För andra, vars försörjning hänger på att väder och klimat är någorlunda stabilt, var situationen den motsatta.

– Det är mitt absolut värsta år någonsin, det värsta jag upplevt som bonde.

Mjölkbonden Anette ­Gustawson från Billinge gård utanför Norrtälje har inga angenäma minnen från juli och augusti 2018. Vissa dagar ­dallrade kvicksilvret runt 32 grader. Inne i ladan låg kalvar utslagna i höet. Utanför var lövträden gula och istället för frodigt gräs tvingades klövdjuren äta kommande vinters foder. Det vill säga de som orkade och inte bara låg och dåsade. Djuren led.

Som ekobonde var det också svårt att få tag på godkänt foder. När hon väl fick tag på foder ­visade det sig vara av ­undermålig kvalitet och ­hennes kor drabbades av foderförgiftning.

Kan bli matbrist

Idag, fem år senare, får hon fortfarande rysningar när hon tänker på det årets torka. Den hjälp hon och andra bönder fick från staten räckte inte långt. ”Lite mat till korna. Inte mycket att hurra för”.

Hon och hennes man har gjort det hon kunnat för att förbereda sig inför en ny värme­chock. Anlagt mer våtmark för att ha mer vatten att tillgå. Gått över från eko- till konventionellt lantbruk. För att det helt enkelt är enklare att köpa in foder när man inte har lika många krav­regler att följa.

Om värmen och torkan från 2018 upprepar sig, vad skulle du vilja ha för hjälp av staten då?

– Psykologhjälp. Så fort någon nämner 2018 så börjar jag nästan gråta. Men annars så får banker, foderleverantörer och myndigheter gärna ha lite snabbare beslutsled.

Under våren har SMHI varnat för att sommaren 2023 ser ut att kunna bli lika varm och torr som 2018. Markus Hoffman arbetar med mat- och miljöfrågor på Lantbrukarnas riksförbund LRF och ser flera orosmoment.

– Den första är att Sverige kan drabbas av så svår torka så att maten inte räcker till för alla. Ett normalår exporterar vi spannmål, som är väldigt uppskattat på världsmarknaden. Men det året räckte inte spannmålet till all bröd och pasta och allt vi äter i Sverige.

Vad tyckte ni om hjälpen lantbrukare fick från staten?

– Den typen av katastrofhjälp är ju aldrig nog. Det finns säkert svenskar som minns sommaren som varm och behaglig, men idag finns fortfarande lantbrukare som amorterar på foderlånen. 2018 års torka skadar fortfarande ekonomin.

Hur förberett är lantbruket i år?

– Något bättre den här gången. En del lantbrukare har borrat nya brunnar, men det är främst för dricksvatten till djur. En del har också anlagt bevattningsdammar för att samla upp vinterns nederbördsöverskott, men de flesta har inte sina gårdar vid vattendrag och har inte tillgång till gratis vatten. En normalstor bevattningsdamm kostar mellan tre och fem miljoner kronor. Det är inte många som har råd med det, mest de stora gårdarna.

”Bättre utgångsläge i år”

Vatten är, inte oväntat, en resurs som är extremt känslig för torka. Blir det som 2018, när det knappt föll någon nederbörd på flera månader, kommer vattenförsörjningen att drabbas. På Gotland är det ett återkommande problem sommartid – även normalvarma somrar. Men trots att det nu varnas för hetta är Patrik Johansson, vattenchef på Region Gotland, inte mer orolig än vanligt.

– Jämfört med de senaste åren har vi faktiskt ett lite bättre utgångsläge i år, grundvattennivåerna är högre än vad de har varit, mer på en normalnivå. Detsamma gäller nivåerna i sjöarna, säger han.

Sedan 2018 har också vattenledningsnäten byggts ut och ett bräckvattenverk byggts. Det gör att även havsvattnet kan användas för att försörja Gotland. Men det innebär ändå inte att det finns ett överflöd av vatten.

– Vi jobbar enligt försiktighetsprincipen och inför bevattningsförbud på flera orter från den 20 juni. Precis som tidigare år genomför vi också kommunikationsinsatser, där vi uppmanar kommuninvånare och besökare att spara på vatten, säger Patrik Johansson.

Några särskilda åtgärder i och med prognoserna om en rekordvarm sommar har de dock inte satt in.

– Men vi bevakar veckovis hur grundvattennivåerna ändras, nivåerna i sjöarna och lufttemperaturen. Vi har koll hela tiden, och blir läget sämre får vi ta nya beslut.

Fukten värre än värmen

I hälso- och sjukvården är rätt inomhusklimat avgörande för att verksamheten ska flyta på utan problem. 2018 var särskilt problematiskt för regionerna Uppsala och Stockholm, som bägge hade runt 20 dagar med temperaturer över 30 grader. På Karolinska sjukhuset i Huddinge tvingades man ställa in eller flytta operationer till andra sjukhus i länet. Men problemet var inte i första hand värmen – utan fukten som följde när lokalerna måste kylas ner.

– Kombinationen fukt och värme är problematisk i vissa miljöer, som operationssalar. En fuktig förpackning släpper igenom bakterier. Om en sådan produkt blir fuktig kan man inte garantera steriliteten och då måste den slängas eller steriliseras om, säger Elda Sparrelid, chefläkare i Region Stockholm.

Vilka temperaturer har ni tagit höjd för?

– Vi har tagit höjd för de scenarion som SMHI har. Som när det handlar om orange varning betyder över 33 grader mer än tre, fyra dagar i följd. Någon enstaka dag med hög värme klarar man näst intill utan problem. Det är om temperaturen håller i sig länge, om nätterna också är varma så att husen inte kyls ned och sjukhuset långsamt värms upp, som det kan uppstå problem. Men vi har med det i handlingsplanen, tips och råd för hur man hanterar det.

2018 räckte inte fjärrkylan till för att hålla rätt temperatur i alla lokaler. Då fick till exempel Södertörns högskola dela med sig av sin fjärrkyla till sjukhuset medan högskolan stängde ned sina it-system. Om en liknande situation uppkommer i år är prioriteringsordningen redan klar.

– Det är som alltid. Akut vård och vård som inte kan anstå måste få komma före. Kyla till patienter prioriteras före personalens. Då kan kylaggregat flyttas till patientrum från personalutrymmen. Men jag tror inte det ska behöva hända. Vi är bättre förberedda den här gången.