Frågan får henne inte att nappa på betet och bli personlig. Snarare drar hon igång ett litet valtal som studsar mellan de kala konferensrumsväggarna på MP:s riksdagskansli. Huvudbudskapet trummas in: Bara MP bryr sig riktigt om klimatkrisen – att övriga riksdagspartier ställt sig bakom sänkt skatt på bensin och diesel ser hon som bevis nog.

– Vi sitter och ser förslag gå igenom som inte är dålig klimatpolitik, utan anti-klimatpolitik som ökar utsläppen och dessutom är urusel fördelningspolitik. Det är så ofattbart dumt, säger Märta Stenevi.

Fördelningspolitik en öm tå

I sitt motförslag på regeringens vårändringsbudget lägger Miljöpartiet istället fem miljarder kronor på att sänka biljettpriserna med 20 procent i hela landet. Därmed bjuder partiet över förslaget från V, M och KD om 2,5 miljarder till kollektivtrafiken som följde på partiernas överenskommelse om sänkt bränsleskatt.

– Det är ett vettigt stöd i en svår situation, till skillnad från att sänka bränsleskatten och därmed omfördela rätt ner i fickan på de med högst inkomster, säger Märta Stenevi.

MP tar tar varje chans att påminna om att välbärgade är de som kör mest bil och därmed tjänar mest på sänkt drivmedelsskatt i kronor och ören räknat. Fördelningspolitik har annars varit en öm tå för Miljöpartiet. Från vänster har partiet kritiserats för att inte ta hänsyn till de som inte har råd att köpa elbil eller fylla matkassen med ekologiska grönsaker. Den bilden tampas partiet nu med att förändra.

– Vi behöver bli ännu bättre på att visa hur vi gör omställningen rättvis och bra för alla som bor i Sverige, säger Märta Stenevi

Inte ändrat sig om Nato

Miljöpartiet är sprunget ur fredsrörelsen. Det är en beskrivning miljöpartister brukar älska att sprida. Efter att MP ställt upp på både att förse Ukraina med vapen och på en massiv upprustning av försvaret är denna fredsrörelse besviken. Märta Stenevi tillstår att det inte är kul med kritik från det hållet, men menar att världen är en annan nu och att det kräver omprövningar.

– Under de fyrtio år vi har funnits har vi inte haft ett lika ansträngt säkerhetspolitiskt läge som nu, säger hon.

Det nya läget gör ett starkare försvar nödvändigt, enligt Märta Stenevi. Men partiets nej till Nato står fast, även om miljöpartisterna legat lågt i debatten. Självständighet ser språkröret som ett viktigt argument.

– Vi har en utveckling i en del av Natoländerna idag som man kan känna sig minst sagt orolig för. Marine Le Pen fick 42 procent i det franska presidentvalet. Vad händer om Frankrike får en högerextrem president om fem år? säger Märta Stenevi.

Nu ser det ut som att Sverige rör sig väldigt snabbt mot ett Natomedlemskap. Varför skriker ni inte i debatten?

– Vi har som alla andra behövt följa och förstå vad som händer runt omkring oss. Ärligt talat är jag glad att vi inte skriker så mycket som att vi försöker resonera, för jag tycker den här debatten går för fort.

Ni säger nej till Vänster­partiets krav på folkomröstning. Varför?

– Debatten präglas av mycket högt tonläge och av den rädsla som finns för förändringarna i vår omvärld. Då ska vi inte springa fram med en folkomröstning som tenderar att slita sönder och skapa en ännu mer polariserad debatt, vi behöver hitta en samling i Sverige.

De kommande åren ska försvarsutgifterna upp till två procent av BNP. I år skulle det ha inneburit över 40 miljarder mer till försvaret. Samtidigt vill MP investera hundra miljarder om året i klimatomställningen. Går det ihop?

Höjda skatter och statliga lån

Ja, hävdar Märta Stenevi. Försvarssatningarna vill MP betala med höjda kapitalskatter, klimatinvesteringarna genom att staten lånar mer pengar. Att öka statsskulden något är rätt även ur ett strikt ekonomiskt perspektiv, anser Märta Stenevi.

– Det är bara att titta på behoven av klimatanpassning och vad kommuner och regioner ser framför sig för kostnader om vi inte hejdar klimatförändringarna, säger hon.

Det finns ett stort motstånd i riksdagen både mot lånefinansiering och höjda skatter. Leder inte de höjda försvarsutgifter ni ställt er bakom i praktiken till att klimatsatsningar trängs undan?

– Om en majoritet av partierna fattar dåliga beslut så får det så klart dåliga effekter. Men vi måste ju driva en politik som vi tror på. Med den förändrade omvärld vi har ser vi behov av att stärka försvaret.

Högerpartierna ändrade sig

När MP lämnade regeringen i november efter att M-KD-SD:s ändringsförslag vunnit budgetomröstningen hoppades många miljöpartister på lyft i opinionen. Efter att i sju års tid försvarat svåra kompromisser med Socialdemokraterna fanns en längtan att tala fritt ur hjärtat. Fria blev man, men var det någon som brydde sig om vad de sa? Istället för att lyfta brakade man rakt ner under riksdagsspärren i mätningarna. Sedan kom den ryska invasionen och det stora fokuset på försvars- och säkerhetspolitik – inte precis miljöpartistisk hemmaplan.

Men med kravet om stopp för import av rysk uran, gas och olja fick miljöpartisterna plötsligt andra partier att svettas. Högerpartierna som först sagt nej började en efter en att ändra sig. Men ännu har riksdagen inte tagit ställning – och det förslag som M, KD och SD lagt fram innehåller varken stopp för uranimport eller ett konkret slutdatum för fossilimporten. Märta Stenevi är otålig – men konstaterar att de alternativ till ryska bränslen som står till buds idag inte heller är så vackra.

– Idag kommer vi behöva gå med mössan i hand till Qatar och be om att få köpa mer olja. Det finns bara en riktig lösning och det är att vi en gång för alla gör upp med fossila energi­källor.