– Man behöver inte gå till en vårdcentral för det här. Jag tycker inte att det är legitimt att ta upp läkarens tid med det när det går att lösa så enkelt på annat sätt, sa grundaren Matilda Lundblad till Breakit vid starten 2016.
Sedan starten har Kollarna vuxit och har idag en rad liknande tjänster – patienter erbjuds snabb hjälp med bland annat salva mot herpes, behandling för torra ögon och acne.
Kommer ännu fler tjänster
Nyligen kom nyheten att nätläkarjätten Doktor.se köper Kollarna.
– Förvärvet av Kollarna stärker vårt digifysiska vårderbjudande. Deras kompetens och patientcentrerade lösningar ger oss stärkt förmåga till effektiv behandling av några av de vanligast förekommande diagnoserna, skriver Eric Teder, Sverigechef på Doktor.se, som inte har tid att bli intervjuad, i ett mejl till Dagens ETC.
Bolagets snabba tillväxt förklarar Eric Teder så här:
– Vi ser att Kollarna har en tillgänglig, kvalitativ och patientcentrerad tjänst som uppskattas av berörda patientgrupper.
Enligt Eric Teder planerar man nu att bygga på affärsidén med ännu fler kollar.
– Ja, vi kommer tillsammans med Kollarna utveckla nya ”Kollar”. Vi ser även att vi tillsammans kan erbjuda ett mer komplett erbjudande till våra patienter, såväl fysiskt som digitalt, skriver han.
Experten: ”Väldigt olyckligt”
Men upplägget kritiseras av Magnus Isacson, ordförande för SFAM, Svensk förening för allmänmedicin. Han säger att han förstår tanken att göra det smidigt för folk att få hjälp, och att patienter uppfattar Kollarna som enkelt och bra.
– Med all respekt för det, så tycker jag att det är väldigt olyckligt.
Han säger att ett system med kollar och enskilda småbedömningar leder till en fragmentering av vården.
– Dels kan det bli olyckligt för patienterna. Om det skulle vara något allvarligt och man söker en massa olika kollar och nätläkare och närakuter, då blir det svårare att upptäcka saker i tid. Om man har en fast husläkare blir det lättare att se mönster. Om man känner patienten kan man se mindre skiftningar i mående och sådant, säger han.
Dessutom är utomlänstaxan dyr, påpekar han.
– Det går 500 kronor av våra gemensamma skattepengar så fort man vill göra något litet, istället för att man tar det med sin ordinarie vårdcentral, säger han.
Trefaldigat omsättningen
Kollarna har mer än trefaldigat sin omsättning mellan 2019 och 2020. Under samma period fyrfaldigades vinsten från 740 000 kronor till över tre miljoner kronor och år 2020 gjordes en aktieutdelning på en miljon kronor.
Samma år dubblade företagets vd och ägare Matilda Lundblad också sin privata inkomst jämfört med året innan, från drygt 500 000 kronor om året till 1 055 895 kronor, enligt Skatteverkets uppgifter.
Kollarna tar ut en patientavgift, men lever också likt andra nätläkare på ersättning från utomlänsavtalet. De flesta digitala vårdgivare har i dag sin bas i region Sörmland. Varje besök klassas som om patienten vore en besökare i länet och hemregionen ska enligt Sveriges kommuner och Regioners rekommendation betala en ersättning på 500 kronor per läkarbesök.
Men hur mycket pengar Kollarna hittills dragit in på det så kallade utomlänsavtalet kan regionen inte svara på. Kollarna, eller InnovDr AB som bolaget heter, har nämligen inget eget avtal med region Sörmland utan har varit underleverantör hos Doktor24.
– Doktor24 har levererat/registrerat samtliga besök som sina till oss i Region Sörmland vilket inte gör det möjligt att veta vilka besök som gjorts hos InnovDr och vilka besök som faktiskt gjorts hos Doktor24, skriver regionens presstjänst i ett mejl till Dagens ETC.
Regionen uppger också att rutinerna kommer att ses över.
Dagens ETC har sökt Matilda Lundblad. Hon ber att få frågor via mejl, men har inte svarat.
Varnar för ”potentiell risk”
En av kollarna, Urinkollen.se, skriver ut antibiotika till patienter med urinvägsinfektion. Magnus Isacson tycker inte att det är något konstigt med att i vissa fall skriva ut antibiotika utan att träffa patienten. Enligt Strama, samverkan mot antibiotikaresistens, är det okej att göra det om man uppfyller vissa kriterier.
– Men om man har återkommande urinvägsinfektioner är det viktigt att man utesluter andra saker. Det skulle kunna vara en potentiell risk. Att man har en urinsten eller en sexuellt överförbar sjukdom, eller någonting gynekologiskt, säger han.
Enligt Eric Teder strävar Doktor.se efter att ta ett helhetsansvar för sina patienter inom vad som ryms i primärvårdsuppdraget.
– Kollarna kommer utgöra en av de tjänster vi kan erbjuda våra patienter. Från start har Doktor.se även bedrivit fysisk vård och eftersträvat en digifysisk modell – att ha en stark fysisk närvaro runtom i landet likväl som kunna erbjuda en tillgänglig digital kanal till vården, skriver han.
”De utnyttjar svagheten i ett bristfälligt system”
Att ett bolag som Kollarna.se, som profilerat sig på att snabba läkarbesök för enklare åkommor, växer och nu köps upp av jätten Doktor.se kan ses som ett tecken i tiden, enligt Peter Bergwall, doktor i rättssociologi vid Lunds universitet, som förra året disputerade med en avhandling om Kry.
– Jag har själv tittat på när nätläkarna växte fram och vad som hänt med regleringarna. När jag började titta på det så upplevde jag att regionerna var ganska ointresserade och tyckte att nätläkarna var en parentes. Sedan har allting bara rullat på. Vid det här laget tycker jag att man borde inse att det är en ganska stor grupp patienter som inte kan utnyttja de här tjänsterna, säger han.
”Snabbt in och snabbt ut”
Nätläkarbolagen har riktat in sig på enkla saker som hösnuva och feber för att tjäna så mycket pengar som möjligt, säger han.
– Det är snabbt in och snabbt ut. Man kan tycka att de är hemska. Men man kan inte bli förvånad över att ett privat bolag försöker tjäna så mycket pengar som möjligt. Frågan är snarare varför vi har ett system som tillåter det, säger han.
Peter Bergwall disputerade förra året med en avhandling om nätläkar-appen Kry. I avhandlingen, som undersöker varför patienter väljer nätläkare, visar han att rätten till valfrihet i vården krockar med principen om att den som har störst behov ska få vård först. Därtill kommer människovärdesprincipen och principen om att vården ska vara kostnadseffektiv.
– Jag brukar säga att nätläkare följer människovärdesprincipen. De erbjuder tjänster på andra språk och vänder sig till småbarnsföräldrar och andra grupper som inte har lika lätt att ta sig till en vårdcentral. Det är bra. Men jag kan inte se hur det här systemet står upp för behovs- och kostnadseffektivitetsprinciperna, och jag tycker att det är märkligt att det inte är mera liv om det, säger han.
I sin avhandling säger han att problemet egentligen inte är nytt.
– Nätläkarna utnyttjar svagheten i ett bristfälligt system. De visar mer på hur ineffektivt det här valfrihetssystemet har blivit. De tar det till det extrema. Men systemet är det ju vi som demokratiskt och juridiskt har kommit fram till att vi ska ha. Då får man bestämma sig för om det är bra, eller om man ska gå in och justera.
