Siffrorna visar på en stark ökning för Socialdemokraterna, med 2,2 procentenheter mer än i valet 2018. Väljarna kommer bland annat från Vänsterpartiet och Liberalerna.
De rödgröna partierna (Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet) skulle tillsammans få 42,9 procent av rösterna, med en osäkerhetsmarginal på ± 0,8 procentenheter. Det kan jämföras med de 40,7 procent som det rödgröna blocket fick i valet.
Allianspartierna (Moderaterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna) skulle enligt SCB tillsammans få 37,5 procent, även här med en osäkerhetsmarginal på ± 0,8 procentenheter. I valet fick Alliansblocket 40,3 procent.
Det gör gapet mellan Alliansen och de rödgröna till den största på fyra år. Och dessutom att bara S och V tillsammans är större än Allianspartierna.
– Jag tror att de rödgrönas resonerande ton har betalat sig. Stefan Löfven framstår som sansad och vettig, medan de borgerliga är splittrade. Det här stärker bilden av att väljarna inte vill ha en kraftig högersväng i politiken. Tramset hos högern går inte hem. Snarare blåser det en lätt vänstervind, säger Daniel Suhonen, chef för tankesmedjan Katalys.
– I ett otryggt läge så verkar folk gå tillbaka till de röster som verkar stabila. Och borgarna har inte levererat stabilitet.
Liberalerna minskar mest
Det parti som tappar mest i SCB:s mätning är Liberalerna. Här noteras en statistiskt säkerställd minskning på 1,2 procentenheter, och partiets väljare har gått till både Moderaterna och Socialdemokraterna.
Även KD tappar stort, med 0,9 procentenheter.
I det rödgröna blocket noteras en statistiskt säkerställd minskning för MP, med 0,4 procentenheter.
För SD noteras en ökning på 0,8 procentenheter. Här kommer väljarna i störst utsträckning från Moderaterna och Kristdemokraterna.
– De enda som gynnats tydligt är S och SD. Gapet mellan blocken har vuxit. Risken för extra val borde därmed minska och förhandlingsvilligheten öka, även kompromissviljan, säger Daniel Suhonen.