Skälet är att Sverige måste följa internationell människorätt. Den säger att ingen asylsökande person ska återföras till ett land där det finns en verklig risk för att utsättas för dödsstraff, tortyr eller inhuman, förnedrande behandling. I dagsläget måste Migrationsverket därför utfärda tillfälliga uppehållstillstånd, ett år i taget.

M vill genomföra

Migrationsverket föreslår att Sverige istället ska göra situationen så svår som möjlig, i syfte att ändå tvinga iväg personerna. Man föreslår en ändring i utlänningslagen som skulle göra att förmåner i form av arbetstillstånd, folkbokföring och tillgången till det svenska välfärdssystemet begränsas.

– Vissa av dem skulle tycka att det är för jobbigt att vara i Sverige och åka någon annanstans, sa Mikael Ribbenvik i en intervju med TT den 19 april.

Migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) omfamnade genast förslaget och har sagt att justitiedepartementet nu ska se över lagen, i syfte att begränsa säkerhetshotsklassade personers rättigheter.

Väcker bestörtning

Problemet är att stämpeln ”säkerhetshot” är ett trubbigt verktyg. Det omfattar å ena sidan personer i den militanta islamistiska miljön, som Säpo pekat ut som en reell hotbild. Å andra sidan har Säpo också stämplat åtskilliga kurder som sympatiserar med sina hemländers vänsteroppositionella rörelser, på detta vis. 

Dagens ETC har talat med några av dessa berörda kurder, som är bestörta över det nya lagförslaget. 

– Om man inte kan jobba här, vad ska man göra då? Hur ska man försörja sig själv? Jag vet inte hur de tänker men det är helt galet, säger Hana, en kurdisk kvinna från Iran med irakiskt medborgarskap, som kom till Sverige och sökte asyl 2015.

Hon och hennes make Rezgar har medverkat i ­Dagens ETC tidigare och berättat om hur deras asylärenden hamnade hos Säpo. De är öppna med att de varit aktivister för det kurdiska vänsterpartiet PJAK som för en politisk och väpnad kamp mot regimen i Iran. PJAK anses ha en nära koppling till PKK, som finns med på EU:s lista över terrororganisationer, men PJAK står inte själva med där.

Säpo: ”Allvarliga hot”

I sitt avslag identifierade Migrationsverket Hana och hennes make som ”allvarliga hot” mot Sverige. Det är fortfarande ett mysterium hur man kom fram till en sådan slutsats. Eftersom Sverige inte utvisar människor till Iran har paret hamnat i en limbosituation. Under tiden har de fått en liten son, och nu gör det nya lagförslaget att de är ännu mer osäkra över sin framtid. 

– Vi kan inte återvända till Iran, vi riskerar våra liv där. Vi har undersökt om vi kan återvända till Kurdistanregionen i Irak men de skulle inte släppa in min man, och vår son kan inte få ett irakiskt id-kort. 

Hela familjen är nu beroende av makens inkomst – som kan upphöra, om det nya lag­förslaget leder till att hans arbetstillstånd dras in.

– Om vi hade möjligheten att lämna Sverige så skulle vi göra det, men vart ska vi åka? Folk är så arga på de som är här utan att jobba eller betala skatt. Vi vill göra allt detta, vi vill plugga, men vi får inte det. 

Amnesty: ”Problematiskt”

Madelaine Seidlitz är jurist och ansvarig för migrationsfrågor och folkrätt i svenska sektionen av Amnesty. Hon ser flera saker som behöver utredas kopplat till Migrationsverkets lagförsök. 

– Det är problematiskt när man särskiljer på personer som befinner sig här, på olika premisser och med olika rättighetspaket. Det är aldrig bra i vilket samhälle som helst, säger hon.

Om utgångspunkten är att en utlänning har fått en rättssäker prövning, och att det konstaterats att personen är ett säkerhetshot, så är det inte konstigt att personen ifråga inte erhåller ett uppehållstillstånd. Men man måste i vart fall få tillgång till grundläggande rättigheter som tak över huvudet, mat, kläder och samma tillgång till vård som asylsökande.

– Ett problem kring just säkerhetsärenden är att de skäl som Säpo, som gör den bedömningen, har för att anse att en person är en säkerhetsrisk är sekretessbelagda för alla andra parter. Migrationsverket och migrationsdomstolarna har aldrig ifrågasatt Säpo, vilket i sig inte är märkligt. Men det är för den enskilda individen och även ur ett rättssäkerhetsperspektiv problematiskt när ingen förutom Säpo har hela bilden. 

– Vi tycker fortfarande att man bör hitta något system där, om inte annat, det offentliga biträdet ska få ta del av handlingar. Man måste tänka ett varv till på det här, säger Madelaine Seidlitz.

Kunde inte sova

En annan kurd Dagens ETC talat med tidigare är Znar Bozkurt, som fick omfattande medial uppmärksamhet i fjol sedan han låsts in i Migrationsverkets förvar och riskerade utvisning till Turkiet, mitt under pågående Natoprocess. På grund av att turkiska regeringslojala medier hängde ut honom som både homosexuell och som en PKK-terrorist bedömdes hotbilden mot honom öka. 

Risken för tortyr vid ett återvändande ledde till att han beviljades ett blott tio månader långt uppehållstillstånd. Detta löper ut i augusti, och nu undrar även Znar Bozkurt vad som ska ske vid en ändring av utlänningslagen.

– Jag läste om det här i nyheterna, att de vill göra så att vi inte ska få arbetstillstånd, att vi inte ska ha någonting. Jag kunde inte sova på hela natten efteråt, jag kände mig så stressad. De kommer göra det ännu svårare. De vill att vi ska leva som djur.

Får han utbilda sig?

Znar Bozkurt läser just nu den sista etappen av SFI och behärskar svenskan nästan helt flytande. Eftersom han konverterat till kristendom, den ursprungliga tron i hans mammas syrianska släkt, vill han studera till präst i framtiden. Men nu är han orolig över att rättigheten till högre utbildning också kommer stryka på foten, på grund av att Säpo anser att han är ett säkerhetshot. 

– Det blir jättesvårt om jag inte kan studera, inte kan jobba, inte kan bli någonting. Det verkar som att de vill att vi allihop ska jobba svart i pizzerior.