VAR MED OCH BRYT MEDIEMONOPOL

Teckna en prenumeration på din lokala ETC-tidning

– I Hageby, som klassas som ett socioekonomiskt svagt område, är det vanligt att barn har karies. Där arbetar vi med ett forskningsprojekt vi kallar för Hagebyprojektet, eller som det egentligen heter: ”Jämlik munhälsa med Hageby som modell”, säger Lotta Ranggård, verksamhetschef för Centrum för Ortodonti och Pedodonti på Region Östergötland, och en av de ansvariga för Folktandvårdens och regionens utvecklingsprojekt om förebyggande arbete kring barn och ungas munhälsa. Hon är dessutom specialisttandläkare inom barntandvård och har arbetat som tandläkare i över 30 år.

Kartlägger barn i riskzonen

Hagebyprojektet startade på Folktandvården i Hageby, men finns nu på flera platser i Östergötland. Projektet går ut på att tidigt upptäcka barn som ligger i riskzonen för att utveckla karies, och att hitta metoder för att undvika detta.

– Vi samarbetar med Barnavårdcentralen och Mödravårdcentralen och informerar föräldrar redan när de är gravida i de fall vi anser att det finns en hög risk för att barnet tidigt ska utveckla karies. Den riskbedömningen görs redan när barnet ligger i mammans mage.

– Familjerna till de barn i projektet som löper hög risk för att tidigt få karies erbjuds täta hälsosamtal fram till dess barnet fyller tre år, säger Lotta Ranggård.    

Kartlägger ekonomiska förhållanden

Region Östergötland har under flera år kartlagt socioekonomiska förhållanden och tandhälsoutveckling hos barn och ungdomar. Syftet är att se hur tandhälsan har förändrats sedan 2012 för att bättre kunna rikta speciella insatser.

– Vad vi kunde se 2015 var att sexåringar bosatta i områden med lägst socioekonomi hade något mer karies än tidigare år, säger Lotta Ranggård.

– De har i dag karies i större utsträckning än tidigare, säger hon.

Sedan några år tillbaka kallas barn i Östergötland till tandkontroll redan vid 18 månaders ålder, trots att det inte är lag på att kalla barn förrän vid tre års ålder.

– Nu har hälso- och sjukvårdsnämnden tagit ytterligare ett steg och lagt ett förslag om att det ska bli krav på att alla barn i Östergötland ska kallas till Folktandvården från och med 18 månaders ålder, säger Lotta Ranggård.

”Många har det mycket tufft”

Enligt Lotta Ranggård finns det flera orsaker till att barn i socioekonomiskt utsatta områden har sämre tandhälsa.

– Ofta beror det på familjesituationen. Många familjer har i dag mycket tufft. Har man till exempel nyligen flytt från ett krig kan det ta tid innan familjen stabiliserar sig i allt som är nytt i det nya hemlandet.

– Man kanske inte har vågat ge barnen vatten under flykten av rädsla för att det ska vara förorenat, och i stället låtit dem dricka läsk ur försluten flaska.

– Har man små marginaler i familjelivet kan ett kinkigt barn bli påfrestande för familjen och då är det så lätt att man låter barnet snutta på bröstet eller dricka välling på nätterna. Man kanske låter barnet småäta eller tröstäta för att tillfredsställa och trösta barnet.

1938 beslutade riksdagen att organiserad skoltandvård skulle införas i Sverige. Sedan dess har barn och ungdomar i Sverige fått bättre tandhälsa. På 1980-talet fick barn skölja tänderna med fluor i skolan.  Något Lotta Ranggård tycker skulle vara onödigt i dag.

– Det finns många barn som inte behöver extra fluor, så det är ingen nödvändig åtgärd. Då är det bättre att vi kallar barnen individuellt.