Ska partier sälja lotter? Dagens Nyheters avslöjande om de aggressiva försäljningsmetoder som används av det telemarketingföretag som säljer lotterna har gett debatten nytt bränsle.
I våras föreslog en statlig utredning att partilotterier ska omfattas av spelskatt. Den ansvariga ministern Niklas Wykman (M) höll öppet för att gå längre och förbjuda partilotterier. Den socialdemokratiska partisekreteraren Tobias Baudin var frän i sin kritik: ”Regeringen stryper oppositionens finansiering”, ansåg han och beskrev det som ett ”osvenskt inslag i demokratin”.
Samtidigt som Baudin slagit på krigstrumman om odemokratiska syften bakom förslaget har socialdemokratiska företrädare spelat ner betydelsen av lotternas betydelse för partiets ekonomi. Allt mindre pengar har strömmat in från dem har det påpekats.
2016 trillade mer än 33 miljoner kronor från lotteriverksamheten rakt ner i partikassan. Sedan har summan stadigt minskat. I fjol stannade den på knappt 10 miljoner kronor. Det är visserligen något mer än det omdiskuterade stöd partiet får från LO och LO-förbunden – men bara 7 procent av de pengar partiet fick genom partistöd och andra offentliga bidrag.
För ungdomsförbundet SSU skulle ett stopp för partilotterna däremot svida rejält. De drygt sex miljoner de fick från lotterna i fjol är mer än dubbelt så mycket som organisationen fick i offentliga bidrag. Lotteripengarna har starkt bidragit till att SSU haft mer pengar att röra sig med de senaste åren än ärkerivalen Moderata ungdomsförbundet, trots att de senare har fler medlemmar.
Det här sticker ut i övriga partiers intäkter:
Moderaterna – välgörarnas vän
Valåret 2022 fick Moderaterna drygt 4 miljoner från privata bidragsgivare. Även om man därmed var det parti som fick mest från frivilliga välgörare är M i likhet med andra partier i högsta grad beroende av offentliga bidrag. Ifjol fick partiet 93 miljoner kronor från staten. Därutöver skickade partiets lokalavdelningar och distrikt vidare 37 miljoner av det kommunala partistödet till riksorganisationen.
Sverigedemokraterna – vinnaren
Det näst största partiet saknar stora inkomstkällor utöver de offentliga bidragen. Eftersom dessa är beroende av antal mandat i riksdagen har partiets ekonomi vuxit rejält i takt med valframgångarna. I fjol fick partiet 96 miljoner från statskassan, vilket kan jämföras med 82 miljoner 2021. Därutöver slussade SD:s lokalavdelningar och distrikt 22 miljoner av det kommunala stödet till riksorganisationen.
Liberalerna – de fattiga
Valåret 2022 kom drygt 3 miljoner från stiftelser knutna till liberala tidningar. I övrigt kännetecknas Liberalernas intäkter främst av att vara små. Riksdagens minsta parti har bara marginellt större inkomster än vad Socialdemokraterna har på lokal nivå i Stockholms stad
Kristdemokraterna – säljer tjänster
I likhet med Moderaterna och Sverigedemokraterna är lokalavdelningar och distrikt en viktig inkomstkälla för Kristdemokraterna centralt. I KD:s fall handlar det främst om att riksorganisationen säljer tjänster. 2023 köpte lokalavdelningar och distrikt tjänster för 14 miljoner kronor.
Centerpartiet – gamla tidningar
Centerpartiet lever ännu gott på kapitalet från den tidningskoncern partiet sålde 2005 för 1,8 miljarder. 2023 var utdelningen därifrån drygt 95 miljoner – mer än Moderaternas partistöd.
Vänsterpartiet – piskade politiker
Den partiskatt som V:s riksdagsledamöter och EU-parlamentariker är tvingade att betala, enligt partiets stadgar, stod i fjol för drygt 3,5 miljoner av riksorganisationens intäkter.
Miljöpartiet – frivillig partiskatt
Också MP-politiker uppmuntras att betala partiskatt, men ingen tvingar dem. I fjol bidrog MP-företrädare med runt en miljon till partiet.
