De flesta av dessa kommer från Kristdemokraterna, som backar 6,4 procentenheter och därmed halveras i väljarstödet.
– Att SD är den stora vinnaren är en uttryck för att de fått den politiska agendan precis där de velat. Däremot skiljer det fortfarande 3,5 procent mellan S och SD så deras ambition om att bli landets strösta parti kommer på skam, säger Ulf Bjereld, (S), professor i statsvetenskap.
Bland de partierna som ingår i Januariavtalet är det regeringspartierna som backar. S förlorar 1,3 och MP 0,5 procentenheter sedan maj. C och L går däremot svagt framåt och har inte betalat något pris för januariavtalet det senaste halvåret. Att Vänsterpartiet backar samtidigt som MP och S gör det förvånar Ulf Bjereld.
– Att S skulle tappa något var förväntat, men med det stora fokuset på klimat är det noterbart att MP tappar och att V inte lyckas gå fram trots pratet om högervridningen i politiken, säger han.
”Borgerlig kannibalism”
De flesta av de nya SD-väljarna, 2,2 procentenheter, kommer från Kristdemokraterna – som nästan halveras efter att ha backat 6,4. KD tappar också till M, som ökar 2,3 procentenheter, trots att de tappar 1,1 till Sverigedemokraterna. Statsvetaren Marja Lemne, på Södertörns högskola, kallar det för ”en ny typ av borgerlig kannibalism”.
– Att KD nästan halveras och att det motsvaras av en uppgång hos SD och Moderaterna betyder att det inte räcker för KD att ha en populär och karismatisk ledare, de behöver ta sig en funderare, säger hon.
Marja Lemne jämför det som nu sker på vänsterkanten med vad som tidigare skedde på högerkanten.
– När M gick mot mitten i retoriken så fångade KD inte upp de besvikna M-väljarna, utan de lämnade fältet öppet på högerkanten. Nu sker samma sak på vänsterkanten. Det kommer inte något nytt vänsterparti där. Då kan det vara så att SD är det parti som plockar upp även dessa potentiella vänsterväljare, vilket vi också ser med strömningen inom LO, säger hon och fortsätter:
– När inget parti starkt driver välfärdsfrågorna så räcker det att SD säger något litet i den frågan, om pengar till kommuners till exempel, för att verka trovärdiga där.
!function(e,i,n,s){var t="InfogramEmbeds",d=e.getElementsByTagName("script");if(window&&window.initialized)window.process&&window.process();else if(!e.getElementById(n)){var o=e.createElement("script");o.async=1,o.id=n,o.src="https://e.infogram.com/js/dist/embed-loader-min.js",d.parentNode.insertBefore(o,d)}}(document,0,"infogram-async");