Samtyckesfrågan är något som på bred front har enat den feministiska rörelsen och den tog sin självklara plats i den offentliga debatten 2002. Då skrev Katarina Wennstam boken ”Flickan och skulden” och den kom att förändra mycket i den svenska debatten kring sexuella övergrepp. Boken adresserade ett tydligt problem i Sveriges brottsbalk.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
– Sedan dess har vi gång på gång sett att rättssamhället inte lyfter ett finger. Anmälda våldtäkter leder inte till fällande dom. Å andra sidan, visst händer det saker också. Lagen ha ändrats två gånger och framförallt tycker jag att det skett en stor skillnad inom polismyndigheten, i bemötandet och hur man signalerar till tjejerna att ”jag tror på dig”, säger Katarina Wennstam.
Vägen till ett färdigt lagförslag har varit lång, men den har också präglats av ett stort engagemang. Manifestationer och upprop har duggat tätt när tingsrätter och hovrätter har friat våldtäktsmän, därefter har politiker följt strömmen och kommit med utspel, utredningar och till slut lagändringar.
Har fått nog
Organisationen Fatta startade efter att tre gärningsmän friades från en uppmärksammad våldtäkt, den så kallade ”flaskvåldtäkten”, i Umeå 2013. Sedan dess har de jobbat hårt för en samtyckeslag.
– Jag tror att anledningen till den breda uppslutningen är att vi har fått nog. På många områden så har vi blivit väldigt jämställda, men när det gäller mäns våld mot kvinnor är vi inte i mål. Sexuellt våld och våldtäkt är något som försiggår i högsta grad och det finns ett enormt engagemang, säger Fattas ordförande Elin Sundin.
Samma sak säger Fattas juridiska talesperson Emma Moderato.
– Jag tror att en del av förklaringen också ligger i att människor blir så förvånade när de får veta att lagen inte kräver samtycke vid sex idag. Dessutom späder rättsväsendets bristande kunskap om sexuella övergrepp på frustrationen som gör att vi enas. Vi har sett hur förövarna frias trots att kvinnor har sagt nej.
”Inte fler fällande domar”
Det råder dock delade meningar om vilken verkan lagändringen kommer få. Regeringens utredare Mari Heidenborg har sagt att den inte kommer att leda till fler domar. Katarina Wennstam håller med.
– Jag tror inte vi får fler fällande domar, men det handlar också om debatten och hur vi talar om att allt som inte är frivilligt är ett övergrepp. Där befinner vi oss inte idag, säger hon.
Wennstam menar att det finns en övertro på den nya lagen.
– Man hoppas för mycket och så enkelt är det inte. Det är inte så att killar har slutat våldta fulla tjejer bara för att det blev olagligt 2005, men nu har vi en helt annan syn på det, att tjejen inte får skylla sig själv. På samma sätt var det inte olagligt att våldta sin fru 1965. Inget förändras över en dag, det fungerar inte så och det går så jävla långsamt, men om vi backar 20 år och jämför så är det stor skillnad.
Men Emma Moderato tror tvärtom att det kommer bli fler domar och har stort hopp inför lagändringen.
– Om ändringarna som de föreslår genomförs, kommer det straffbelagda området att utvidgas. Jag tror att det kommer att leda till fler fällande domar. Självklart kvarstår bevisproblematiken det är något som rättsväsendet har att hantera, men att det är svårt att bevisa betyder inte att man inte ska kriminalisera det. Samma diskussion hördes när man skulle kriminalisera barnaga, det är också svårt att bevisa, men idag är det nog ingen som tycker det är dåligt att vi kriminaliserade det, säger hon.
Arbetet fortsätter
Elin Sundin är noga med att påpeka att även om en samtyckeslag godkänns och sexualbrottslagen skrivs om, är inte slaget vunnet. Nästa steg blir att arbeta för att den också efterlevs.
– Det handlar dels om att utbilda alla som ska tillämpa den nya lagen, men också om att förebygga sexuellt våld i förskolor, skolor, arbetsplatser och föreningar, säger hon.
Finns det en oro för att regeringen inte kommer att löpa hela linan ut i det här arbetet?
– Regeringen har visat ett visst intresse att skjuta till pengar i nästa års budget, men det är inte på långa vägar så mycket som behövs för att informera om lagen. Så ja, det finns det.
Tidslinje
1998: En sexualbrottskommitté tillsätts för att utreda sexualbrottslagstiftningen. Kommittén tillsätts med anledning av den offentliga debatt som kretsar kring vilket ansvar en kvinna som är påverkad av alkohol har i sexuella situationer.
2001: Kommittén presenterar sitt betänkande.
5 januari 2005: Göta Hovrätt ändrar en dom mot två män från grov våldtäkt till sexuellt utnyttjande på grund av att offret, en 13-årig flicka, hade 1,2 promille i blodet. Hovrätten bedömde att hon var redlöst berusad ”av egen förskyllan”.
1 april 2005: Diskussionen blossar upp igen, och en ny lag kommer på plats. Straffen skärps och det klassas nu som våldtäkt istället för grovt sexuellt utnyttjande att ”sexuellt nyttja offer som är kraftigt berusade”.
14 maj 2013: Tre män frikänns i Umeå tingsrätt där de åtalats för att ha våldtagit en kvinna med en flaska. Tingsrätten anklagas för att vara ”ålderdomlig”, en tyst manifestation hålls till flickans stöd och organisationen Fatta grundas.
27 september 2013: Sex killar frias från en gruppvåldäkt av en 15-årig flicka av Svea hovrätt för att hon inte tillräckligt tydligt visat att hon inte vill. ”– Hur säger man ett nej så att det blir mer nej? säger flickan till Aftonbladet”.
11 januari 2014: En 27-årig man frias av tingsrätten från åtalet om att ha våldtagit en kvinna i centrala Lund. Kvinnans ”nej” var inte tillräckligt tydligt för en fällande dom, anser Lunds tingsrätt. Stora protester, demonstrationer och offentlig debatt följer.
13 november 2014: Regeringen tillsätter en sexualbrottskommitté med uppdrag att se över lagstiftningen.
5 oktober 2016: Sexualbrottskommittén presenterar sitt förslag till lagändring.
Detta föreslår kommittén
Sexualbrottskommittén tillsattes 2014 och 2016 presenterade de sin rapport ”Ett starkare skydd för den sexuella integriteten”. Där föreslås flera kommande lagändringar.
Gränsen mellan brottslig gärning ska dras vid om deltagandet i en sexuell handling är frivilligt.
Begreppet ”våldtäkt” tas bort och ersätts med sexuellt övergrepp.
Brott som sker på distans (till exempel över internet) ska kunna rubriceras på samma sätt som när personerna befinner sig på samma fysiska plats.
Kraven på målsägandebiträdets kompetens och lämplighet skärps.
En ny grad av brott, ”synnerligen grovt brott”, föreslås när det gäller övergrepp mot barn.
