En rad politiska beslut under 2000-talet har bidragit till de växande förmögenhetsklyftorna. Det handlar om avskattad fastighetsskatt, förmögenhetsskatt och arvs- och gåvoskatt och införandet av investeringssparkonton (ISK-konton) som innebär låg skatt på sparande i aktier och andra värdepapper.

Sverige sticker numera ut som ett lågskatteland när det gäller kapital, konstaterar journalisten Andreas Cervenka i sin uppmärksammade bok ”Girig-­Sverige”. Länder som USA, Storbritannien och Luxemburg beskattar kapital högre, mätt i procent av BNP. 

Alla gillar inte de låga skatterna och de stora klyftorna. Per Sundgren, ordförande för Jämlikhetsfonden, pekar på forskning som visar på större ohälsa och mer omfattande kriminalitet i ojämlika samhällen.

– När stora klyftor ses som normala uppstår en känsla av att vi alla ska tävla för att komma högre, vilket gör människor sjuka. Det blir ett brutalt och dåligt samhälle, säger han.

Timbro: För små skillnader

De växande skillnaderna i förmögenhet bekymrar inte Catarina Kärkkäinen på den marknadsliberala tankesmedjan Timbro. Däremot att Sverige jämfört med andra länder ­fortfarande har små skillnader när det gäller anställdas löner. 

– Det är svårt att förvärvs­arbeta sig till förmögenhet, säger hon.

Kapitalskatterna är inte alls låga i Sverige, enligt Timbros sätt att räkna. Exempelvis är reavinster på bostäder skattefria i flera andra länder, påpekar Catarina Kärkkäinen. Hon anser också att i Sverige har alla lika rättigheter och tillgång till ett skolsystem som ger stora möjligheter. Det gör förmögenhetsskillnader legitima, menar hon.

– Då har jag svårt att uppröras om den som startar företag, tar stora risker, arbetar hårt och bidrar till välfärden också tjänar pengar, säger hon.

S avstår strid i valrörelsen

Den som är orolig för sina miljarder kan sitta lugnt i yachten, vad det verkar. När valet nu närmar sig vill de flesta partier lämna rikas förmögenhet i fred.

När Socialdemokraterna höll kongress i höstas tog partiet ställning för höjda kapital­skatter. Nu lovar partiledningen att inte höja skatten på ISK-konton, inte införa arvs- eller gåvoskatt och inte röra de ränteavdrag som ger rätt till avdrag på räntekostnader. Visserligen vill man fortfarande ha den översyn av skattesystemet som inte blev av under mandatperioden och menar att de som sitter på ett stort kapital ska bidra mer. Men några konkreta förslag ligger inte på bordet. Och fastighetsskatten är ”död och begraven”, enligt finans­minister Mikael Damberg (S).

Fegt, tycker Per Sundgren.

– Den som har en vanlig normalvilla betalar lika mycket i fastighetsavgift som den som sitter i herrgårdar och slott. Det är skandalöst att inte regeringen gör något åt det, säger han.

Besviken på S

Per Sundgren är överhuvudtaget besviken på att Socialdemokraterna inte går till val på rejäla skattehöjningar på välbärgades tillgångar. Partierna till höger – såväl M, KD L och SD i Ulf Kristerssons regeringsunder­lag som Centerpartiet – säger blankt nej till skattehöjningar på fastigheter och kapital. Tvärtom vill alla utom KD sänka skatten på ISK-­konton. Men högerpartiernas inställning är mer i sin ordning, anser Per Sundgren.

– Det har alltid varit de borgerliga partiernas ­kärnvärde att försvara de allra rikaste intressen, att angripa högern för att de försvarar klyftor är poänglöst. Det sorgliga är att socialdemokratin i stort sett gett upp och inte vågar angripa problemen längre, säger han.

Vill sänka skatten på ISK

Om man ser fördelningen av kapital som ett problem ordinerar Catarina Kärkkäinen ett klassiskt Timbrorecept: Inför marknadshyror för att pressa bostadspriserna så att det blir möjligt för fler att äga sin bostad.

När Svenska Dagbladet i fjol gick igenom fördelningen av pengarna som placerats på ISK-konton stod den rikaste procenten för 35 procent av de samlade tillgångarna. Catarina Kärkkäinen anser att skatten på ISK-konton borde sänkas för att fler ska kunna tjäna pengar på aktiesparande.

– Det är en sparform som gjort det mer tillgängligt för fler vanliga människor att spara pengar, säger hon.

Socialdemokraternas ovilja att gå till val på höjda skatter för förmögna tror Per Sundgren är en effekt av att högern varit lyckosamma med att sprida bilden av att klass­klyftor ­stimulerar kreativitet och ­ansträngning.

– Det är falskt och fel, det är inte så att dessa miljardärer är de mest produktiva i det här landet. Vissa behöver inte göra någonting, äger man fastigheter stiger de stadigt i värde. En stor del av fastighetsmiljarderna har dessutom ärvt sina förmögenheter.

”Oroväckande”

Catarina Kärkkäinen vill inte utropa sig som segrare.

– Det är tillräckligt oro­väckande att en majoritet av de socialdemokratiska kommunalråden vill återinföra fastighetsskatten, liksom två av Social­demokraternas samarbets­partier.