera Sverige och svenskar. Bland annat mördades två svenskar i Bryssel och anställda inom socialtjänsten över hela landet har fått utstå enorm press på grund av hotnivån i samband med LVU-kampanjen”.

För att möta utvecklingen bör skolor, medarbetare och föräldrar stärkas i hanteringen av alternativa fakta och extremistiska uttalanden. Skolor bör även väva in ämnesspecifika digitala kunskaper kring källkritik och källtillit i undervisningen, anser Ann-Christine Carlberg.

S: ”Skrattretande”

Alexander Ojanne (S) är social- och trygghetsborgarråd i Stockholm. Han tycker att SD:s reservationer har åldrats dåligt.

– Samma parti har lagt pengar på att systematiskt sprida desinformation genom dolda konton. Och nu tycker de att Stockholms stad ska bli bättre på att motverka deras egna desinformation då, antar jag.

I Kalla Faktas avslöjande om SD:s trollfabrik hörs medarbetare på Sverigedemokraternas kommunikationsavdelning prata om att registrera propagandahemsidor för att underblåsa och elda på den så kallade LVU-kampanjen, en global desinformationskampanj som målar upp Sverige som en stat som kidnappar muslimska barn.

– Men i reservationen lyfter SD upp just LVU-kampanjen som ett exempel på desinformationen man vill motverka. Det är skrattretande.

Motattackerna om att det minsann är Socialdemokraterna och media som är de riktiga trollen ger Alexander Ojanne inte mycket för.

– De försöker förminska allvaret i den här verksamheten som de själva bedriver. Jag tycker att det som har framkommit är jätteallvarligt. Och nu vet vi inte hela omfattningen, vi vet bara det som kommer fram och syns i reportaget. Skulle de vara så att de faktiskt eldat på LVU-kampanjen... Då kan SD ha bidragit till att föräldrar inte sökt stöd eller hjälp hos socialtjänsten. Det kan handla om barn på väg in i kriminalitet. Det kan handla om islamistisk extremism. Sverigedemokraterna borde lägga alla korten på bordet, det är ett oacceptabelt och farligt beteende de håller på med. 

Kräver mycket

Att arbeta med källkritik i Stockholms skolor är en självklarhet – och det görs redan i viss utsträckning. Men Ojanne öppnar för att stärka upp det ännu mer.

– När det gäller att motverka just LVU-kampanjen har vi avsatt särskilda medel för det. Vi vill stärka förtroendet för socialtjänsten så att det håller på sikt, och nu har vi intensifierat hembesöksprogrammet för de som blir föräldrar för första gången. Då får man sex hembesök av BVC och socialtjänsten ihop, och då blir allt väldigt odramatiskt att prata om. Det sänker trösklarna till en fortsatt kontakt.

Att slå tillbaka desinformationen kräver mycket jobb, säger Alexander Ojanne.

– Vi behöver finnas på sociala medier, på anslagstavlor, på möten i civilsamhället och på föräldramöten. Det ska finnas en synlig och tillgänglig socialtjänst som folk känner tilltro till. Det är det bästa vaccinet mot desinformationen, att man redan känner ett högt grundmurat förtroende. Men det är en lång väg för att komma dit.