Annika Strandhäll rustar. Men för S-kvinnors ordförande handlar det inte, som så ofta i dessa dagar, om vapen och marktrupper. För henne handlar det om tiden. Arbetstiden.
Annika Strandhäll vill vara säker. Hon ska gå segrande ur den strid som kommer att utkämpas på Socialdemokraternas kongress. Alla som står på hennes sida ska mobiliseras.
– Som socialdemokrat är jag djupt sorgsen över att vi har hamnat där vi har hamnat, säger hon.
Sänkt arbetstid för alla till 35 timmar i veckan om tio år. Genom en ny arbetstidslag. Det är det förslag som hennes arbetsgrupp har presenterat. I slutet av maj ska S-kongressen alltså besluta om det här är politik som partiet vill driva när socialdemokratin ska tas in i framtiden.
Fem timmar kortare arbetsvecka om tio år är en kompromiss. Det erkänner Annika Strandhäll. Om hon själv fick bestämma skulle hon gå fortare fram. Men med ett stort arbetstidsförkortningsförsök efter nästa val och sedan en stegvis kortning av veckoarbetstiden under några år, skulle fack och arbetsgivare i varje bransch få tid att komma överens och anpassa sig.
– Så har vi kortat arbetstiden tidigare i Sverige. Politiken har via arbetstidslagstiftningen satt ramen: Hit ska vi! Sedan har man gett parterna en möjlighet att kunna ställa om mellan lagstiftningsstegen.
Lagstiftat fyra av fem gånger
Så okej, Annika Strandhäll har redan kompromissat. Men till och med den här färdiga kompromissen verkar gå för långt för vissa inom partiet. Magdalena Andersson vill inte ge förslaget sitt öppna stöd. Och i förra veckan gick partiets arbetsmarknadspolitiska talesperson Ardalan Shekarabi ut i en intervju i tidningen Arbetsvärlden och sa att han ”inte kommer att bidra” till en lagstadgad arbetstidsförkortning.
– Vår grundläggande ingång är att den svenska arbetsmarknadsmodellen ska försvaras. Främst är det parterna på arbetsmarknaden som ska ta hand om villkor och där ingår självklart arbetstid och lön, utvecklade han det i Dagens ETC.
Annika Strandhäll är inte glad.
– Den här synpunkten var kanske var lite förhastad. Frågan är inte färdigbehandlad i socialdemokratin. Arbetstiden är en av de frågorna som det kommit in flest motioner kring inför vår kongress. Och då är det många som vill gå betydligt snabbare fram än vad min arbetsgrupp föreslagit.
Enligt Annika Strandhäll handlar det om en missuppfattning, och det har hon framfört till Ardalan Shekarabi i riksdagskorridorerna också.
– Det är en total missuppfattning att man skulle lägga sig i parternas arbete om man skulle lagstifta om sänkt arbetstid. Vi har redan gått den vägen tidigare, fyra av fem gånger. Och om man tittar på vår rörelse socialdemokratin och den facklig-politiska samverkan, handlar hela framgången om att vi har samspelat för att förändra villkoren på arbetsmarknaden.
Facklig osämja om tiden
Men det är just den här samverkan mellan politiken och facken som är lite förvirrad just nu. Facken är inte heller överens. Så vilket fack ska man samverka med? LO har centralt sagt att arbetstiden ska ner, men har inte önskat sig lagstiftning. Flera av de stora mansdominerade LO-facken, med IF Metall i spetsen, är tydliga med vad de tycker. Absolut ingen lagstiftning. IF Metall har redan förhandlat sig till kortare arbetstid i avtalen och medlemmarna har fått betala för det genom att avstå löneförhöjningar. Då blir det orättvist om andra ska få både sänkt arbetstid och bibehållen lön.
Fram till på 80-talet ledde Sverige utvecklingen i hela västvärlden när det gällde att korta arbetstiden.
Annika Strandhäll är å sin sida tydlig med vad hon tycker om den sortens rättvisa.
– Fram till på 80-talet ledde Sverige utvecklingen i hela västvärlden när det gällde att korta arbetstiden. När vi nu tittar tillbaka på de senaste 50 åren kan vi konstatera att det har dragit iväg och blivit både ojämlikt och ojämställt när det gäller hur arbetstidsförkortningen har slagit. De grupper som har haft råd att att avstå lön för att korta arbetstiden är män i industrin. Kvinnor i offentlig sektor har halkat efter. Det handlar om solidaritet.
