Så enkelt köper barn sprit och snus med nya digitala falskleg
Bild: Emanuel Hendal (montage)
Dagens ETC
Alkohol, snus, cigaretter, medicin och energidryck. Genom slutna forum kan unga snabbt skaffa en falsk e-legitimation som levereras rakt ner i mobilen. Sedan är det fritt fram att handla barnförbjudna produkter – för kioskägare och krögare är det omöjligt att med blotta ögat avgöra äktheten i den nya generationens falskleg.
I Naims kiosk på Södermalm i Stockholm finns både hyllan för Harlequin-pocketböcker och porrtidningar kvar. Tobakshandlaren ställer glatt upp på att försöka avgöra vilken e-legitimation som är äkta och vilken som förfalskats. Han klickar runt på två mobilskärmar som Dagens ETC visar upp.
– De funkar precis likadant. Men jag skulle tippa på att den är äkta, säger Naim och pekar på den förfalskade ID-appen som köpts i ett slutet forum på nätet.
Kostnad: 45 kronor
För den som vet hur man hittar handelsplatsen på sociala medier, går det blixtsnabbt att köpa sig en ny identitet. Forumets administratörer svarar på mindre än en minut. Betalningen går direkt genom Swish via en tredje part, vilket gör den omöjlig att spåra. Sedan får köparen tillgång till en webbaserad app som låter användaren förfalska hur många ID-handlingar som helst. Genom några enkla knapptryck kan man fritt byta bild, namn och personnummer. Engångskostnad: 45 kronor. Och det är inte bara kioskägaren Naim som inte kan särskilja förfalskningen.
I forumet recenserar minderåriga appen. Någon säger sig ha gjort en business av att köpa snus och sälja vidare till skolkamrater med en vinst på 13 kronor dosan. En pojke, som ser ut att vara i nedre tonåren, poserar glatt med tre dosor snus. En annan skriver att han har köpt en kasse energidryck. En tredje postar en bild på en nyupphälld öl i krogmiljö. Men de allra flesta verkar använda produkten för tobaksköp.
– Det funkade skitbra, köpte på Preem och funkade utan problem. Skitvärt priset, skriver en forumanvändare.
En kompis har berättat om fejk-Freja, jag förstod det som att det är typ gratis.
När Dagens ETC besöker närmsta gymnasieskolgård visar det sig fenomenet är välkänt bland eleverna.
— En kompis har berättat om fejk-Freja, jag förstod det som att det är typ gratis, säger 17-årige Marcus.
Statligt godkänd e-legitimation
Kopian är visuellt identisk men den statligt godkända e-legitimationen Freja, som snabbt har blivit en vida accepterad fysisk och digital id-handling. Upplägget kring Freja, som i dagsläget har runt en miljon användare, är praktiskt: du laddar ner en app, legitimerar dig med Bank-ID, scannar av ditt pass eller körkort och tar en bild. Vips, så gör det ingenting om du glömmer din fysiska legitimation hemma när du ska hämta paket eller köpa receptbelagd medicin – det är bara att plocka upp telefonen.
På utfärdarens hemsida beskrivs värdehandlingen som svår att förfalska. Man hänvisar till interaktiva funktioner som en tickande klocka och att skärmen reagerar vid beröring. ”Vid minsta tveksamhet kan en onlinekontroll göras i realtid”, skriver Freja.
Men när Dagens ETC försöker besöka kontrollsajten ligger tjänsten nere. Och i den förfalskade appen finns alla interaktiva funktioner med. Sammantaget är det svårt för tobakshandlare och krögare att avgöra äktheten i den nya generationens falskleg. Det visar sig att man också kan hämta ut receptbelagd medicin med vårt digitala falskleg.
– Skanningen har inte funkat, så vi brukar bara skriva av personnumret från appen, säger en farmaceut på ett apotek i Stockholm.
Skyller på handlarna
Frejas vd Johan Henrikson säger att företaget är medvetet om problemet och att bolaget polisanmäler och uppdaterar säkerheten i appen kontinuerligt. Han hänvisar dock huvudansvaret till handlarna.
– Vårt upplevda problem just nu är att en del handlare inte vet hur man använder de kontrollmekanismer som finns. Vi försöker verkligen finnas tillgängliga för handlare som vill lära sig. Så det är verkligen inte i brist på att försöka i alla fall, säger Johan Henrikson, och beklagar att kontrollsajten låg nere just när Dagens ETC skulle testa funktionen.
Han säger att ID-handlingens äkthet också kan kontrolleras direkt i appen.
Handlarna upplever att väldigt mycket ansvar läggs på dem.
– Det är ju ett ansvar som de delvis tar på sig själva när de säljer en viss vara.
Varför har ni inte varnat för det här i media?
– Det här är egentligen ingen nyhet på det sättet. Vi har ju brottats med den här frågan i över ett år. Vi kan inte skicka ut pressmeddelanden varje dag om samma sak. Men jag ska kolla så att vi lägger ut lite extra information, säger Johan Henrikson.
Gör sig skyldig till urkundsförfalskning
Problemet kommer dock som en nyhet för Lotta Mauritzson, som jobbar som brottsförebyggare på polisens nationella bedrägericentrum. Hon säger att anmälningarna kring urkundsförfalskning, det brott man gör sig skyldig till när man använder en falsk ID-handling, inte har ökat sedan de digitala ID-korten godkändes. Men mörkertalet kring brottet tros vara stort.
Problemet ställer höga krav på den som ska bedöma äktheten.
– Min uppfattning är att många inte anmäler, men problemet ställer höga krav på den som ska bedöma äktheten. Jag tänker att Freja har bäst förutsättningar att agera. Det är ju inte bra att deras varumärke används på det här sättet, säger hon.
Att ansvaret ändå hamnar hos den som säljer varor gör Naim, tobakshandlaren på Södermalm, förbannad.
– Mitt jobb är att kolla legitimation, inte att kontrollera äktheten. Det är typiskt att beslutsfattarna som godkänt det här skyfflar problemet på de små som ska lösa samhällets problem. Det är polisens jobb att fixa detta.