Idag kan framtiden komma att avgöras för tusentals samer i Finland. För första gången ska riksdagen rösta om att ändra sametingslagen, något som kan ge samerna större rätt till självbestämmande. Men det är oklart om det finns stöd hos en majoritet i parlamentet och frågan har splittrat regeringen.
– Det vore skandal om de inte röstar för urfolks rättigheter, säger Petra Laiti på organisationen Unga samer i Finland.
Jakob Wesslund
Människor iklädda koltar stirrar rakt in i kameran med förtejpade munnar samtidigt som jojk hörs i bakgrunden. De senaste veckorna har en samisk protestvideo fått stor spridning på sociala medier i Finland och budskapet är tydligt: samers rättigheter måste stärkas och riksdagen måste rösta för en ny sametingslag. Många av de samer som tejpat för sina munnar i protest är medlemmar i organisationen Unga samer i Finland, där Petra Laiti är ordförande.
– Jag är inte själv med i filmen men den visar det jag och många andra känner – frustration och ledsamhet. Vi har ingen röst i det finska samhället idag, säger hon.
Frågan om en ändring av sametingslagen har länge varit föremål för debatt i Finland, som tidigare har fått skarp kritik från bland annat FN för att kränka urfolks rättigheter. Flera regeringar har haft ärendet på sitt bord men har aldrig tagit frågan hela vägen till en omröstning i parlamentet. Det är också osäkert om den nuvarande regeringen kan lyckas trots att ett lagförslag, med sametingets godkännande, fanns på plats redan 2021. Socialdemokraterna har aktivt motarbetats av sin regeringspartner Centerpartiet som inte accepterar förlaget i sin nuvarande form, något som gör att regeringen behöver oppositionens stöd. Statsminister Sanna Marin (SDP) är dock fast besluten att lägga fram frågan trots att regeringspartierna tycker fundamentalt olika.
– Centerns riksdagsgrupp kan handla efter eget omdöme. Jag hoppas att det finns en majoritet i riksdagen trots att vi inte har enighet i regeringen, sa hon i en intervju med svenska Yle i förra veckan.
”Antisamisk rasism”
Konflikten kretsar till stor del kring vem som ska definieras som same och därmed få rösträtt i sametingsvalet. Förutom samer inkluderas även personer med släktband i Lappland, så kallade lapplänningar, i den nuvarande lagstiftningen. Det gäller även om ingen i deras familj pratar samiska eller är aktiv inom den samiska kulturen. Det är ett kriterium som Centerpartiet vill låta vara relativt oförändrad, medan definitionen av en same enligt det nya förslaget avser personer som inom familjen haft samiska som första språk i upp till fyra generationer. Från samiskt håll har Centerpartiets ställningstagande mötts av besvikelse och Petra Laiti menar att de ger rasismen mot samer ett ansikte.
– Att centern är emot är inte en nyhet i Finland men det är ändå upprörande hur de öppet väljer antisamisk rasism. De vill att staten ska kontrollera sametinget och vem som har rätt till mark, låta genetik gå före språk och kultur, säger hon.
Tvingas välja sida
Många samer i Finland är positiva till att frågan nu efter lång väntan läggs fram i riksdagen, även om förslaget inte skulle överleva en omröstning.
– Det skulle tvinga politikerna att tydligt visa vilken sida de står på även om förslaget faller, säger Petra Laiti.
Vad skulle det betyda för samer i Finland om lagen inte ändras?
– Då är vi kvar i en dålig situation där vi bara är en del av en politisk cirkus. Det skulle också skicka en farlig signal till omvärlden att en stat kan frånta urfolk deras autonomi samtidigt som de påstår sig värna våra rättigheter.