– Det är bra, men vi anser att karensreglerna inte borde begränsas till några få poster, utan gälla även andra höga politiker och tjänstemän, som exempelvis överbefälhavare. De två senaste ÖB:arna till exempel blivit konsulter inom vapenindustrin, säger Linda Åkerström, ansvarig för nedrustningsfrågor på Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen.

I regeringens utredning föreslås en karenstid på max ett år. En vettig avvägning, menar regeringens utredare Sten Heckscher.

– Man ska inte ha yrkesförbud på människor, men det behövs en viss begränsning, sa han när förslagen lämnades över till civilminister Ardalan Shekarabi i januari.

Syftet med karantänen är att undvika risken för ekonomisk skada och otillbörlig konkurrens, men det är också en fråga om förtroende.

– Det är jätteviktigt att göra det vi kan för att värna tilliten till de offentliga institutionerna i vårt land, sa civilminister Ardalan Shekarabi till Sveriges Radio.

”Exklusiva kunskaper”

Att värva politiska nyckelpersoner ger industrin stora fördelar i spelet om de 16 miljarder om året som staten lägger på krigsmateriel, men också vid vapenexportaffärer.

– Många politiker har exklusiva kunskaper som de fått tack vare sitt uppdrag. Utan karensregler finns det risk för att de missbrukar de kunskaper och det inflytande som de har fått på demokratisk väg genom att plötsligt gynna en grupp eller ett särintresse, säger professor Lars Nord som forskar i politisk kommunikation vid Mittuniversitetet.

Direkt och indirekt värvning

Vapenindustrin har intresse av att öka efterfrågan på sina produkter. Det gör de bland annat genom att värva kompetens som hjälper dem att påverka beslut i önskad riktning.

Det kan handla om direkta värvningar eller indirekt värvning där företaget anlitar en lobbyfirma med rätt personer i sitt stall.

– När toppolitiker och tjänstemän går direkt över till vapentillverkare och lobbyföretag så finns det anledning att ifrågasätta om de verkligen har verkat inom politiken för allmänhetens bästa eller för att gynna de egna karriärmöjligheterna, säger Linda Åkerström.

Majoriteten av OECD:s medlemsländer har redan någon form av övergångsregler. Storbritannien har exempelvis en tidskarantän på två år och Kanada förbjuder lobbyuppdrag under fem år.

– Det är svårt att veta om en karenstid på max ett år är tillräckligt. Det beror på vilken tjänst, information och kontakter som personen har, säger Linda Åkerström.

De debattörer som anser att en karenstid är onödig menar att politiker och tjänstemän främst kan bidra med insikter om det politiska tänkesättet. Nätverk blir snabbt inaktuella och det är berikande för både politik och näringsliv med kompetensutbyte. Linda Åkerström håller inte med. Att starka militärindustriella intressen har intima band med politiken och militären riskerar att urholka den demokratiska beslutsprocessen.

– Om man inte vill att vapen-industrin ska influera det poli-tiska beslutsfattandet så är svängdörrarna ett stort problem, säger hon.