Renskötaren Sanna Vannar, 23, som representerar Sáminuorra, beskriver situationen som akut.
– För samiska ungdomar handlar klimatförändringar inte längre bara om politik. Det påverkar våra dagliga liv. Vildbränder slår mot de samiska betesmarkerna, renar dör av bristen på mat och en av min generations största hälsoproblem har blivit emotionell stress orsakad av osäkerheten kring klimatförändringarna, säger hon.
Mänskliga rättigheter
För omkring ett år sedan gick Sáminuorra, tillsammans med tio familjer i och utanför Europa, till EU-domstolen för att få EU att höja sina klimatmål. Enligt EU:s gällande mål ska utsläppen minska med 40 procent fram till år 2030, jämfört med 1990 års nivåer. Det menar Sáminuorra är en allt för lågt ställd målsättning, om EU ska kunna leva upp till sina åtaganden gällande utsläppsminskningar.
De kärande är också tydliga med att göra en koppling till hur klimatkrisens effekter innebär en kränkning av deras mänskliga rättigheter till liv, hälsa, försörjning och egendom. De samiska ungdomarna vill dels att EU ska höja sina klimatambitioner, dels att de ska få ekonomisk ersättning från EU för den period som de drabbas av klimatkrisen.
– Domstolen måste se över fakta angående klimatförändringar och påminna EU:s ledare om deras skyldighet att skydda sina medborgare, kommenterar Sanna Vannar.
En av EU-domstolens uppgifter är att granska om de lagstiftningsakter som parlamentet och kommissionen antar är i enlighet med EU:s grundlagar. Enskilda medlemsstater, kommissionen och parlamentet kan väcka talan om att EU-domstolen ska göra en sådan granskning. Men en sådan talan kan också väckas av en enskild, fysisk eller juridisk, person – förutsatt att rättsakten berör dem ”direkt och personligen”.
Återhållsam praxis
Det är just det som är frågan i det aktuella fallet. Första instansen i EU-domstolen avvisade nämligen talan med motiveringen att de unga samerna visserligen påverkas av klimatförändringarna, men att de inte är direkt och personligen berörda av EU:s målsättningar i klimatpolitiken.
Roda Verheyen, koordinerande advokat för fallet, tycker att EU-domstolens bedömning är allt för snäv.
– EU-domstolen har avstått från att bistå de unga samerna och familjerna med hjälp när de drabbas av förödande konsekvenser av klimatförändringar, huvudsakligen för att det är många andra som också drabbas av klimatkrisen. Det här är helt enkelt att inte respektera de grundläggande rättigheterna som ska garantera beskydd till varje enskild individ.
Tidigare fall som är tongivande på området visar att domstolens praxis är restriktiv. För att någon ska vara personligen berörd av en sådan rättsakt från EU krävs i regel att situationen särskiljer sig i förhållande till alla andra personer och ”därigenom försätter personen i en ställning som motsvarar den som gäller för en person som ett beslut är riktat till”, som EU-domstolen tidigare har uttryckt det. Nu när domen är överklagad har Europaparlamentet och Europeiska rådet två månader på sig att ge ett skriftligt svar på talan från Sáminuorra och de tio familjerna.
