Det är 20 år sedan eritreansk-svenske journalisten Dawit Isaak fängslades. Journalisten Martin Schibbye, som själv satt fängslad i Etiopien i 14 månader och som skrivit en bok om Dawit Isaak, säger att de två decennierna som gått är en monumental tragedi.
– Det är två decennier då Dawit Isaak inte kunnat se sina barn växa upp. Två decennier han varit berövad sin frihet. Det är något oerhört med den mängden tid. Man tänker på vad man själv har hunnit göra under de här åren. Det är hela ens yrkesliv. Det är ens fru. Det är ens barn, säger han.
”Förutsätter att han lever”
Nyhetssajten Blankspot, som drivs av ett journalistnätverk där Martin Schibbye ingår, har i samarbete med Expressen har dragit i gång en podcast som Martin Schibbye står bakom. De första tre avsnitten handlar om Dawit Isaak. Om bevisen för att han lever, om Dawit Isaaks publicistiska gärningar och beslut kring tiden innan han fängslades, och om personerna som håller honom fången. Långsiktigt är podcasten menad att handla om landet han är fången i, Eritrea.
– Man måste börja med att försöka förstå vad är det här för typ av land. Det är inte är mer än 30 år gammalt, och föddes ut ett blodigt krig och vann sin frihet. Sen tog gerillaledarna av sig sina uniformer och satte på sig kostymer, säger Martin Schibbye.
Första avsnittet försöker besvara frågan hur vi kan veta att Dawit Isaak fortfarande är vid liv. Hur kan vi veta det?
– Jag tycker den frågan är provocerande. Vi måste förutsätta att han lever, allt annat är ett moraliskt svek. Men det finns också väldigt många livstecken. Lägger man ihop den samlade bilden av information från när han fängslades till idag så är det ganska tydligt att han lever.
Varför är frågan provocerande?
– Den förutsätter att han är död. Det är inte något man frågar om någon annan. Vi måste komma bort från den frågeställningen.
För att inte Dawit Isaak ska glömmas bort så är det viktigt att det fortsätter kastas ljus på frågan, menar Martin Schibbye. Hans podcast har skapats utifrån en vilja att göra just det – och inte bara under årsdagar.
– När jag själv kom ut ur fängelset så deltog jag i många årsdagar och skrev på många namnlistor för Dawit Isaak. Men jag kände att min roll är kanske att bidra genom det journalistiska. Det saknas journalistik om landet och det är viktigt att fortsätta besvara frågor om landet och varför de inte släpper honom, säger han.