– Det är dags att pröva något nytt, sade gruppledaren Håkan Lösnitz vid en presskonferens.

Han pekade på att de nya modellerna En väg in och UPH, Ungas psykiska hälsa, där vårdcentralerna fått extra resurser för att hjälpa unga inte har haft någon effekt på de långa köerna.

– En väg in skulle vara mirakulöst och förbättra köerna, men det har inte hänt, säger han.

Beslutet om Vårdval bup kommer upp i regionfullmäktige senare i höst. Men i och med att vågmästaren SD nu valt sida pekar allting på att förslaget om att släppa in privata  aktörer i barn och ungdomspsykiatrin går igenom.

"Barnet blir lidande"

Men förslaget väcker oro hos personalen. Förra veckan skrev åtta överläkare från bup-mottagningar i regionen i en debattartikel i Göteborgs-Posten att ett vårdval skulle få katastrofala konsekvenser för de mest utsatta patienterna.

Jenny Larsson Fridén är vårdenhetsöverläkare på bup NU-sjukvården, som består av Norra Älvsborgs sjukhus och Uddevalla sjukhus, och en av dem som skrev under artikeln.

– När föräldrar väljer att flytta barn mellan olika enheter blir vården inte sammanhängande. Det har redan hänt och det är barnet som kommer i kläm och blir lidande, det blir splittrat och vi vet att splittrad vård inte gagnar den sjuke, säger hon. 

Hon tror på den nuvarande modellen, En väg in, ett regiongemensamt kontaktcenter som infördes för drygt två år sedan.

– Det har blivit rättvisare för barnen. De har rätt till samma vård oavsett om de bor i Töreboda eller Kungälv. Tidigare var det mer ojämlikt. I den offentliga vården ingår många skyldigheter. Men driver du ett företag kan du välja mer och bestämma själv hur vården ska vara, säger Jenny Larsson Fridén.

Förstår politikernas stress

Även flera specialistläkare har uttryck oro inför beslutet. Karin Nagy, specialistläkare på bup, är en av 20 specialister och ST-läkare inom barn- och ungdomspsykiatrin som skrivit ett brev till politikerna inför beslutet.

I brevet skriver läkarna att de förstår politikernas stress över köerna till bup, men att en privatisering inte är lösningen.

– Risken är att de som redan idag har ganska lätt att söka sig fram i vården får en god vård, medan de med komplex och svårare problematik inte kommer att vara hjälpta av det här. De  kommer fortsatt ligga kvar på den offentliga vården, vilket kommer göra att det blir en väldigt tung belastning för oss som jobbar och det kommer inte bli kvar samma resurser till dem, säger Karin Nagy till Dagens ETC.

Sedan valet 2022 styr de rödgröna regionen i minoritet. SD är vågmästare. Janette Olsson (S), ordförande i strategiska hälso- och sjukvårdsnämnden, kallar förslaget ”riktigt dåligt”.

– Man vill skapa en fragmenterad vård där man slår sönder våra vårdkedjor när man släpper in marknaden, säger hon.

Hon säger att styret har tillfört sjukvården tre miljarder, mer än dubbelt så mycket som oppositionen gör i sin skuggbudget. 

– Vi vet att det kommer att bli tufft, men att göra som oppositionen gör, lägga in 1,4 miljarder kronor och tänka att marknaden ska lösa det, det är naivt och direkt skadligt, säger hon.

M: Vad har ni själva för idéer?

Förslaget om Vårdval bup väcktes av den grönblåa oppositionen, som består av M, C, KD och L. Lars Holmin, gruppledare för Moderaterna i regionfullmäktige, säger så här om kritiken från läkarhåll:

– Det är inte så konstigt att delar av professionen blir orolig när vi pratar om att konkurrensutsätta deras verksamhet. Frågan är vad vi har får risker med att fortsätta som vi har det. Vi har ofantliga utmaningar i verksamheten och vi har försökt få bukt med köerna och öka tillgängligheten, men det har inte fungerat. Då blir frågan vad man själv har för idéer om vad man vill göra och det finns inte speciellt mycket. Man vill låta verksamheten rulla på, säger han.

Varför vill ni inte ge den nya modellen En väg in, som enligt många läkare är är på rätt väg, en chans? 

– Det finns ingenting i siffrorna som visar det, snarare tvärtom. Det är inget självändamål för oss att konkurrensutsätta verksamheten, i dag har vi två vårdval i regionen och de har vi inte infört av ideologiska skäl. Vi gör saker för att vi tror att vi kan göra skillnad och det här är en av de sakerna där vi verkligen behöver göra något annat, säger han. 

Han säger att införandet av vårdval för vårdcentraler fallit väl ut och lett till fler vårdcentraler inte bara i storstäderna utan också på landsbygden. Genom att ställa rätt krav på de privata utförarna tror han att samma sak är möjlig för bup.

– De riskerna som pekas ut är under förutsättning att vi släpper allt helt fritt och det har vi aldrig sagt att vi vill göra, säger han.

Läkaren Jenny Larsson Fredén håller inte med om att En väg in inte visat resultat och hon delar inte Lars Holmins uppfattning.

– Om vi ska ha lika vård för alla finns ingen reell vinst med att privatisera bup i vår region. Det här kommer inte gagna de som bor utanför storstadsregionerna. Det blir bara de med pengar som söker den privata vården, inte de som knappt har råd med en bussbiljett.