Miljöpartiet:
Ja, så snart som möjligt, och EU bör stötta Ukraina så att landet lever upp till Köpenhamnskriterierna. Ukraina hör hemma i EU, men EU ska inte kompromissa med de delar av fördragen som rör antikorruptionsarbete, respekt för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer.
Socialdemokraterna:
Det är viktigt för vår säkerhet att Ukraina och andra kan bli medlemmar men det får inte innebära sänkta krav på demokrati, stabil ekonomi och låg korruption.
Centerpartiet:
Ja, men det bör ske efter att Ukraina har vunnit kriget och efter att de genomfört de reformer som krävs i samband med att man antar förhandlingsmandatet. Vi vill att man påbörjar dessa förhandlingar så snart som möjligt.
Liberalerna:
Ja. Ukraina hör hemma i Europa. Liberalerna vill att förhandlingarna kommer igång på allvar och att Ukraina stegvis blir en del av EU:s säkerhetspolitiska samarbete och den inre marknaden. Först när alla anslutningskrav är uppfyllda kan fullvärdigt medlemskap bli aktuellt.
Kristdemokraterna:
Ja. Ukraina har med all tydlighet bevisat att landets framtid finns i Europa och i Väst. Det är dock avgörande att Ukraina dessförinnan genomför nödvändiga reformer för att leva upp till EU:s värdegrund och standarder. Samtliga kandidatländer måste uppnå samtliga krav innan medlemskapen realiseras.
Moderaterna:
Moderaterna står helhjärtat bakom Ukrainas medlemsskapssträvanden. Ukraina ska få det stöd som landet behöver för att genomföra det omfattande förändringsarbete som krävs för att uppfylla villkoren för medlemskap. Det finns dock inget snabbspår till medlemskap – varje land ska utvärderas utifrån de konkreta resultat som uppnås.
Sverigedemokraterna:
Geostrategiska och säkerhetspolitiska skäl talar för att EU bör utvidgas till att omfatta Ukraina. Samtidigt är utvidgningen enbart möjlig om anslutningsprocessen uppfattas som legitim och åtnjuter brett stöd i medlemsstaterna. För att säkerställa detta är det avgörande att anslutningsprocessen är och fortsätter att vara meritbaserad.
Den senaste utvidgningen skedde 2013. Har EU vuxit för långsamt?
Vänsterpartiet:
Vi tycker att befolkningen i varje enskilt land ska besluta om de vill tillhöra EU eller inte. Utvidgningen är inte ett självändamål. Men ett grundläggande krav är att landet är en rättsstat, har fungerande demokrati och respekterar de mänskliga rättigheterna.
Miljöpartiet:
Nej, utvidgningspolitiken är ett av EU:s starkaste verktyg för att säkra fred, välstånd och grundläggande rättigheter och värderingar på den europeiska kontinenten. Men det är processer som tar och måste få ta tid för att kunna garantera respekt för EU:s demokratiska värden.
Socialdemokraterna:
Det är viktigt för vår säkerhet att fler länder kan gå med i EU. Vi har sett problem med den demokratiska utvecklingen i länder som redan är medlemmar så det är viktigt både för EU och för de länder som vill gå med att vi inte urholkar kraven.
Centerpartiet:
Centerpartiet välkomnar nya medlemsländer förutsatt att man lever upp till de EU-gemensamma värderingarna. Vi stödjer kommissionens förslag att bevilja kandidatstatus till Ukraina och Moldavien med sikte mot EU-medlemskap. Centerpartiet vill också påbörja förhandlingar med Georgien och Bosnien Hercegovina.
Liberalerna:
Nej. Att dörren står öppen för fler är avgörande när Ryssland och Kina ökar sitt inflytande i EU:s närområde, men inget kandidatland uppfyller idag alla anslutningskrav. EU måste få igång förhandlingar med Moldavien och stödja demokrater i Georgien och Serbien för att säkra oberoendet från Ryssland.
Kristdemokraterna:
Nej. Det är oacceptabelt att gå vidare med länder där utvecklingen är otillräcklig eller går åt fel håll. Processen måste få ta sin tid, och hastas nya medlemmar in utan att leva upp till kraven riskerar det att undergräva EU:s trovärdighet och i förlängningen därmed EU:s framtid i stort.
Moderaterna:
EU:s utvidgningspolitik viktig för att säkra fred och välstånd på vår kontinent, men det är nödvändigt att EU utvidgas i en takt som unionen klarar av och att det säkerställs att kandidatländerna har uppfyllt medlemskapskraven. Ansvaret för att genomföra nödvändiga reformer ligger främst på kandidatlandet, även om EU ska ge stort stöd i den processen.
Sverigedemokraterna:
Nej, EU har inte vuxit för långsamt. Det är viktigt att uttrycka viss försiktighet och restriktivitet till utvidgningsprocessen i stort och åter hänvisa till det avgörande i att anslutningsprocessen är och fortsätter att vara meritbaserad.
Som ett led i Natoprocessen har Sverige förbundit sig att underlätta för ett turkiskt EU-medlemskap. Vad krävs för att Turkiet, som varit kandidatland sedan 1999, ska kunna gå med i EU?
Vänsterpartiet:
Vänsterpartiet anser att förhandlingarna med Turkiet i nuläget ska frysas till det att landet respekterar grundläggande demokratiska fri och rättigheter.
Miljöpartiet:
Turkiet befinner sig idag långt ifrån EU:s värderingar och krav. En fortsatt process kan bara återupptas om Turkiet gör tydliga och betydande framsteg vad gäller grundläggande friheter, medborgerliga och mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen.
Socialdemokraterna:
Turkiet har en lång väg kvar till att kunna gå med i EU. De senaste årens negativa utveckling i landet, med brister på allt från demokrati till hantering av ekonomin, har fört Turkiet längre ifrån ett medlemskap.
Centerpartiet:
Turkiet är och har under lång tid varit långt ifrån att uppfylla kraven för medlemskap. Särskilt problematisk är utvecklingen vad gäller mänskliga rättigheter och demokrati. För att Turkiet en dag ska kunna gå med i EU krävs att utvecklingen i landet förändras och att landet blir mer demokratiskt och rättssäkert.
Liberalerna:
EU:s förhandlingar med Turkiet, som ligger på is sedan många år tillbaka, måste avbrytas permanent eftersom landet utvecklats till en auktoritär stat som på inget sätt respekterar EU:s grundvärden.
Kristdemokraterna:
KD betraktar EU:s medlemskapsförhandlingar med Turkiet som permanent avslutade under överskådlig framtid. Samtidigt ska Sverige och EU stödja den långsiktigt demokratiska utvecklingen i landet. Återupptagna förhandlingar bör bli aktuella först när utvecklingen vänt i en stabilt positiv riktning.
Moderaterna:
Ett turkiskt EU-medlemskap är inte aktuellt och medlemskapsförhandlingarna har varit frusna en längre tid. Ansvaret ligger på Turkiet att slå in på en positivare väg och medlemskapskraven gäller lika för alla kandidatstater.
Sverigedemokraterna:
Vi ser inte att detta är aktuellt givet bland annat utvecklingen i Turkiet.
