”SD-bögen” Johan Nissinen talar ut: Jag skäms för partiet
För första gången talarJohan Nissinen ut om tiden inom Sverigedemokraterna.
Bild: Ale Låke
Dagens ETC
Han var en lojal sverigedemokrat som röstade mot sina egna övertygelser. Idag är Johan Nissinen, känd från SVT-dokumentären ”SD-bögar”, fri från partipiskan.
För första gången talar han ut om extremismen och kaoset på SD:s EU-kontor, hatet från partitoppen Charlie Weimers, och det grova hånet hans hbtq-utspel mötte:
– Inom SD och för många av väljarna finns inte transpersoner. Det är en sjukdom och man ska få psykvård för den, säger Nissinen om sitt försök att göra SD mer hbtq-vänligt.
Vid flera tillfällen under intervjun undviker han medvetet att säga orden ”homosexuell” och ”bög”. Som när han ska berätta om hur det var att växa upp, innan han kom ut:
– I Värnamo visste man inte om det fanns några andra.
Men att växa upp som normbrytare i det lilla småländska samhället var inte svårare än någon annanstans, minns Johan Nissinen.
– Värnamo tillhör bibelbältet men de som bor här är ändå öppna generellt. Jag tycker inte att det var så farligt. Det är bara att jag inte var öppen med det.
35-åringen möter upp på den lilla tågstationen och leder oss genom ett sömnigt Värnamo till ett söndagsöppet kafé. Regnbågsmålade bänkar pryder paradgatan – spår från Tobias Pettersson, moderat och öppet homosexuell kommunstyrelseordförande. Det händer att ungdomar kastar bänkarna i ån, säger Nissinen.
Det var skämmigt att sitta för SD i Bryssel när Charlie Weimers var ledare.
Han visste om sin sexuella läggning ända sedan barnsben men kom inte ut förrän han var 27 år. Han upplevde aldrig något motstånd inifrån partiet, som han gick med i 2009, sju år tidigare.
– De såg det väl snarare som positivt för då fick SD en högt uppsatt profil som … ah, säger Johan Nissinen och utelämnar återigen det där ordet som blivit så centralt för hans profilering.
För det var med SVT-programmet ”SD-bögar” som Nissinen för två år sedan hamnade i rampljuset. Dokumentärserien, skapad av journalisten Erik Galli, blev omdebatterad och fick stort genomslag. Där fick tittaren lära känna Värnamosonen i hans kamp för att kombinera sin sexuella läggning med engagemanget i ett parti som enligt honom själv helt saknar hbtq-politik. Det var ett inte alltigenom friktionsfritt åtagande.
Men programmet, som gjorde den erfarne men anonyme politikern känd, sändes innan konflikten briserade på allvar.
Johan Nissinen kom ut som 27-åring då han skaffat pojkvän. Reaktionerna var övervägande positiva, både inom och utanför partiet, säger han.
Bild:
Ale Låke
Lobbyist för vad som helst
Vi sätter oss på ett kafé med utsikt mot ån Lagan och Nissinen ger en uppdatering om dagsläget. Han bor kvar i Bryssel där han hamnade som EU-parlamentariker för SD. Där han har pojkvän. Han besöker Värnamo med jämna mellanrum, där finns släkt, vänner och ett eget hus. Nu studerar han franska och gör klart sin kandidat i statsvetenskap. Kanske vill han bli lobbyist vad det lider.
Lobbyist för vad?
– Jag kan jobba med vilket område som helst så länge det inte är oetiskt.
Det ondskefulla leendet i Bryssel
Flera år i den småländska kommun- och regionpolitiken ledde till Stockholm, där han mellan 2014 och 2018 var riksdagsledamot för SD. Slutligen fick han 2022 ta över Jessica Stegruds plats i EU-parlamentet.
I Bryssel blev det snart tydligt att hans karriär nått slutstationen, något som skulle bli anledningen till att han senare lämnade partiet.
– Så fort jag fick ledamotsplatsen blev jag väldigt motarbetad från Charlie Weimers kontor – alltså väldigt. De ville ha ut mig omedelbart.
Då visste jag att han skulle göra allt för att jag skulle åka ut.
Nissinen beskriver en situation i EU-parlamentets matsal där Charlie Weimers, som är delegationsledare för SD i Bryssel, kom fram till honom och tog hans hand.