Kvinnorna kontrolleras
LO presenterade häromveckan den första av ett antal rapporter om arbetstiden i Sverige. Den visar att vi jobbar både länge och mycket. En majoritet av de anställda arbetar 40 timmar i veckan medan det normala i våra grannländer Danmark och Norge är 37 timmar. När arbetstiden har minskat i många västeuropeiska länder sedan 80-talet har den ökat i i Sverige.
Samtidigt har Sverige högst andel kvinnor som arbetar, drygt 80 procent av alla kvinnor är ute på arbetsmarknaden. Och när tekniken och digitaliseringen har gjort arbetslivet flexiblare för tjänstemän har den för kvinnor i offentlig sektor lett till ett mer styrt och kontrollerat arbete.
– Ni vet själva, minutscheman i hemtjänsten och allt sådant. Man kan precis följa var arbetstagarna är någonstans. Och de får inte betalt för ett öre mer än det arbete de utför, samtidigt som tjänstemannagrupperna kan jobba hemifrån och gå tidigare för att gå på föräldramöte eller hämta tidigt när förskolan stänger, säger Annika Strandhäll.
Sedan 2010 har stressrelaterade sjukskrivningar femdubblats i Sverige. Fyra av fem sjukskrivna är kvinnor och de flesta av dem arbetar i välfärdsyrken. Det visar en rapport som facken i välfärden tog fram förra året. Kommunal, LO:s största förbund, kräver en arbetstidsförkortning och vill gå både längre och snabbare fram än vad Annika Strandhälls arbetsgrupp har föreslagit. Ändå räknar hon dem som en av de viktigaste spelarna i hennes lag i arbetstidskampen.
– Jag har den största respekt för Kommunals linje. Jag hoppas att de kommer att stå kvar vid den. Och jag hoppas att de kommer att driva den hårt gentemot vårt parti på olika sätt, säger Annika Strandhäll.
– De pekar på varför det är viktigt för deras grupper att den här reformen genomförs. De sitter i en väldigt prekär situation nu med höga sjuktal och många som inte orkar hela vägen till pension. Det är deras medlemmar som lämnar arbetsmarknaden i förtid för att de inte orkar och de betalar för det själva genom en lägre pension.
Knas-utredning dödade frågan
Enligt Annika Strandhäll är intresset stort bland gräsrötterna när hon är ute i distrikten för att prata om arbetstidsförkortning. Det dyker till och med upp folk som aldrig har varit på ett S-möte förut.
I rikspolitiken har frågan dock hamnat i skymundan när krig i Europa och Nato-medlemskap kräver nya miljarder till försvaret. För 25 år sedan dog arbetstidsfrågan helt när Konjunkturinstitutet och den så kallade Knas-utredningen (kommittén för nya arbetstids- och semesterregler) varnade för att det skulle leda till stora samhällsekonomiska förluster.
Jag tror inte att en arbetstidsförkortning skulle bli kostsam.
KI tyckte till och med att det vore bättre för svensk ekonomi om vi jobbade mer. Hur ska vi då ha råd att korta arbetstiden när bara rustningen av försvaret kräver 300 miljarder?
– Jag tror inte att en arbetstidsförkortning skulle bli kostsam. Jag tror snarare att det skulle visa sig vara väldigt positivt för den svenska arbetsmarknaden. Vi har en arbetslöshet som är på väg mot tio procent. Vi har i princip den högsta ungdomsarbetslösheten i hela Europa just nu. Det här skulle kunna leda till färre sjukskrivningar och en möjlighet för fler att kunna ta de jobb som växer fram , säger Annika Strandhäll.
Hon pekar på det som hände i Frankrike när arbetstiden kortades till 35 timmar i veckan. Det man såg där var att det växte fram närmare 400 000 nya jobb.
Det är för att samma våta filt som lades över arbetstidsfrågan då för 25 år sedan, inte ska plockas fram och vecklas ut igen som Annika Strandhäll är ute och mobiliserar sina trupper.
– Av alla politiska frågor jag har har varit med och lyft upp på bordet genom åren är det ingen fråga som bär sig så mycket av sig själv som den här. Det finns ett tryck i frågan. Det handlar om en stor orättvisa för breda löntagargrupper. Det trycket kan vara helt avgörande för om det blir något eller inte. Annars kommer det vara så lätt för politiken och de stora mansdominerade förbunden att slå undan benen för det här. Gå ut och kräv det här av dina politiker och av dina fackligt förtroendevalda och säg att nu är det dags.
