– Jag var för fan kommunist. Jag skämdes nästan för att jag skulle ta över ett hotell men jag tyckte det var praktiskt. Jag tänkte att det var ett bra sätt att tjäna pengar så jag fick mer tid över till min läsning, säger Lasse Diding.
Har hotell med Leninbad
Han bolmar på en tjock cigarr. Inomhus. Är klädd i den slitna gamla bruna manchesterkavaj som beskrivits i åtskilliga reportage genom åren. Numera äger han två hotell. Det nyaste, Hotell Havanna, öppnade 2013.
Men det är Gästis som blivit mest känt. Där finns en samling på runt 15 000 böcker och i källaren ligger det unika Leninbadet, byggt med ett spa i S:t Petersburg som förebild där Lenin var stamgäst i början av 1900-talet.
När Lasse Diding tog över Gästis upptäckte han direkt att han var riktigt duktig på att driva hotell. Han läste fortfarande maniskt och skulle fortfarande bli författare. Problemet var bara att han var en ganska improduktiv sådan.
– Jag började inte med att göra Gästis till något bokhotell med Lenin. Men sedan när jag hållit på med det i tio år insåg jag ju att jag inte skrivit en enda rad. Jag tänkte att då blir jag nog inte författare utan är hotellägare. Då började jag acceptera det och ville göra något kul av det.
"Jag tjänar väldigt mycket pengar"
Det var när han byggde ut med 20 rum kring millennieskiftet som de stora pengarna började rulla in. I dag är han miljonär men skäller samtidigt ut det ekonomiska system som gjort honom rik.
– Jag tjänar väldigt mycket pengar idag och vad är det som gör det? Jo att jag äger mina fastigheter. Skulle jag betala hyra till ett bolag i Stockholm med säg 2000 kronor per kvadratmeter och år så skulle det bli ungefär tio miljoner kronor. Nu kan jag betala det till mig själv istället.
Känner sig inte som hycklare
Han föddes som sladdbarn 1953 och växte upp med fyra äldre syskon i en välbärgad familj. Pappan blev rik på att handla med kaffe under andra världskriget och mamman arbetade heltid som gymnastikdirektör. Lasse uppfostrades av en barnflicka fram till han var nio år gammal.
– Hon var den som väckte mig på morgonen, lämnade mig i skolan och som gullade med mig. 1961 försvann hon från en dag till en annan. Hon gifte sig helt enkelt men det var det ingen som sa till mig. Jag har funderat på vad det gör med ett litet barn.
Då skapades ett slags hål i honom tror han själv, ett hål han alltid varit tvungen att fylla. Därifrån kommer till exempel hans maniska boksamlande. Kommunist blev Lasse Diding som 16-åring efter att ha kommit i kontakt med FNL-rörelsen. De röda ränderna sitter i än idag men han känner sig inte som en hycklare trots några miljoner på banken.
– Det är av det enkla skälet att jag inte är ute och predikar att jag är någon fin eller märkvärdig socialist. Jag har alltid varit öppen med att jag är oerhört priviligerad. Det enda jag kan säga efter den inblick jag fått i den borgerliga världen är att sådana som jag borde regleras. Även om man är miljonär ska man väl få ha ideal som är större än det lilla egenintresset?
Delar ut Lenin-pris
Jan Myrdal är en portalfigur i det politiska engagemanget och litteraturintresset. Lasse Diding var med och grundade Jan Myrdal-sällskapet som sedan 2013 förvaltar författarens boksamling på runt 50 000 volymer i en lokal i Varberg.
Samlingen invigdes officiellt som bibliotek 2015 men katalogiseringsarbetet pågår fortfarande. Varje år delar också Lasse Diding ut Leninpriset till en författare som verkat i en samhällskritisk och upprorisk anda. Trots vurmen för den gamle sovjetdiktatorn tar Lasse Diding avstånd från kommunismens brott.
– Folk säger till mig: ”Men Lenin var ingen demokrat ju!” Nej, han var ingen folkpartist direkt. Men det samhälle han gjorde uppror i var ett stenhårt klassamhälle där man dödade politiska motståndare.
– Lenin försökte skapa ett annat samhälle och sedan visade det sig att det blev förödande med det arv de hade med sig av illegalitet och partielit. Det är inget som jag vill upprepa idag men det är inget jag vill fördöma då i den historiska situationen.
Skulle hata sin egen utopi
I Lasse Didings version av det kommunistiska samhället är småföretag tillåtna och relativt fria fram till de vuxit till en viss storlek. Därefter ska de regleras hårt. Hans egen rörelse har runt 100 anställda och omsätter cirka 60 miljoner kronor årligen. Det är på gränsen menar Lasse Diding, som inte tror att han skulle gilla sin egen kommunistiska utopi särskilt mycket.
– Jag skulle nog hata det. Jag trivs med det här för jag får större personlig frihet, men det triggar ju också min egoism, jag blir också triggad av pengar och blir latare och mer bekväm när jag får det gott. Visst är det så. Så jag tror på reglering även av de kreativa människorna som gör bra saker, men det måste ju vara fel att kväva dem helt. Det gäller att utnyttja deras kraft i ett vettigt samhällsbygge.
Började dricka efter DI-recension
Spriten har varit en av hans trognaste följeslagare, men länge höll han sig till två, tre whisky innan sängdags. Det förändrades 2002. När Dagens Industri hyllade Gästis i en recension slog prestationsångesten till. Lasse Diding skulle visa att han var bäst, jobbade ännu -hårdare och drack allt mer.
– Jag trodde alla människor i stan tänkte att Lasse Diding är den där oduglingen som var lärare tidigare och hotellet har han väl fått av sin pappa för att ha något att göra. Den självbilden levde jag med fram till 2002 då jag fick en helsida i Dagens Industri om att det var det bästa hotellet de bott på.
2005 åkte han fast för rattonykterhet och skrev in sig på behandlingshemmet Nämndemansgården. Sedan dess har han inte druckit en droppe och säger att han fick livet åter. Det var tack vare nykterheten han drog igång projekten han skjutit upp, som Jan Myrdal-biblioteket och renoveringen av ett hus som ska fungera som tillfällig gratisbostad för kulturarbetare. När han gör goda saker eller skänker pengar vill han gärna att det ska synas, och det är en källa till ständig samvetskonflikt.
– Jag har sysslat mycket med de här frågorna sedan jag blev nykter och tänkt att jag ska göra tre goda gärningar varje dag utan att tala om det för någon. Och det är en jävla utmaning för mig!
