Det är bråda dagar, men ändå inte så bråda. Vid den här arbetsplatsen tar alla utom två personer ut sin semester under de veckor som förhandlats fram i juli. Det är den så kallade byggsemestern. Och de som inte går har själva valt att stanna kvar.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Riskerar liv och hälsa

Men Johan Lindholm, Byggnads förbundsordförande, som den här dagen gör besök på arbetsplatsen, kan berätta att det inte gäller alla. En tredjedel av Byggnads förtroendevalda på arbetsplatserna svarar i en undersökning att personer på arbetsplatsen inte tar semester på grund av byggboomen och entreprenörer som pressar på för att komma ikapp med sina projekt.

– Tidigare tog våra medlemmar ut semestern under sommarmånaderna. Vi vill bada och äta vår glass som alla andra. Men något har tydligen hänt, för så ser det inte ut längre, sade Johan Lindholm under sitt möte.

Samtidigt som alltfler fortsätter att jobba på sommaren går många skyddsombud på semester, vilket kan innebära ett hot mot säker­heten, indikerar undersökningen.

– De som jobbar måste kunna göra det utan att riskera liv och hälsa, säger Johan Lindholm.

Han tycker att nu om någon gång, när branschen går för högtryck, borde fackets förhandlingsläge vara som bäst, men tycker att det går trögt och att det finns en fara med hotade sommarsemestrar.

Riskerar liv och hälsa

Vad som däremot har gått Byggnads väg i år är förhandlingsmöjligheterna: Laval-domen, resultatet av en surdeg som jäst mellan fack, arbetsgivare och EU sedan 2004, har kommit på skam och i april i år revs Lex Laval upp. Det innebär att facket återigen kan kräva att svenska kollektivavtal ska gälla på en arbetsplats oavsett om det är utstationerad eller svensk arbetskraft som jobbar där.

Det senare visar sig kunna ha en ganska tydlig koppling också till semestervillkoren.

– Det här är ett projekt som görs av ett rikstäckande bolag, med bygg­ingenjörer på plats, allt ska gå som på räls. Här måste det vara ordning för man har inte råd med oplanerade avbrott, förklarar regionsordförande Jan Andersson som deltar i mötet.

Han ser sig om i NCC:s lokal i Senapsfabriken.

– Då följer entreprenören säkerhetsföreskrifterna och avtalen.
Vid många andra byggen ser det annorlunda ut, med underentreprenörer och mycket utstationerad arbetskraft. Där ska numera svenska avtal gälla, men eftersom utstationerade personer sällan blir fackligt organiserade finns det inget sätt att kontrollera om vare sig lönevillkor eller arbetstider följs.

”Facken förknippas med korruption”

Göran Koinberg och Lars Pettersson arbetar båda på bygget vid Senapsfabriken och tror att det har stor betydelse om arbetskraften är svensk eller utstationerad från andra länder.

– Man ser ju att vissa byggen i stan snurrar hela tiden, oavsett om det är kväll eller helg, säger Lars Pettersson.

Att många är utstationerade kan också vara en del av förklaringen till semestervillkoren, tror han. Jan Andersson säger att den utstationerade arbetskraften ändå behövs – ingen tror att de 700 000 bostäder som Sverige antas behöva till 2025 kan byggas enbart av personer som bor i Sverige. Ändå räcker inte rivningen av Lex Laval för att skapa rättvisa löner och villkor för gruppen som kommer från andra länder. Fredrik Andersson, ombudsman i region Mälardalen, tror att han har förstått varför.

– En del har inga bra erfarenheter av facket i sina egna länder. Där förknippas facket med myndigheter och korruption. En del som ser mig går åt andra hållet.