Det som nu upprör oppositionspolitiker handlar främst inte om så många konkreta förslag som om vad partiet vill stoppa. När kulturbudgeten för 2022 behandlades ville SD låta tjänstemän utreda sju organisationer utifrån SD-krav, däribland Angereds Teater och West Pride.
Jörgen Fogelklou säger att han inte ens vet vilka organisationer det gällde.
– Det var för att säkerställa att kommunala skattepengar ska gå till barn, ungdomar och äldre och då med fokus på svensk och skandinavisk kultur. De kriterierna tycker jag att man ska ha när man delar ut våra allmänna pengar. Det är inte inte mitt jobb att avgöra vilka heller, utan det ska tjänstemännen göra, säger han.
”Anmärkningsvärt yrkande”
– Det var ett för mig väldigt anmärkningsvärt yrkande. Frågan som jag ställer mig direkt är vad som är svensk kultur eller nordisk konst? säger Mariya Voyvodova (S) som diskuterat kulturarv med Jörgen Fogelklou.
SD tycker att göteborgare i yrkesverksam ålder kan betala för den kultur de vill ta del av på egen hand. Och till exempel Stadsteatern skulle kunna finansiera lite svårare verk med mer publikfriande föreställningar.
Vad har ni för konkreta kulturförslag som ni vill se finansierade nu?
– Nu sätter du mig lite på pottan här. Jag tror att vi i vår budget har ett antal saker, säger han och kommer efterhand på att de vill förändra kulturskolans finansiering och ha historievandringar, samt vill kunna sätta stopp för att ”vem som helst kan få pengar för vad som helst”.
– Om Göteborgs stad köper in ett konstverk, vi kan säga att det ska hylla någon kvinna här, så kan det inte komma någon jättekonstig grotesk sak utan då får konstnären hålla sig till reglerna.
Ska den vara föreställande?
– Om vi hyr in Gothenburg Wind Orchestra för en julkonsert och så kommer de dit och growlar och spelar satanistmusik så – nej! Man håller sig inom ramen för det man har beställt. Fast det skulle aldrig hända, så det blir ett dumt exempel.
Kommersiellt gångbart
Nu handlar inte diskussionen om beställda verk utan om finansiering av befintliga kulturinstitutioner. Samtliga rödgrönrosa partier menade att de borgerliga partiernas kulturbudget från var för skral. Demokraterna valde att föreslå nedskärningar för några specifika organisationer. SD:s Jörgen Fogelklou säger att han aldrig gick igenom den så noggrant.
Hans egen syn på kulturarvet är närmast fornnordisk, även om han tycker att det är naturligt med nya influenser, efterhand.
– Kultur uppstår ju i möten mellan människor när vi vill berätta om någonting, vi vill uttrycka oss och förklara något för vår samtid. Kultur har alltid funnits och kommer alltid finnas, oavsett om vi sponsrar det eller inte, säger han.
Era argument skulle stoppa en stor del av de tankarna, idéerna eller konsten genom att kräva svensk eller skandinavisk härkomst för att få bidrag.
– Den hade kunnat fungera också, om folk vill ha den. Det här handlar om vad våra skattepengar i Göteborg ska gå till, säger han.
Att bara det som är kommersiellt gångbart skulle överleva är inget Jörgen Fogelklou hymlar med.
”Svårt att erkänna”
Grundläggande för SD:s diskussion har den rapport blivit som Myndigheten för kulturanalys släppte i somras. Rapporten menade att kulturpolitisk styrning förekom på alla nivåer och att det påverkade den konstnärliga friheten negativt.
– Vi säger att ”nu vi vill styra vart våra skattepengar går, ni andra har styrt den åt andra hållet under flera år”. Det är det som andra politiker, och kanske du också, har så svårt att erkänna. Att den är styrd idag.
Men man kan inte både säga att ”den är styrd, därför vill vi styra på vårt sätt istället” och samtidigt säga att man vill att den fria kulturen ska vara fri?
– Det jag som politiker gör är att sätta ramar för den fria kulturen. Och i de ramarna är den genom politiken skattefinansierade kulturen fri. De här ramarna finns ju idag, du måste till exempel vara göteborgare för att få pengar. Jag ska inte in och detaljstyra, men vi har ramar idag för den fria kulturen.
Inte på det sätt som ni förespråkar.
– Hur tror du att tjänstemännen tar fram det här? De tittar kanske på vad de gör, på värdegrunder och en massa saker. Alltså har de någon slags styrning. Och då är det väl bättre att politikerna sätter upp styrning än att tjänstemännen börjar göra det. För de är är inte folkvalda. Oss kan man byta ut.