Den senaste månaden har 22 personer smittats med mässlingen, men det finns inga tecken på att det skulle handla om vaccinmotståndare. Ändå finns många frågetecken vad som är vetenskapligt bevisat om vaccinationer, så VG-regionens smittskyddsläkare Peter Ulleryd hjälper oss att ta reda på sanningshalten i några av de vanligaste påståendena.

1. Vaccinationer kan orsaka autism.

FALSKT. Rykten säger att det kombinerade vaccinet mot mässling, påssjuka och röda hund (MPR-vaccin) skulle vara farligt och kunna orsaka autism hos barn. Det är en seglivad myt som kommer från forskning från slutet av 1990-talet men 2004 tog majoriteten av studiens medförfattare avstånd från tolkningen att det fanns ett samband mellan MPR-vaccin och autism. Några år senare blev den brittiska läkaren bakom studien av med sin legitimation eftersom han använt sig av oetiska metoder och kommunicerat sina resultat oärligt.
– Det är vetenskapligt validerat att mässlingsvaccin inte orsakar autism och det är inte längre någon diskussion inom den vetenskapliga världen, säger Peter Ulleryd.

2. Vaccin kan ge biverkningar
SANT. Alla mediciner har risk för biverkningar och vaccinationer är inget undantag. Däremot har vaccinationer generellt sätt lite biverkningar eftersom man ger det till friska personer.
– Mässlingsvaccin kan ge lindriga biverkningar som feber och ömhet och rodnad vid vaccinationsstället. Allvarliga biverkningar efter MPR-vaccinationer är mycket ovanliga. Men om man jämför med komplikationerna man kan få av mässling så är det tusenfalt större risk för komplikationer av att bli sjuk än att bli vaccinerad, säger han.

3. Vaccin är överflödigt
FALSKT. Vissa tror att det räcker med ett gott immunförsvar för att skydda sig mot infektioner. Men om man inte är immun och smittas av exempelvis mässlingen kommer man att insjukna även om man har ett ovanligt bra immunförsvar.
– Vaccinationer är den medicinska åtgärd som räddat flest liv i världen hittills. Så att det skulle vara en överflödig insats håller jag inte alls med om, säger Peter Ulleryd.

4. Vaccination kan leda till oväntad spädbarnsdöd
FALSKT. En studie från tidigt 1980-tal visade att barn som vaccinerats mot difteri, stelkramp och kikhosta oftare drabbades av oväntad spädbarnsdöd än barn som bara fått vaccin mot difteri och stelkramp. Slutsatsen blev att kikhostevaccin var farligt för småbarn men när vaccinet testades i Sverige under 1990-talet visade det sig att oron inte var befogad. Flera av varandra oberoende undersökningar bekräftade bristen på samband, och nu vet man att orsakerna till plötslig oväntad spädbarnsdöd kan hittas i en kombination av andra faktorer, som till exempel barnets sovställning och passiv rökning.

5. Även vaccinerade personer kan drabbas av exempelvis mässlingen
SANT. Att vara vaccinerad innebär inte att man har ett hundraprocentigt skydd mot sjukdomen, utan att man har betydligt högre skydd än ovaccinerade personer. Om man vaccinerades mot mässlingen innan 1982 fick man bara en dos och har då en skyddseffekt på runt 95 procent. Efter det har man fått två doser och då har man ett skydd på runt 98 procent.
– Två sprutor ger ett mycket gott skydd. Men om det sitter en mässlingssjuk person i ett väntrum några timmar så hinner flera hundra människor passera där, och några av dem riskerar att insjukna även om de är vaccinerade, förklarar Peter Ulleryd.

6. Vaccin är farligt eftersom det innehåller aluminium
FALSKT. Aluminium ingår förvisso i de flesta bakteriella vacciner eftersom det höjer vaccinets förmåga att stimulera bildningen av antikroppar. Men eftersom det är så liten mängd är det inte farligt. En dos vaccin innehåller ungefär 0,5 milligram aluminium och en vuxen person får i sig i genomsnitt 7-9 milligram per dag eftersom ämnet finns i mat och dricksvatten. Förut innehöll vissa vacciner även kvicksilver men sedan 1993 är alla vacciner som används i det svenska barnvaccinationsprogrammet fria från kvicksilverinnehållande konserveringsmedel. Anledningen var inte främst hälsoeffekter, utan att kvicksilver kan vara skadligt för miljön.

7. Mässlingen är en farlig sjukdom
SANT. Enligt Peter Ulleryd är risken för komplikationer förhållandevis stor jämfört med andra barnsjukdomar.
– De allra flesta är ganska sjuka i sju till tio dagar och tillfrisknar sedan. Men ungefär en av hundra får lunginflammation och en av tusen får hjärninflammation. Även i Europa dör människor i mässlingen fortfarande och då kan det vara personer som var helt friska innan, säger han.
Om man är osäker på sina vaccinationer rekommenderar han att man ska ta reda på vilka skydd man har. Man kan höra med föräldrar och syskon eller kolla i sin barnvaccinbok. Är man fortfarande är osäker på om man är vaccinerad mot mässlingen tycker Peter Ulleryd att man gå igenom hela sitt vaccinationsskydd i lugnt skede på en vårdcentral eller vaccinationsmottagning, särskilt om man planerar att resa utomlands.