– Och så sa han så här: ”Grattis till platsen, även om det sitter så djupt inne för mig att säga det här.” Och så log han ett riktigt ondskefullt leende.
Flera kollegor som inte pratade svenska såg det hända och reagerade på stämningen.
– De bara: ”Vad sa han nu? Han verkade väldigt hotfull.” Och då visste jag direkt att han skulle göra allt för att jag skulle åka ut.
Varför Weimers ville ha ut honom vet Nissinen inte.
– Vi kan bara gissa varför han inte tycker om mig, eller om han såg mig som ett hot.
Charlie Weimers, delegationsledare för SD i Bryssel.
Bild:
Anders Wiklund / TT
Hotfulla tjänstemän
När Johan Nissinen nu saknar partilojalitet kan han bre ut sig ordentligt i sin kritik mot SD. Han pratar länge och fritt om sin syn på ledarskapet vid partiets EU-kontor.
– Jag har inget som helst förtroende för Charlie Weimers som delegationsledare. Det har varit jättedåligt skött där nere. Det var skämmigt att sitta för Sverigedemokraterna i Bryssel när Charlie Weimers var ledare.
Johan Nissinen är kritisk mot att så lite har resulterat från Tidösamarbetet. Politikerna begraver förslag i utredningar eller så är utredaren inte kompetent, mener han.
Bild:
Ale Låke
Staben bråkade jämt, både internt och med utomstående. Det hände att tjänstemän skrek på honom och ”nästan kastade saker för att de inte fick som de ville”.
– Och man ska inte behöva ta emot hot.
Vad kom det för hot?
– Det var en våra tjänsteman som sa till mig: ”Du ska tänka väldigt noga på konsekvenserna.” Det var väldigt såhär: ”Nu ska du passa dig.”
Tjänstemannen ville att Johan Nissinen med sin budget skulle anställa en person som skulle arbeta för Charlie Weimers. Det vägrade Nissinen, varpå tjänstemannen enligt den före detta sverigedemokraten blev ”aggressiv” och ”hotfull”.
Dagens ETC har upprepade gånger sökt Charlie Weimers samt hans pressperson för en kommentar.
Efter SD gick Nissinen till det kortlivade Folklistan. Här syns han, Skyttedal och Jan Emanuel på en en pressträff på ett snuslager där de presenterar sin nikotinpolitik. På Nissinens munkjacka står det: ”EU ska ge fan i snuset”, en av hans hjärtefrågor.
Bild:
Claudio Bresciani/TT
Utmobbad i SD
I berättelsen om slutet finns ett hbtq-politiskt program på 22 punkter. Nissinen lanserade det under sommaren 2023 inför SD:s partikonferens. Han föreslog bland annat ett snabbspår för vuxna i transvården. För det sågades han vid fotknölarna och hånades grovt publikt, både inom och utanför SD.
”Dummaste jag hört på länge. Seriöst – vad håller du på med?”, skrev partihöjdaren Kent Ekeroth på dåvarande mikrobloggen Twitter.
Jag hade inget att förlora.
Högerextrema Alternativ för Sverige (AFS) publicerade en video om ”skillnaden mellan SD och AFS i familjepolitiken”. Budskapet:
”Visste du att SD:s EU-parlamentariker är hbtq-aktivist?”
Videon bestod av Nissinens eget videomaterial tonsatt med clownmusik, följt av en video på AFS partiledare Gustav Kasselstrand som mot en ljudmatta av distade gitarrer deklamerade: ”Det finns inga transsexuella barn.”
Nissinen förstod att hbtq-programmet skulle möta motstånd, men eftersom han visste att han troligen inte skulle stå på valbar plats inför EU-valet körde han ”helt in”. Dagarna i partiet var ändå räknade.
– Här hade jag chansen att lägga någonting som kunde påverka och då gjorde jag det. Jag hade inget att förlora.
Nissinen valde till slut, efter den massiva kritikstormen inom partiet, att dra tillbaka sitt program innan konferensen i november 2023.
Jan Emanuel, Johan Nissinen, Alexander Bard och Sara Skyttedal på Folklistans EU-valvaka 2024. De fick 0,62 procent. Partiet kom inte in.
