– Framtiden är i Skellefteå!
Det är oktober 2021 och snön har redan börjat täcka marken i den västerbottniska framtidsstaden. Statsminister Stefan Löfven besöker den fabrik som mer än något annat är orsaken till hoppfullheten – Northvolt. Till Dagens industri säger han att Nothvolts etablering kommer ha betydelse inte bara för klimatomställningen, utan också för ”Skellefteå, Västerbotten, Sverige och för världen”.
Fyra år har då gått sedan beskedet att det är i Skellefteå Northvolt ska bygga sin jättefabrik, den som ska bli Europas största batterifabrik, och som kommer ge kommunen runt 3 000 nya jobb. Fyra år har gått, och än lever hoppet.
– Det som sker här i Skellefteå saknar motstycke i modern europeisk industrihistoria, säger Lorents Burman (S), kommunstyrelsens ordförande, när Dagens ETC är på besök i staden den hösten.
Han pratar om nya arbetstillfällen, om hur Skellefteå nu kommer att växa. Målet är att antalet invånare ska öka från 73 000 till 100 000 år 2040. Framtiden ser ljus ut. Inflyttningen har redan börjat, och kommunen storsatsar för att de nya invånarna ska trivas. Miljardprojektet Sara kulturhus öppnar, 500 nya bostäder står klara, skolor och förskolor byggs ut. Åren som kommer ska kommunen genomföra investeringar som är större än någon annanstans i Sverige, räknat per invånare. Det råder framtidstro. Och så även på batterifabriken som nu byggs för fullt. Runt 2000 personer arbetar med bygget, och ett antal hundra har anställts för själva produktionen. Varje månad blir de mellan 50 och 100 personer fler. Än så länge tycks det mesta gå enligt plan, även om det under hösten återkommande har rapporterats om bristande arbetsförhållanden. Men företagsledningen vill hellre fokusera på att den första battericellen snart har producerats. Den som ska vara en försmak av vad som väntar.
– Vi ska få ut en cell innan nyår, säger Fredrik Hedlund, dåvarande vd för Northvolt Ett, till tidningen Norran.
Investerarna tror på visionen
Det är inte bara Skellefteå kommun och Northvolt själva som tror på drömmen om Europas största batterifabrik. Trots att det än så länge inte har tillverkats ett enda batteri har bolaget fått med sig en mängd investerare. Företaget värderas till 100 miljarder kronor och har med kunder som Volkswagen, Volvo, BMW och Scania redan säkrat kontrakt på batterier till ett värde av 247 miljarder kronor. Senhösten 2021 är det enda som saknas själva produktionen av batterierna. Budskapet nu är att anläggningen ska nå full kapacitet i slutet av 2023. Visionen är att Northvolt Ett som anläggningen i Skellefteå heter då ska producera 60 gigawattimmar. Betydligt mer än de 40 som var målet från början.
Men så blir det inte. Under hösten 2023 hopar sig problemen. Northvolt klarar inte att leverera vad de har lovat, och lastbilstillverkaren Scania, som både är ett av Sveriges största och exportbolag och en av Northvolts viktigaste kunder, är kritiska. Bolaget menar att deras gröna omställning till elektriska fordon går trögt på grund av de inte får sina utlovade battericeller från Northvolt. En dryg månad senare publicerar Dagens industri en artikel med uppgifter ur den senaste delårsrapporten, som visar att det produceras battericeller som motsvarar knappt fem promille av den totala kapaciteten. Dessutom gör Northvolt miljardförlust – de tre första kvartalen 2023 innebär ett minusresultat på nästan elva miljarder kronor. Men någon oro vill Northvolts dåvarande vd Peter Carlsson inte ge sken av:
– Jag känner ett fortsatt väldigt starkt stöd från våra investerare, och vi har även nya investerare som granskat oss och som nu investerar, säger han till Dagens industri.
Han säger också att han inte ser någon risk för att bolaget ska hamna i en likviditetskris kommande år, 2024.
Dröm blir till tårar
Ett år och fyra månader senare står en sammanbiten Peter Carlsson med ett gäng mikrofoner sträckta mot sitt ansikte. Några timmar tidigare har Northvolt lämnat in en konkursansökan till Stockholms tingsrätt.
– En otroligt, otroligt tråkig dag. Vi var många som grät en tår i morse över att behöva ta det här beslutet, säger Peter Carlsson.
Drygt nio timmar norrut, i Skellefteå, håller kommunen presskonferens. Även där är allvaret påtagligt.
– Vi betraktar det här som en kris. Det här är den kanske största konkursen i svensk industrihistoria, säger Kristina Sundin Jonsson, kommundirektör i Skellefteå, framför en vepa med texten ”Att växa och utvecklas hållbart”.
Kanske ligger en förklaring till konkursen i att Northvolt inte gjorde det – växandet gick för snabbt. Samtidigt som fabriken i Skellefteå byggdes sjösattes en mängd andra satsningar. Förutom utvecklingsfabriken i Västerås påbörjas en anläggning i tyska Heide och i Göteborg, och bolaget planerar även fabriker i Gdansk och Montreal. I juli 2024 erkänner Peter Carlsson att det kanske har gått lite för fort, och att de överväger att bromsa en del av de internationella satsningarna.
– Vi har varit lite för aggressiva i våra expansionsplaner och det är det vi nu ser över, säger han till Dagens industri.
Svenska skattepengar
Bara veckor innan har de lagt ner planerna på att bygga en fabrik i Borlänge, samtidigt som BMW drar tillbaka en order värd 22 miljarder kronor. Månaderna som följer kommer bakslag på bakslag. Den stora och snabba expansionen har inte skett tack vare intäkter, utan har krävt stora summor från investerare. Northvolt har tagit in mer än 100 miljarder kronor i finansiering – varav omkring 60 miljarder har gått till fabriken i Skellefteå. Det är inte bara banker och delägare som har betalat, utan bolaget har även fått svenska skattepengar, bland annat genom bidrag och lån, som 2,5 miljarder från Svensk Exportkredit. Ännu mer har det svenska pensionskapitalet gått in med. AP-fonderna har investerat sex miljarder kronor, och Folksam och AMF cirka tre miljarder. Enligt en sammanställning som SVT har gjort har Northvolt också fått cirka 600 miljoner kronor i bidrag från ett antal myndigheter, och Skellefteå kommun har satsat flera miljarder på infrastruktur. Men när den utlovade massproduktionen av de svenska batterierna uteblir, är det inte många som inte vill investera längre.
Samtidigt visar en analys från Bloomberg research att det finns en överkapacitet av bilbatterier, delvis eftersom efterfrågan på elbilar minskar. Och som om inte ekonomin vore en utmaning nog får Northvolt också uppmärksamhet efter att tre anställda oförklarligt dött. Krisen eskalerar. I september varslas 1 600 anställda om uppsägning, och två månader senare ansöker bolaget om rekonstruktion i USA, i ett så kallat chapter 11-förfarande. Företaget har nu 60 miljarder kronor i skulder. Dagen efter beskedet avgår Peter Carlsson som vd.
Men livräddningsförsöket fungerar inte. Rekonstruktionen hinner aldrig avslutas innan Northvolt tvingas lämna in sin konkursansökan. Och i Skellefteå har drömmen om framtidsstaden kanske aldrig varit mer avlägsen.
