BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
– Jag kan ha önskemål om vilka nätter jag vill jobba inom en fyraveckorsperiod men om mina önskemål inte stämmer med mina arbetskamraters går en schemaadministratör in och gör om schemat så att alla nätter blir tillsatta. Det får jag reda på 14 dagar innan vilket innebär att jag inte kan vara säker på om jag kan vara ledig längre tid än två veckor framåt. Det går till exempel inte att längre tid än så boka upp tider för resor eller om jag vill ha en ledig dag för att göra något speciellt eftersom det kan bli avslag, säger Lena Ivarsson.
”Det finns inga marginaler i systemet”
Hon jobbar heltid medan fyra av arbetskamraterna jobbar 95 procent. Det gör att schemat blir än mer komplicerat att få ihop.
– Ett sätt jag skulle vilja kunna lösa det på vore om jag kunde börja arbeta en halvtimme tidigare för att komma i synk med systemet men det är omöjligt för då inkräktar jag på kvällspersonalens schema och det är inte tillåtet. Vi nattpersonal går på våra turer och dag- och kvällspersonal på sina, säger Lena Ivarsson.
– Arbetsgivaren vill att vi som arbetar heltid ska gå ner till deltid på 95 procent så att deras schema synkar bättre. De säger till mig att fem procent mindre i lön spelar ju inte så stor roll. Men jag vill inte sänka min lön med tanke på vad det i slutändan betyder för min pension och sjukpenning, fortsätter hon.
Time Care har funnits som schemaläggningsverktyg i Hällefors sedan EU införde ny lagstiftning när det gäller dygnsvila och veckovila för personal år 2006. Men i början lades schemat centralt och det var först 2014 som personalen själva skulle lägga sina scheman.
– Då, år 2014, hade omsorgsförvaltningen ett underskott på närmare 20 miljoner och vi införde att personalen skulle lägga sina egna scheman för att spara pengar, säger Ingrid Holmberg, socialchef på Hällefors kommun.
– Vi har satsat mycket på utbildning och ju mer personalen förstår hur det fungerar desto bättre inflytande får de över sin arbetstid. Numera kan personal sitta hemma och gå in på webben för att se hur schemat ser ut.
Lars Norling, ombudsman på Kommunal, är fortsatt kritisk.
– Äldreomsorgen har skurit ner på personal för att spara pengar. Nu är det så lite personal att inga marginaler finns i systemet och då måste man ta till lösningar som Time Care för att försöka få ihop det. Innan kunde personal gå in och täcka upp för varandra på ett smidigt sätt men nu ska det passa in i ett dataprogram som tydligen får svårigheter om människorna inte beter sig som maskiner.
– Och dessutom vet jag att våra medlemmar bland annat sitter på sin fritid och pusslar ihop sina privata scheman utan att de har några garantier för att de får arbete dessa önskade tider. Det ska de få göra på betald arbetstid. Det är klart att det är en besparing för arbetsgivaren att slippa betala personal för att göra upp scheman, säger han.
Plus- och minustider
Ett år efter att Time Care som personalen själva fyller i infördes i Hällefors skrev personal protestlistor mot systemet som överlämnades till dåvarande kommunchefen. Protesterna gällde att systemet var stressigt att hinna med att fylla i, att det tog tid från brukarna och att det var svårt att planera sin fritid. Dessutom var utbildningen för Time Care dålig.
– Jag vill ha tillbaka det gamla systemet med fasta arbetsturer som det går att planera sitt liv efter. Bättre att anpassa sig till ett fastlagt tidsschema än att på papperet ha frihet att planera sin tid, men bara om ens önskemål passar med de övrigas. Jag vet aldrig vilka nätter man kan bli tvingad att arbeta, utan måste alltid vara beredd att bli insatt en natt här och där eftersom det är omöjligt att det alltid stämmer med andras önskemål vilka nätter de vill arbeta, säger Lena Ivarsson.
– Timecare kallas ju för önskeschema men det bygger på att allas önskemål i så fall passar med varandra, annars fallerar det och det börjar pratas om att personalen ska gå plus- och minustider för att schemat ska bli komplett, säger Lars Norling.
Han tycker att kommuner som redan har systemet eller de som funderar på att införa det ska tänka till en extra gång med tanke på att behovet av att nyanställa mycket personal till äldreomsorgen ökar de närmaste åren, eftersom andelen äldre inom befolkningen ständigt stiger. Om en ung människa som söker anställningen frågar hur schemat ser ut och får svaret:
– Det vet vi inte i förväg utan det får du veta 14 dagar innan du går på ditt schema inför varje fyraveckorsperiod. Skulle du ta ett sådant jobb? frågar sig Lars Norling.