Säkerheten på svenska skolor har hamnat i hetluften efter massmordet i onsdags på Campus Risbergska i Örebro där 35-årige Rickard Andersson misstänks ha skjutit ihjäl tio personer och sedan tagit sitt eget liv.

För säkerhetsexperten Urban Fröberg är händelsen därför ett hårt slag mot den öppna, svenska skolan.

– Vi ser att det dödliga våldet är på väg in i skolan, något som kommer att påverka öppenheten. Med all sannolikhet kommer det här leda till en rejäl översyn av skolsäkerheten framöver, säger Urban Fröberg.

Helgardering omöjlig

Urban Fröberg nämner ett antal åtgärder som förhållandevis enkelt kan införas på skolor för att öka säkerheten för elever och personal.

– Det handlar om saker som att sektionera lokalerna, se till att alla dörrar går att lösa och att begränsa tillträdet för obehöriga, förklarar han.

Men framför allt tror han på vikten av att förbereda sig på att det värsta kan hända.

– Att öva på inrymning och barrikadering gör stor skillnad, då står man mycket säkrare när läget väl är akut.

Samtidigt betonar Urban Fröberg att det är svårt att skydda sig helt mot den typ av våldsdåd som ägde rum i Örebro.

– Skolor måste därför få bättre möjlighet att arbeta förebyggande för att i ett tidigt stadium kunna uppmärksamma potentiella unga förövare, anser Urban Fröberg.

Han efterlyser ökade resurser till elevhälsan – skolans medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser.

– Att som i dagsläget skära ner på dessa insatser tror jag är helt fel väg att gå.

”Inte råd att vara naiva”

Hanna Garberg är svensklärare och huvudskyddsombud på Sveriges lärare Stockholm. Tillsammans med en kollega ligger hon bakom det uppmärksammade Instagramkontot ”Stockholms skolor larmar” som riktar ljuset mot konsekvenserna av neddragningarna i svensk skola.

Å ena sidan välkomnar hon ökade säkerhetsanpassningar, såsom larmappar och låsanordningar i skolan.

– Alla de sakerna vill vi ju ha, tyvärr. Att säga någonting annat vore korkat och naivt, och det har vi inte råd att vara i det här läget, säger Hanna Garberg.

Å den andra pekar hon på risken för att sådana åtgärder kan vagga in människor i en falsk trygghet.

– Vissa skolor är låsta och man behöver en kod för att kunna komma in. Det är såklart bra att man på det viset försvårar intrång, men det finns ändå en risk för att någon lyckas få tag på koden eller smiter in.

Hanna Garberg menar att det i dagsläget är tydligt att det inte finns något rätt svar kring hur skolor ska hantera säkerhetsfrågor.

– Många skolor övar aktivt inrymning med sina elever. Men det finns också en tanke kring att inte göra så, eftersom elever som eventuellt skulle kunna begå våldsdåd då vet hur det går till. Det är en mörk insikt, att den kunskapen skulle kunna användas emot oss, konstaterar Hanna Garberg.

Vill stärka elevhälsan

Att arbeta mer aktivt med säkerhetsåtgärder kräver också resurser, något Hanna Garberg menar i dagsläget saknas.

– Vi går på knäna som det är, det finns ingen som har tid att ta på sig en sheriffhatt och vara säkerhetsansvarig. Det riskerar att bli en ytterligare stress för skolpersonalen, säger hon.

Precis som Urban Fröberg är hon kritisk till att elevhälsan successivt monterats ner de senaste åren.

– Det är lätt att skrika att vi behöver larmbågar och poliser i skolan, men att samtidigt skära ner bland kuratorer, psykologer och specialpedagoger är ett svek. Man kan inte bara sätta in hårda åtgärder, utan det måste kombineras med ett skyddsnät som erbjuder trygghet, säger hon.

Nu hoppas Hanna Garberg att dådet i Örebro ska leda till en partiöverskridande diskussion kring den svenska skolans framtid.

– Det är många instanser som nu måste sluta upp och hjälpas åt. Det som hänt är ett kvitto på ett större samhällsproblem och skolan kan inte ensam ansvara för det.