Samordnaren får kritik: "slätar över ideologierna"

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

– Fokus har legat mycket på att bygga strukturer, och det är bra, säger Daniel Poohl, vd för den antirasistiska stiftelsen Expo.

– Problemet är att det ska fyllas med ett innehåll, och där tror jag att många famlar lite: Exakt vad är det vi ska göra nu? Exakt vad menar vi med våldsbejakande extremism?

Diagnosextremism

Den nationella strategin som samordnaren presenterade förra året har också förslag på konkreta åtgärder. Som att hälso- och sjukvården bör göra mer eftersom de kan upptäcka tidiga tecken på extremism, "exempelvis om föräldrar har för avsikt att ta med barnet till ett annat land för att ansluta till en terrororganisation".

– Jag är jätterädd att med den inriktningen börjar man bygga in en relation som skapar en känsla av osäkerhet och att man monterar ned förtroendet för vården och andra institutioner, säger Daniel Poohl.

Enligt den nationella strategin bör sjukvården vidare vara uppmärksam på riskgrupperna "unga vuxna med psykisk sjukdom eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar" och de med "psykisk ohälsa". 

Historikern och nazistforskaren Helene Lööw menar att det resonemanget är nonsens. Däremot ser hon spår av en svensk tradition att sjukdomsförklara extremism eller säga att det bara handlar om sociala orsaker.

– All kunskap visar att extremismens grundidéer ofta når en väldigt bred skara individer – den är sällan klassbunden eller liknande, utan den kan attrahera människor av olika skäl från väldigt många olika bakgrunder, säger Helene Lööw. 

– I den här nationella strategin får jag en känsla av att man fråntar människor med den här typen av diagnoser att de faktiskt kan göra ett aktivt politiskt val.

Extremism finns alltid

Helene Lööw menar inte att samordnarens uppdrag är meningslöst, men det går inte att komma ifrån att kampen mot våldsam extremism framför allt är en polisiär fråga. 

– Vi måste överge föreställningen om att vi helt och hållet kan stoppa extremism. Extremism av olika slag är närmast en konstant historisk fakta. Vi kan inte i en demokrati förbjuda åsikter. Och vi kan inte omprogrammera människor.