Ungefär samtidigt, 2015, inledde regeringen och SKR, Sveriges kommuner och regioner, en stor satsning på förlossningsvården i hela landet. Det första året avsattes 200 miljoner kronor och i år var satsningen på en miljard kronor.

I Region Stockholm användes pengarna bland annat till en stor utbildningsinsats för barnmorskor och läkare med fokus på att skydda bäckenbotten och förebygga förlossningsskador. På den tre dagar långa kursen fick deltagarna lära sig tekniker för att få till ett långsamt framfödande, men också att göra riskbedömningar för varje enskild födande kvinna. En annan del handlade om anatomi, hur underlivet ser ut och vilka muskler som sitter var.

Bättre med sugklockan

Och enligt Elin Hallgren, ordförande för Barnmorskeförbundet i Stockholm, har utbildningen gjort stor skillnad.

– Jag kan nog tala för de flesta när jag säger att vi känner oss mycket tryggare nu, säger hon.

Arbetssätten har ändrats på flera sätt. Exempelvis när det gäller sugklockan. Statistiken visar att risken för skador är betydligt större när den används.

Men det finns sätt att minska risken för skador även med sugklocka, berättar Elin Hallgren.

– Vi har blivit bättre med sugklockan. I de allra flesta fall behöver det inte gå fort, om barnet och mamman mår bra. Vi tar time out och funderar på om det vore bra att ändra position för att undvika bristningar.

Enligt nya siffror från Region Stockholm har arbetet bidragit till att antalet skador vid vaginal förlossning utan sugklocka minskat med 42 procent sedan 2014. Mellan 2014 och 2018 gick andelen skador hos förstföderskor i Stockholm ner från 7,9 procent till 5,2.

Satsningen avslutad

Karin Pettersson, överläkare vid Karolinska sjukhuset och specialistsakkunnig i förlossningsfrågor i Region Stockholm, berättar att majoriteten av de barnmorskor och läkare som arbetar med förlossningar har genomgått utbildningen.

Nu är satsningen avslutad och mer pengar kommer inte att tillföras, men sjukhusen fortsätter med utbildningen lokalt. Regeringspengarna beräknas räcka i ytterligare två år, enligt Karin Pettersson.

– När de externa pengarna är borta får vi fortsätta att utbilda de som kommer nya, något annat kan vi inte göra. Jag tror att det kommer att rymmas inom budgeten, säger hon.

Nu har Stockholm kommit ner omkring rikssnittet och Karin Petterssons räknar med att skadorna kommer att fortsätta att minska i regionen.

– Tittar man på Finland så har de kommit ännu längre ner. Jag vet inte hur långt ner man kan komma men det finns kliniker som ligger klart lägre än Stockholmsklinikerna. Sedan hur långt vi kan komma med våran population och våran kompetens på barnmorske- och läkarsidan vet inte jag. Men att det kommer att fortsätta vara ett fokusområden inom förlossningsvården i Stockholm är det ingen tvekan om.

Fler skulle kunna undvikas

Elin Hallgren betonar att läget fortfarande är ansträngt. En färsk rapport från IVO, inspektionen för vård och omsorg, visar på brister inom förlossningsvården och att den höga arbetsbelastningen leder till vårdskador som hade kunnat undvikas.

– Vi är fortfarande för få, och kvinnor hänvisas runt mellan olika sjukhus. Det är bra att förlossningsskadorna blivit färre, men jag skulle säga att om vi hade haft möjlighet att jobba enligt evidens, att som barnmorska ansvara för bara en födande kvinna i aktiv fas, och inte springa runt mellan rummen – då hade vi kunnat få ner skadorna ännu mer, säger hon.