Bild:
Fredrik Persson/TT
Motarbetade hbtq-reformer
Johan Nissinen passar på att ge en känga mot SD:s agerande vid omröstningar i EU-parlamentet.
– Linjen har inte alltid varit SD-linjen utan har varit betydligt extremare.
Som exempel nämner han en resolution som bland annat gick ut på att fördöma omvändelseterapi av hbtq-personer i Polen. SD-delegationen ansåg att fenomenet, som av FN-experter likställts med tortyr, omfattades av religionsfriheten. Därför ville de rösta nej, säger Nissinen.
Det var tydligt i SD att man skulle rösta som man blev tillsagd.
Men den forne sverigedemokraten har också själv motverkat hbtq-reformer i EU-parlamentet. Han röstade 2023 för att avstå i en lagstiftningsresolution om att föräldraskap som erkänns i ett EU-land automatiskt ska erkännas även i andra medlemsländer. Året efter röstade han nej till att utöka förteckningen över EU-brott till hatpropaganda och hatbrott. Samma år röstade han nej till genomförandet av EU:s jämlikhetsstrategi för hbtq-personer.
Har du bytt ståndpunkt i de här frågorna?
– Då måste man gå in och läsa resolutionerna. Det kan ha ha funnits ändringsförslag som gjort att resolutionerna blivit dåliga trots att grundtexten varit bra.
Även innan han själv fick en plats i Bryssel 2022 försvarade han SD:s linje i EU-parlamentet. Han skrev på Facebook 2021 angående en resolution om att fördöma Ungerns repressiva lagar mot hbtq-personer: ”SD röstade avstå, då vi anser att det ligger inom nationell lagstiftning, vilket EU inte har med att göra.”
Står du fast vid det?
– Jag kommer inte ihåg vad den resolutionen handlade om.
Du tycker nu att SD borde ha röstat ja till att fördöma Polen. Har du bytt åsikt eller är det att du kan prata mer öppet nu?
– Det var väldigt tydligt i SD att man skulle rösta som man blev tillsagd. Många gånger fick jag rösta som jag inte tyckte. Nu, eftersom jag inte är knuten till partiet längre, kan jag vara öppen med vad jag tycker.
Skyllde på invandrare
I Facebookinlägget från 2021 går Johan Nissinen till hård attack mot Liberalerna som stått för en ”oansvarig migrationspolitik”. Öppna gränser har fört in hbtq-fientliga värderingar i Sverige. Därför är det Liberalerna som ska ses som ”ett av de största hoten mot hbtq-personers friheter, inte Sverigedemokraterna”.
Anser du idag att SD är ett problem för hbtq-personer?
– Förslagen kanske inte alltid gynnar. Men jag ser dem inte som ett hot på det sättet att man skulle avskaffa rättigheter.
Man vill riva upp diskrimineringslagen och lagen om hets mot folkgrupp. Vore inte det att gå tillbaka?
– Det beror på vad man får istället.
En 25-årig Johan Nissinen 2014, samma år som han kom in i riksdagen.
Bild:
JONAS EKSTRÖMER / TT
Trans en sjukdom för SD-väljare
Nissinen hävdar att stora delar av SD är för en progressiv politik för homosexuella. Det är när det kommer till transpersoner som det tar stopp. På den punkten i sitt hbtq-program fick Nissinen möta det största motståndet – detta trots att han skrev i sociala medier att ”ingen under 18 år ska genomgå könsbyte”.
– Inom SD och för många av väljarna finns inte transpersoner. Det är bara en sjukdom och man ska få psykvård för det.
Hur ser du på att du företrätt det partiet?
– På den punkten tycker jag inte att partiet har förstått verkligheten.
– Är man är med i ett parti där man inte gillar alla åsikter får man försöka förändra det. Det är det jag har försökt göra.
Snus – mördare eller livräddare?
En lång karriär i SD följdes av en kort i Folklistan. I maj 2024, nio månader efter att hans hbtq-utspel förnedrats av partikamraterna, tog han klivet över till partiet som nyligen startats av batongsossen Jan Emanuel och den före detta kristdemokraten Sara Skyttedal. Resultatet: 0,62 procent av rösterna.
Det Johan Nissinen gillade med Skyttedal och Jan Emanuels dagslända var frånvaron av partipiska. Efter valet ville han fortsätta att driva projektet men lyckades inte komma överens med Jan Emanuel. Istället la Folklistan ner.
