I budgetpropositionen som släpptes igår framgår att hålet som uppstår till följd av skattesänkningarna ska finansieras genom höjd energiskatt på el, något som kommer att påverka svenska hushåll.

Höjningen föreslås ske i två etapper. Först med 3 öre per kilowattimme (kW/h) den 1 juli 2017, och sedan med 1,2 öre per kW/h den 1 januari 2019. Totalt rör det sig om skattehöjningar på drygt 1000 kronor årligen för en normalvilla, med en årsförbrukning på 25 000 kW/h, exklusive moms.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

”Fanns inget alternativ”

Enligt tidningen Dagens industri kommer skattelättnaderna på kärnkrafts- och vattenkraftsområdet till stor del att gagna tre storföretag. Det handlar om svenska Vattenfall, tyska Uniper och finska Fortum. Detta eftersom företagen totalt dominerar på kärnkrafts- och vattenkraftsmarknaden.

– Det fanns inget alternativ. När elpriserna är så här låga måste man inse att det inte går att ta ut skatter som vi vant oss vid från den här sektorn, säger en källa i regeringskansliet till Dagens industri.

Tidningen har tagit del av beräkningar från Konjunkturinstitutet, och enligt dessa kommer hushållen betala omkring 60 procent av finansieringen för skattesänkningarna. Resten står näringslivet och den offentliga sektorn för.

Den energiöverenskommelse som regeringen slöt i våras innebär skattelättnader på cirka 10 miljarder, bland annat i form av slopad effektskatt för kärnkraften samt skattelättnader för vattenkraftsindustrin. Vattenfall, Uniper och Fortum är helt dominerande inom dessa sektorer, därmed kommer skattelättnaderna i stor utsträckning att tillfalla energijättarna.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 148 087 0