Hammarkullen är ett av de områden i Göteborg som av polisen klassas som särskilt utsatta.

Två killar hoppar ur en arbetsbil märkt med en av de kommunala bostadsbolagens logga. På håll hörs de småprata om vilket parti de ska rösta på. De har hört talas om SD:s utspel.

– Ett dåligt förslag, jag håller inte med, säger den ena bestämt när Dagens ETC frågar.

Han vill gärna prata politik, men vill inte ha med sitt namn eller sin bild i tidningen. Han tycker att politikerna satsar på fel saker. Som att kameraövervaka området för att minska brottsligheten. 

– Jag bor på femte våningen och har en kamera uppsatt precis utanför mitt vardagsrumsfönster. Vi känner oss som djur. Vi har redan straffats tillräckligt. Politikerna borde satsa på skolan, bostäder och att folk ska ha jobb istället, säger han. 

Städning inte förnedrande

På Angereds folkhögskola, som har sina lokaler på torget, har en del hört talas om förslaget. Läraren Mathilda Obbel tycker att det är ännu ett exempel på hur partierna tävlar om att skrika högst i valrörelsen.

– Den som skriker högst får mest uppmärksamhet, och de skriker saker som aldrig kommer att kunna genomföras, för att det helt enkelt inte är möjligt, säger hon.

Kursdeltagaren Rim Gebremariam säger att hon inte förstår tanken med att straffa barn så unga som nio år.

– Sverige var det första landet att förbjuda aga. Nu säger SD att barn ska städa som straff för att minska brott, det är inte okej. Man kan inte minska brotten på det sättet. Det skulle göra saken värre, säger hon.

Daniel Lakso Tesak, rektor på skolan, säger att förslaget också säger någonting om synen på status i olika typer av arbeten.

– Man pratar om att de ska göra ”förnedrande” arbetsuppgifter. Det betyder att man ser renhållning och städning som någonting som är förnedrande. Det är kanske de hårdast arbetande och mest samhällsbärande yrkena vi har. Det är ju lågstatusyrken från början, men det här gör det ju ännu värre, säger han.

Mathilda Obbel säger att hon önskar att politikerna fokuserade på åtgärder som faktiskt har effekt.

– Ge de unga ställen att vara på eftermiddagarna, fritids­gårdar. Så att de inte bara ränner omkring. 

Om man märker att unga är på väg in i något som inte är bra. Är det inte naivt att tro att fritidsgårdar är lösningen?

– Jag tror inte det. Ge dem en plats att umgås med vänner. Där de känner sig trygga och får mat. Jag tror inte att det är orealistiskt. Sedan är det inget som kan göras över en natt. Det behövs rätt resurser och rätt förarbete, men jag tror verkligen att det är möjligt. 

Även Daniel Lakso Tesak menar att det är rätt väg, samtidigt behövs så mycket mer, tror han.

– Det krävs breda lösningar i hela samhället. Det handlar om att jobba med hela familjer och barnens föräldrar. Att hjälpa människor ur ett utanförskap. Det är ingen quick fix, säger han.

Barn vill göra rätt

Utanför skolan har det blivit solig förmiddag och intill torget fylls Hammarkullens parklek av lekande barn. Maria Abrahamsson, lärare på Hammarkullsskolan, står i skuggan under träden och tittar på sina elever. De gungar och cyklar runt i parken. Enligt SD:s förslag är de snart gamla nog att straffas med förminskande samhällstjänst om de skulle begå ett brott.

– Om unga hamnat i en miljö där de begår brott behöver de hjälp och resurser att komma ifrån det. Ingenting kommer att bli bättre för att barn får göra arbetsuppgifter som är förnedrande, säger Maria Abrahamsson.

På en lekplats ett par höghuslängor därifrån gungar Medine Zenoni sitt fyraåriga barnbarn. Hon har fyra barn som alla har gift sig och flyttat från Hammarkullen, men hon och hennes man bor kvar. När hon får frågan om SD:s utspel gör hon en bekymrad min och berättar om sitt bostadsområde.

– Det är inte bra i Hammarkullen. Ungdomar bråkar mycket och på nätterna hör vi skrik från gatorna. Polisen är här varje dag, men det hjälper inte. Människor sitter i källaren och röker hela nätterna, säger hon.

Är förslaget att straffa yngre barn så här bra eller dåligt?

– Bra. Det är bra att polisen kan ge straff till ungdomar om de begår brott och skapar problem i området, säger hon.

Jiji, som kommer gående med barnvagn över torget en stund senare, håller inte med. 

– Det är inte bra, säger hon så fort hon hör om förslaget.

Hon har fyra barn mellan sju och ett år och tycker inte att barn ska straffas när de gör fel.

– Jag tror inte att det hjälper. Man kan inte straffa barn på det sättet. Man måste uppfostra dem, lära dem vad som är rätt och ge dem rätt resurser från början, säger hon och tillägger: 

– Alla barn kan och vill göra rätt. De har inget ont i sig.