– Jan Emanuel ville ha betalt för partinamnet och det tyckte inte jag var rimligt.
Med Folklistan lanserade Johan Nissinen kampanjen ”EU ska ge fan i snuset”. Det är något han fortfarande brinner starkt för. Han utesluter därför inte att nu bli snuslobbyist.
– Jag ser hur många som dör av cigaretter och Sverige är ett väldigt gott exempel på hur man kan få ner antalet rökare med snuset.
Enligt Folkhälsomyndigheten finns det flera betydande hälsorisker med snus, däribland ökad risk för hjärtinfarkt, diabetes och skador i munnen.
– Så länge vi får bort rökandet så får det bli nästa steg att man hjälper folk att sluta snusa, kommenterar Johan Nissinen.
Men Dagens ETC lyckas inte hitta några vetenskapliga belägg för att snus ersätter cigaretter. Det finns dessutom studier som pekar på att snus kan vara en inkörsport till rökning.
– Det betyder inte att det behöver vara det, invänder Johan Nissinen.
– Det finns ingen motsättning mellan konservatism och hbtq-reformer, säger Nissinen.
Bild:
Ale Låke
Klövdjur stulna, eller skjutna – av vem?
I en slänt bland ekar och stugor i falu rödfärg trippar en grupp ulliga får. SVT-profilen Erik Galli promenerar med Johan Nissinen. Den dåvarande sverigedemokraten hävdar att invandrare stulit och ätit upp får, som tillhör Värnamos hembygdspark. Och konstaterar att muslimer ”äter mer lamm än vi gör”. Galli invänder skämtsamt: ”Det kan inte vara en svensk katolik då?” Men Nissinen svarar allvarligt att ”det var det inte”.
Påståendet, som levereras i en scen i ”SD-bögar”, är falskt. Dagens ETC granskade frågan när dokumentären sändes 2023 och hörde i samband med det av sig till EU-parlamentarikern. Nissinen återkom aldrig.
Nu säger han att han kan ha blandat ihop det med en annan händelse. För 2011 blev flera djur skjutna med pilar och kulvapen i hembygdsparken. Och han hävdar att han sagt till Erik Galli att påståendet om de fårätande invandrarna borde kontrolleras av SVT. Så skedde inte.
Hur ser du på att du spred en rasistisk hörsägen?
– Om jag säger att det kanske inte är sant så är det Eriks uppgift att inte lägga ut det.
Har du inget ansvar?
– Att någon har skjutit på fåren är ändå illa.
Vi vet inte om det var invandrare.
– Någon har skjutit på fåren.
Någon, ja. Men det var inte det du sa.
– Jag sa att någon hade tagit fåren och ätit upp dem men jag sa inte vem det var.
Invandrare.
– Jag sa inte att det var de som hade gjort det.
Du sa att det var invandrare som stulit fåren.
– Då har jag blandat ihop det och det var dumt av mig att säga det.
Ska du inte faktakolla innan du sprider sådana uppgifter?
– Det kanske jag kunde gjort, men vi hade bara en diskussion och jag sa att det säkert inte var sant.
Kommer ut som bi
Och så var det det där ordet, homosexuell. Dagens ETC frågar varför han undviker att säga det. Är det ett spår från åren som kuvad medlem i ett parti som motverkat hbtq-reformer?
Nej, det handlar om något helt annat:
– Alla tar det för givet att om en man gillar andra män så är man automatiskt homosexuell. Det spelar ingen roll att jag vid flertalet intervjuer och privat har påpekat att jag är bisexuell. Jag har slutat bry mig eller påpeka det.
Det finns intolerans även inom hbtq-communityt, påpekar han. Vissa homosexuella ifrågasätter bisexualitetens själva existens.
– Det har hänt flera gånger att de blir äcklade och säger att ”håll dig till kvinnor istället” och ”du är inte normal”. Det är hyckleri att hela tiden se fobier och intolerans från majoritetssamhället när det finns fobier och intolerans i det egna ledet.
Den här konversationen modereras enligt ETC:s communityregler.
Läs reglerna innan du deltar i diskussionen.
Tänk på att hålla god ton och visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Olämpliga inlägg kommer att tas bort och ETC förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.