Om de här låga födelsetalen håller i sig kommer befolkningen, om den inte fylls på via invandring vill säga, oundvikligen att minska. 

Det är inte bra tycker moderaten, Stockholmspolitikern och partiets tidigare kommunikationschef Per Rosencrantz. Dels för att färre barn betyder att färre yrkesverksamma ska försörja en växande andel äldre. Men inte bara därför. 

– Ett samhälle utan unga människor stagnerar. Forskningen visar att de flesta stora innovationer och upptäckter sker av unga människor som kommer in med nya perspektiv och ny energi i olika frågor. Och ju fler människor vi har, ju fler unga talanger vi har, desto rikare samhälle har vi möjlighet att skapa, säger Per Rosencrantz. 

Han tycker att Moderaterna, liksom alla andra svenska partier, måste göra mer för att få svenskarna att föda fler barn.

”Dyrare att ta lån”

– Som frihetligt inriktad är det alltid den egna människans fria val det handlar om. Men jag tycker det finns många tecken som tyder på att människor egentligen vill ha fler barn, men inte kan av olika skäl. Till exempel finns det tecken på att antalet barn ökar med lite högre inkomst. Särskilt i våra större städer. Det kan ju bero på att det finns människor som vill skaffa fler än två barn, men på grund av att man bor för trångt eller att man upplever att man inte får ihop privatlivet, så gör man inte det. Det intressanta för politiken är hur vi kan undanröja hindren för att bilda familj eller skaffa fler barn.

I Stockholm, där Per Rosencrantz är vice ordförande i kommunala bostadsbolaget Familjebostäder, handlar det konkret om att driva på för att bygga lägenheter med fler än två sovrum, säger han. Och se över kostnaderna för boendet. 

– Den stora dippen i födelsetalen sammanfaller bland annat med de hårdare amorteringskraven och att det har blivit dyrare att ta lån, säger Per Rosencrantz. 

Hänger på tryggheten

Annika Strandhäll, ordförande i S-kvinnor och tidigare socialminister, håller med om att ekonomin och känslan av trygghet är avgörande för det låga barnafödandet. I Sverige har kvinnor varit högre utbildade än män de senaste 30 åren vilket har lett till att många kvinnor skjuter upp barnafödandet och därmed inte hinner föda så många barn. Och arbetarkvinnor, som hittills fött barn tidigare, har fått se sin trygghet urholkas.

– Genomsnittsåldern för när en kommunalare får sin första tillsvidareanställning är 37 år. Det är deltider och sms-anställningar som gör att vi på delar av arbetsmarknaden är tillbaka i ett daglönarsamhälle. Där finns det saker att göra. Att öka tryggheten tidigare i livet. Att öka möjligheten att även som ung faktiskt kunna bilda familj tidigt så att man inte skjuter upp sitt barnafödande lika länge, säger Annika Strandhäll. 

Högutbildade hemmafruar

Lösningen stavas familjepolitik enligt Strandhäll. Och hon vill gärna lyfta sänkt arbetstid som en del av ekvationen, eftersom stress och ohållbart livspussel kan vara en anledning till att välja bort barn. Men all familjepolitik är inte bra säger hon och pekar varnande på Ungern som den senaste tiden låtit pengar regna över familjer som skaffar många barn. Kvinnor som föder minst fyra barn befrias från inkomstskatt, familjer med minst två barn får generösa bostadslån och hjälp med bilköp. Allt för att det ska födas fler ungerska barn. 

– Vi vet vad det betyder när konservativa och auktoritära regeringar gör sånt här. Det handlar inte bara om att kvinnorna ska föda många barn, de ska helst stanna hemma och ta hand om dem också. Jag brukar citera Birgitta Ohlsson som sagt att Europa har världens mest högutbildade hemmafruar. Den familjepolitik vi behöver är tillgängliga förskolor av hög kvalitet och en föräldraförsäkring som får både kvinnor och män att ta ansvar för barnen, säger Annika Strandhäll. 

Men Sverige har redan idag en utbyggd förskola och en generös föräldraförsäkring. Länge låg också de svenska födelsetalen högre än i andra europeiska länder och det kom politiker från hela världen på studiebesök för att lära sig mer om det svenska undret. Men nu sjunker alltså barnafödande även här och Sverige befinner sig på en mer genomsnittlig nivå i Europa. 

Sociala medier istället för sex?

Jan Utbult i Kristdemokraterna tror därför att det handlar om något annat än pengarna och politiken. 

– Jag tror egentligen inte att det har att göra med ekonomi och bostäder och parbildning. Jag tror att det är mer ett aktivt val idag att inte skaffa barn eller skaffa färre barn. Det handlar mer om attityd än om praktiska frågor. 

Vilka de attityderna är vet inte Jan Utbult. En finsk studie från förra året lyfter urbanisering, färre äktenskap och ökad användning av sociala medier som drivande för vårt grannlands sjunkande födelsetal. I Finland och i många andra länder rapporteras det också om att unga har mindre sex. Jan Utbults skrev en motion till Kristdemokraternas riksting i höstas där han vill att partiet ska öka kunskapen  om vilka attityder det kan vara som sänker barnafödande och ta fram konkreta förslag för att öka det igen.

Även moderaten Per Rosencrantz är inne på att det behövs mer kunskap. Han vill att det tillsätts en kommission.

– Risken är att när födelsetalen minskar under långt tid blir det svårare att få dem att öka igen. Det kan vara så att det har skett en attitydförändring i samhället bland en yngre generation. Normen för hur många barn man vill ha förändras. Och jag ser det här som en varningsklocka.

Den senaste tiden har det kommit flera larmrapporter om att en förklaring till det minskande barnafödandet, i Sverige och i många andra delar av världen, kan vara klimatkrisen. En ny forskningsrapport från UCL i London, där resultaten av 13 olika studier i världen aslås ihop, visar att klimatkrisen får människor att avstå från barn på grund av osäkerhet kring framtiden och för att man inte vill bidra till överbefolkning. 

Måste inte vara svenska barn

– Det finns goda skäl att vara bekymrad över klimatutvecklingen. Men samtidigt är det ju inte så att klimatforskningen visar att jorden kommer gå under. Vi står inför ett antal stora utmaningar men människan har hanterat utmaningar tidigare. Ett samhälle där ingen föder barn, det är ett samhälle som är slut. Lösningen på problemet kan ju inte vara att ta bort människan, säger Per Rosencrantz. 

Janine Alm Ericson, språkrörskandidat och jämställdhetspolitisk talesperson i Miljöpartiet, ser klimatkrisen och de andra kriser som pågår just nu, lågkonjunkturen, krigen i Ukraina och Gaza, som en förklaring till att de svenska födelsetalen vikit. 

– Jag tror helt enkelt att människor funderar ett varv till om det verkligen är värt att sätta fler barn till världen, säger hon. 

Politiken ska ge människor möjlighet att få de barn de vill ha, säger Janine Alm Ericson. Men det måste inte nödvändigtvis födas fler barn i Sverige.

– Vi har en värld med en väldigt stor befolkning och då finns det ju inget egenvärde i att det föds svenska barn. Vi kan välkomna fler människor hit. Och framförallt låta bli att utvisa dem som nu är här. Ändå gör regeringen väldigt mycket för att hålla människor borta. Det är ju ett problem.