Samverkan för en säkrare framtid

Det var på vintern 2014 som kommunfullmäktige fattade beslut om att ta fram en plan för hur beredskapen mot klimatförändringens konsekvenser i Norrköpings kommun skulle kunna förstärkas. I samma veva tog Mattias Hjerpe, föreståndare för universitetets Center för klimatpolitisk forskning (CSPR), kontakt med Norrköpings starke man Lars Stjernqvist för att undersöka om det fanns intresse för samverkan i någon form.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

– Vi hade gjort många projekt i andra kommuner så det kändes naturligt att också kontakta den kommun vi verkar i till vardags.

Inviten togs emot med öppna armar och sedan dess samarbetar forskare från CSPR med Norrköpings kommun, både för att lära sig mer och för att bidra med insikter från tidigare forskning.

Både Mattias Hjerpe och Merja Willman, som är koordinator för hållbar utveckling på Norrköpings kommun, menar att samarbete mellan alla tänkbara parter är nödvändigt för att samhället ska kunna hantera påfrestningarna från ett förändrat klimat. Merja leder arbetet med de riktlinjer för klimatanpassningen i Norrköpings kommun som ska bli klara under 2017. Hon är nöjd med att personal från alla kommunala förvaltningar och bolag deltar aktivt i arbetet tillsammans med forskare från både CSPR och SMHI.

– Det fungerar väldigt bra. Ovanligt bra, skulle jag säga.

Arbetet kan dock inte avslutas bara för att riktlinjerna finns i en första version. 

– Vartefter mer kunskap om klimatförändringens effekter blir tillgänglig kommer säkert alla planer, strategier och rutiner att behöva omprövas, förklarar Mattias.

Positiva bieffekter

Det mesta tyder i dag på att Norrköpingsområdet kommer att drabbas av fler kraftiga skyfall och längre, intensiva värmeböljor. Eventuellt finns också ett sjunkande grundvatten som en konsekvens att hantera.

De väntade perioderna med stark värme påverkar många kommunala verksamheter.

– Inte minst måste vi fundera på hur vi ska kunna hjälpa de många äldre som bor kvar i egna lägenheter, i hus som kanske helt saknar möjligheter till kylning, förklarar Mattias.

Mattias och Merja menar båda att åtgärder för klimatanpassning kan vara bra för samhället även ur andra perspektiv.

– Ofta uppstår positiva bieffekter. De ökande riskerna för skyfall gör till exempel att vi kommer att hantera mer dagvatten i öppna lösningar, vilket i sin tur gör att vi får fler vattenspeglar i stadslandskapet, något som de flesta bara tycker är trevligt, förklarar Merja.

Beredda medborgare

En stadsdel som kan komma att råka illa ut vid skyfall är det låglänta Lagerlunda, där en del villaägare redan har fått sina källare översvämmade.

– Där har vi forskare inlett en dialog med medborgarna, så att de ska vara medvetna om riskerna och exempelvis kan undvika att förvara sina dyrbaraste föremål i källaren, berättar Mattias.

Än så länge har beredskapen sina brister, det är både Mattias och Merja medvetna om.

– När vi har kommit längre måste vi visuellt kommunicera det vi kommer fram till, så att medborgarna vet vilka åtgärder som planeras, förklarar Merja, och Mattias fyller i;

– Ytterst handlar det om att kommunen ska kunna svara upp mot medborgarnas förväntningar på service och säkerhet även i framtiden.