Den 1 juli införs nya regler för ensamkommande barn och unga. Den stora förändringen är att ett schablonbelopp betalas ut för varje registrerat barn som respektive kommun listat och skickat till Migrationsverket.
− Därför är det jätteviktigt att kommunerna har koll på exakt vilka personer man har ersättningsansvar för, säger Kirsti Ollikainen, regional expert för region öst på Migrationsverket.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Tanken med det nya systemet är att kommunerna ska få bättre planeringsförutsättningar. Tidigare byggde pengarna som tilldelades på en överenskommelse mellan Migrationsverket och kommunerna om att ta emot ett visst antal barn.
− Då fick kommunerna ersättning även för tomma platser, säger Kirsti Ollikainen.
Överenskommelse upphör
Men denna överenskommelse upphör den 1 juli. Då införs istället ett schablonbelopp på 52 000 kronor som betalas ut en gång för varje ensamkommande barn och ska täcka kostnader för resor och god man. Kommunerna får utöver det en schablonersättning på 750 kronor per barn och dygn för personer över 18 år, och 1 350 kronor för barn under 18 år. Tidigare var det beloppet 1 900 kronor för alla. Det blir alltså mindre pengar per person till kommunerna. Och skulle ett barn vara i behov av extra stöd, måste kommunen ansöka om detta.
Flera boenden stängs
För Göteborgs del innebär det att flera boenden för ensamkommande nu stängs, och att en stor del av personalen hamnar i omställning, det vill säga har kvar sin tjänst i kommunen men inte är placerade någonstans.
Helene Holmström är verksamhetschef för integration på social resursförvaltning i Göteborgs stad.
− Ja, det stämmer att vi stänger boenden. Men det har flera olika orsaker. Den viktigaste är att det kommer betydligt färre barn nu, någon enstaka i veckan. De som redan kommit blir äldre, om de fyller 18 under asylprocessen ska de inte bo hos oss längre. En del skrivs upp i ålder. Och det ändrade ersättningssystemet från den 1 juli spelar naturligtvis också in eftersom vi får mindre pengar till verksamheten.
Göteborg har haft ett antal HVB-hem för ensamkommande barn, med bemanning dygnet runt. Flera av dessa stängs nu, och några omvandlas till stödboenden med mindre personal och ingen bemanning nattetid.
− Jag tycker man ska vara ärlig och säga att vi kanske varit lite för generösa i vår bedömning att låta ungdomar bo på HVB-hem, alla kanske inte hade behövt det, säger Helene Holmström.
”För kort tid att ställa om”
Samtidigt är hon bekymrad över vad den snabba förändringen kan få för konsekvenser:
− Jag är orolig för att vi har en övertro på att många av de ensamkommande klarar av självständigheten bättre än vad de faktiskt gör, säger hon. Det är olyckligt att den här förändringen kommer samtidigt som många av dem redan har bekymmer på grund av risk för åldersuppskrivning och många som inte får stanna i Sverige. Det blir en sak till för en redan skör grupp.
Glappet mellan att hösten 2015 skala upp verksamheten för ensamkommande drastiskt, till att nu lika hastigt skala ner, tycker hon också är problematiskt.
− Jag kan förstå att vi behöver hålla nere kostnaderna, och det är inte rimligt att vi ska betala för tomma platser. Men jag tycker att vi i kommunerna fått för kort tid på oss att ställa om, säger Helene Holmström.
