Nu vill hon hoppa av sitt gamla liv genom att agera mullvad åt grävande journalister på danska TV2. Via dolda kameror får vi följa allt som händer på hennes kontor och en mörk bild av Danmark rullas upp. Vi ser täta band mellan högt uppsatta samhällsmedborgare och mördare, mc-gäng och skattebrottslingar. På Aminas kontor styr de kriminella. De aktade samhällsmedborgarna gör som de blir tillsagda.
Men det är ju Danmark. Så går det väl inte till i Sverige. Eller?
Jerker Asplund, vice chefsåklagare på Ekobrottsmyndigheten är säker på sin sak.
– Allt det som visas upp i "Den svarta svanen" har vi i Sverige också, men i mycket större skala. Det har vi redan åtal och domar på.
Scen 1, Avsnitt 2
I andra avsnittet av "Den svarta svanen" möter vi Martin O, etablerad byggentreprenör som vill ha hjälp att dumpa 10 000 ton starkt förorenad jord. Den är dyr att hantera och vinsten blir enorm om den kan läggas ut någonstans med stämpel godkänd. Bandidosanhängaren Fasar hjälper gärna till. Han har koll på korrupta miljökonsulter, anställda på välrenommerade företag. De går med på att ta jordprover bara på utpekade ställen och sedan sätta en okejstämpel. Fasar känner också en bonde som tittar bort om någon dumpar farlig jord på hans åkermark.
Byggentreprenören Martin O är nöjd. Han rör sig gärna i gråzonen, säger han, bara han inte kan bli dömd. Han ser absolut inte sig själv som kriminell.
Den svenska verkligheten:
Här räcker det kanske med att påminna om den pågående rättegången mot Think Pink, företaget som misstänks ha grävt ner giftigt avfall runtom i Mellansverige. En miljökonsult, anställd vid det välrenommerade miljökonsultbolaget WSP har spelat en avgörande roll. TV4 nyheter har läst mejlväxlingen mellan honom och Think Pinks vd som visar att han gärna hjälpte till med att dölja giftspridningen.
"...höga nickel- och kvicksilverhalter i markvattnet, men jag löser detsamma så att massorna får vara kvar", skrev han.
Idag har han fått sparken från WSP och misstänks för medhjälp till grovt miljöbrott.
– Här händer exakt det som vi ser i "Den svarta svanen", men i större skala, säger Jerker Asplund.
Scen 2, Avsnitt 3
Amina har en mapp som heter ”diverse målvakter”. Den innehåller köpta identiteter som hon och kunderna behöver mängder av. De kriminellas egna bankkonton kan myndigheter ha ögonen på. Därför behövs obefläckade namn att sätta upp som styrelseledamöter i påhittade bolag eller som kontoinnehavare. Amina öppnar bankkonton och Bankid i de köpta identiteternas namn. I realiteten är det sedan Amina och hennes kunder som använder namnen och styr de bankkonton där svarta pengar kan snurra.
– En kund åkte ner till ett härbärge och köpte identiteter för ett par tusen styck. Sen äger man dom, säger hon.
Den svenska verkligheten:
Jerker Asplund har själv drivit och känner till ett stort antal mål som handlat om målvakter.
– Det är många fall där vi lagfört och fått domar till mycket långa fängelsestraff, säger han.
I ett mål fick en person ut 50 miljoner från bankomater och 10 miljoner på annat sätt, just genom att utnyttja köpta identiteter.
Personen for runt på härbärgen i Polen, Litauen och Estland och erbjöd ett par tusenlappar för att ta en tur till Sverige. Väl här folkbokförde han dom och öppnade bankkonton och Bankid i deras namn. Sedan kunde de återvända hem.
– I detta fall använde man de stulna identiteterna som kontomålvakter för att få ut svarta pengar till att betala svart arbetskraft, berättar Jerker Asplund.
Det vanliga var att någon använde målvakters bankkort och tog ut enorma summor ur bankomater. Pengarna gick till att betala ut svarta löner.
– Skatteverket upptäcker det ibland och efter ett tag, men du har ju en mellantid då du kan du göra mycket, säger Jerker Asplund.
Scen 3, Avsnitt 3
Bandidosanhängaren Fasars advokat heter Lisa och är en ledigt klädd ung kvinna med långt ljust hår. Hon är en möjliggörare som underlättar kriminella klienters brottslighet. Som andra advokater har hon bankkonton för att kunna hantera klienters pengar. Det finns strikta regler kring den hanteringen, men Lisa låter Fasar använda hennes klientmedelskonto för penningtvätt av miljontals kronor. Det är lite jobbigt för myndigheterna ställer frågor, säger hon. Men bankdirektören skyddar henne.
Den svenska verkligheten:
– Vi har haft såna förundersökningar i Sverige som varit betydligt värre och i större omfattning, säger Jerker Asplund.
En äldre affärsadvokat i Helsingborg lät ett bluffbolag snurra runt miljoner på hans klientmedelskonton. Han hjälpte dom också med avtal och bankkontakter. Åklagaren i målet pekade på att bolaget på papperet gick från noll kronor i omsättning ett år till 880 miljoner året därpå. En aktsam person som ska hantera konton borde ha insett att något var väldigt fel, menade åklagaren.
Affärsadvokaten i Helsingborg dömdes till fängelse i två år och sex månader för grov penningtvätt, samt en företagsbot på en miljon.
Scen 4, avsnitt 1 och 3
Martin Malm är en skön snubbe med backslick från rikemanskvarteren. Han har en fakturafabrik, som servar med falska fakturor till folk som behöver tvätta svarta pengar vita eller stoppa in falska men snygga fakturor i sin bokföring. Allt mot en avgift förstås. Det går lysande, tills det inte går längre. Myndigheterna är honom i hälarna och han kan inte betala skulder till Fasar, vilket är livsfarligt. Fakturafabriken behöver stängas för att få loss pengar, undvika upptäckt och fängelsestraff.
Nicolai är affärsjurist och konkursförvaltare på en av de finaste byråerna i Köpenhamn. Han kommer till Aminas kontor. Det är en konkursförvaltares uppdrag att rapportera ekonomisk brottslighet, men Nicolai lovar att titta bort.
Amina säger att den ekonomiska brottsligheten skulle var helt omöjlig om det inte fanns möjliggörare som är etablerade i samhället.
– Bandepakken borde ta itu med såna som mig, säger hon. Utan oss och advokater som är beredda att ta genvägar hade allt gått i stöpet.
Den svenska verkligheten:
Här har Amina helt rätt, menar Jerker Asplund. Du måste alltid ha personer med nån form av etablering i samhället för att ha förmåga att använda bolag som brottsverktyg. En etablerad person som kan sätta upp bolagsstyrelser och öppna konton.
Helsingborgsadvokaten vi nämnt tidigare är ett exempel på en professionell möjliggörare. Det kan också vara revisorer eller folk i bolagsstyrelser som hjälper till och behövs för att bolag ska kunna användas som brottsverktyg.
– Möjliggörarna är inte alltid så högt uppsatta som personerna i serien. Men såna som Amina måste alltid finnas med, säger Jerker Asplund.
Han poängterar att Ekobrottsmyndighetens förundersökningar i stor utsträckning ser till att de högre upp i hierarkin hamnar i domstol.
