Kritikerna fick vatten på sin kvarn när kommitténs utredare Mari Heidenborg sa att den nya lagen inte kommer leda till fler domar.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

”Rättstillämpning problemet”

– Jag tycker det är fruktansvärt. De säger att det handlar om att ändra attityder och det är väldigt klent. Självklart ska man kämpa för en lag som gör att det blir fler domar. Det är allvarligt att det är så få som döms, även bland de som går till rättegång, säger Gerda Christenson, som är aktiv i Kvinnofronten..

Hon menar att utredningen istället borde fokusera på rättsväsendet.

– Den allvarligaste kritiken jag har mot utredningen är att problemet idag inte är lagen. Vi har sett under de 40 år vi har jobbat med frågan, hur lagen har försökt fixats till och för varje ändring så blir det ändå ingen ändring av rätts­tillämpningen. Vi tycker att det är rättstillämpningen som är problemet. Den här utredningen lämnar över allt till rätts­tillämpningen.

– Det är jättesvårt att bli intervjuad om detta, det är så oroligt historielöst, ogenomtänkt och godtyckligt, det här lagförslaget. Samtidigt vill jag inte säga att det är katastrof att det blir samtycke, för det enda som kommer att hända är att det inte kommer att bli fler fällande domar, säger hon.

Jämför med kontraktsskrivande

Även advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg har gjort sig känd som kritiker till lagförslaget.

– Att det krävs ett ”ja” är ett av de stora problemen. Det ska vara en frivillighet som ges uttryck i varje enskilt moment och en en sexuell akt är inte riktigt som ett vanligt kontraktskrivande, det är ju förenat med en del andra inslag, säger hon.

Vilka andra problem ser ni i Advokatsamfundet med lagen?

– Vi tror inte att den blir effektiv. När man kriminaliserar saker så ska man försäkra sig om att det blir en effektiv lagstiftning och här tror inte ens utredaren själv att det kommer leda till fler lagförda. Bevisproblemen kommer att kvarstå och vi ser en risk med att man kommer att fokusera ännu mer både på brottsoffret och den tilltalade. Det kommer att vara integritetskränkande utan motsvarande effektivitetsvinst.

”Stort steg”

Madeleine Leijonhufvud, professor emerita i straffrätt, är dock av en annan åsikt. Hon har länge kämpat för en samtyckeslag och är i dag, när förslaget är nära, närmast lyrisk över att lagstiftaren är beredd att ta detta steg.

– Det är ett fantastiskt stort steg som tas. Det är första gången som man säger att var och en ansvarar för vad man gör i sex, tidigare har det bara varit kvinnans ansvar, säger hon.

Vad kommer den här lagen att förändra?

– Den lag vi har idag om våldtäkt täcker inte det som vi kommer att få nu, det är mer som kommer att bli straffbart. och man måste kunna bevisa att det inte var något samtycke. Hela processen kommer handla om den här händelsen, det är bara det som är relevant. Det kommer inte längre att handla om tidigare sexuella kontakter, hur hon var klädd och så vidare. När det gäller advokatsamfundets kritik anser jag att den är obefogad.

Madeleine Leijonhufvud menar att det ligger mer bakom advokatsamfundets motstånd än bara det juridiska.

– Det ligger andra känslor bakom detta. Vi har väldigt väldigt djupt förankrade uppfattningar om hur kvinnor och män ska bete sig i i samband med sex. Kvinnan ”ska ta ansvar” för att inte försätta sig i den situationen. Enligt min uppfattning är det detta som ligger bakom för de som kritiserar samtyckes­lagen. De tycker inte att man kan begära det här utav en man, säger hon.