Det är för långsamt tycker Fredrik Lundh Sammeli (S) och Karin Rågsjö (V) som båda sitter i socialutskottet.
– Det här handlar om människors hälsa. Människor kan åka dit på ett beroende eller bli skadade för livet. Lustgas är inte gjort för att man ska stå och andas in den på gatan hur som helst, säger Karin Rågsjö till Dagens ETC.
Även ansvarig minister Jakob Forssmed (KD) vill skynda på lagstiftningen. Det sade han i en intervju med SVT i mitten av november.
– Det är djupt otillfredsställande att vi inte har en strikt reglering på plats. Det får inte dröja för länge innan vi har det. Därför vill jag att man kortar varje led i processen för att vi ska få en lag på plats, sade han.
Dagens ETC har sökt Jakob Forssmed för en intervju, men han meddelar att han inte har tid för förrän efter jul.
”Förbudet sätter en stämpel”
Den utredning som presenterades tidigare i år föreslår en 18-årsgräns vid all försäljning. Utredningen föreslår också att försäljning till privatpersoner endast ska vara tillåtet i mindre behållare tänkta till sifoner, inte de populära partytuberna på närmare kilot styck.
Lustgas ska inte heller få säljas om det finns anledning att anta att den ska användas som berusningsmedel.
Men Monica, som Dagens ETC berättade om igår, ger inte mycket för den kommande lagen. Hon kämpar för att hjälpa sin vuxna dotter ur lustgasmissbruk. Dottern tar lustgas på veckobasis och har drabbats av flera allvarliga symptom kopplade till lustgasberoendet. Monica är bland annat kritisk till 18-årsgräsen som hon tycker signalerar att det är okej att använda lustgas, bara man är myndig.
Fredrik Lundh Sammeli (S), vice ordförande i socialutskottet, tycker att förslagen som lagts fram är tillräckliga. Lustgasutredningen tillsattes av den socialdemokratiska regeringen i juli 2022.
Tror på skamstämpel
– Att förbjuda lustgas i berusningssyfte, det kommer att sätta en stämpel på hela produkten. Och att förbjuda försäljningen till barn gör att unga inte kommer åt det lika lätt, säger han.
Han säger också att lagförslaget innebär en begränsning i hur många tuber det är tillåtet att köpa åt gången.
– Sedan är det ju en utmaning att det är en produkt som även används inom sjukvården, industrin och inom matlagning. Det finns saker i vårt samhälle som går att missbruka och som kan vara farligt vid felaktigt användande. Det vi som lagstiftare kan göra är att tydliggöra faran, och se vilka regleringar som är rimliga. Jag tycker att de förslag som ligger är både rimliga och vettiga, säger han.
Han säger också att en person med ett beroende, likt Monicas dotter, inte ska behöva vänta på den nya lagstiftningen för att få hjälp.
– Om man söker hjälp ska man kunna få det. I och med att vi vet att att lustgas är skadligt för kroppen, i vissa fall direkt livsfarligt, så finns det inget skäl att vänta på lagstiftningen. Jag utgår från att samhället ser faran i det, säger han.
Flera myndigheter har fått i uppdrag att med start nästa år informera om riskerna med lustgas.
Fredrik Lundh Sammeli tycker att det behövs.
– Det räcker inte att bara lagstifta. Det handlar också om information. Folk tror att det är ofarligt, lustgas låter trevligt och lustfyllt och finns inom sjukvården och öppet i handeln. Jag tänker att skadorna dels kan bli allvarliga, men också att det faktiskt kan innebära livsfara, säger han.
Karin Rågsjö är inne på samma linje.
– Man måste informera om hur farligt det är. Då måste det bli bra och slagkraftigt också. Affischer eller vad som helst. Inte små lappar som ingen läser, säger hon.