– Ropa, ropade, ropat.

– Aha, ropa hjälp?

– Sakna, saknar, har saknat. Ni saknar Ukraina?

Tretton ukrainska medborgare nöter verb på ABF i Norrtälje med hjälp av den pensionerade läraren Lena Jonsson och Googles översättningsverktyg.

Flera runt bordet kom hit i mars 2022, strax efter Rysslands fullskaliga invasion och fick tillstånd att vara i Sverige med hjälp av EU:s massflyktsdirektiv. De skulle snart återvända tänkte man sig och någon svenskundervisning på kommunala SFI blev det inte tal om. Däremot fick studieförbunden statliga pengar för att ordna språkkurser.

På ABF i Norrtälje var det fyra lärare som ställde upp, tre dagar i veckan. I ett rum intill fanns pyssel och omsorg för de barn som ännu inte fått plats på förskolor och skolor. Då fick lärarna lön, men när SFI öppnades för de ukrainska flyktingarna ifjol försvann den statliga finansieringen. Lena Jonsson kör på som volontär, två förmiddagar i veckan.

– Jag tänkte sluta i somras, men då sa några av deltagarna ”neeeej”. Så vi fortsätter, säger hon.

ABF finns kvar i Norrtälje, men flera studieförbund har redan lämnat orten. Beklagligt, både för individer som för samhället som helhet, anser Lena Jonsson.

Flera av deltagarna har städjobb. Då passar studiecirkelns friare form bra. Den som missar ett test på SFI kan få vänta länge på ett nytt och därmed kunna gå vidare till nästa nivå. Att få ett arbete inom det område man är utbildad för är drömmen för de flesta av dem.

– Jobba, jobba. Jag vill jobba, säger Elena Protsjuk.

En halv miljard skärs bort

Nu ska 500 miljoner kronor bort från studieförbunden. Det är en tredjedel av de statliga anslagen. 250 miljoner rök redan i regeringens budget för i år. Ilskan anas under en mild västerbottnisk dialekt hos ABF:s ordförande Helén Pettersson när hon beskriver de konsekvenser hon ser framför sig. De kommer slå direkt mot verksamhetens kärna: de studiecirklar som i fjol var fler än 24 000.

– Vilken tredjedel är det som ska bort? Är det de som vi gör med funkisrörelsen, är det matlagning för ensamstående äldre män?

ABF är störst och därmed inte mest sårbara. Ett studieförbund – Kulturens bildningsförbund – har redan lagt ner verksamheten. Helén Pettersson tecknar bilden av ett knivhugg i hjärtat på hela förenings-Sverige. 

– Studieförbunden är navet som organiserar folkrörelse-Sverige, säger Helén Pettersson.

Dit vänder sig föreningar för att hitta en lokal eller när medlemmar behöver lära sig bokföring och mötesteknik eller rusta sig med sakkunskap. De nio kvarvarande studieförbunden samarbetar med runt 15 000 föreningar runt om i landet. Där finns lokala körföreningar såväl som fackförbundsbjässar.

Fick jobb efter nian

Studiecirkeln gav hennes eget liv en ny riktning för sisådär 35 år sedan. Hon tillhör den sista generationen som kunde lämna skolan efter nian och få jobb och fast lägenhet.

– Skolan var var inte för mig. Rätt sargad började jobba som hotellstädare i Umeå. 

Hon gick med i facket, började gå studiecirklar, fick fackliga uppdrag. Fem år senare började hon läsa in gymnasiet på Brunnsviks folkhögskola utanför Borlänge, som då drevs av LO.

– I skolan pekades jag ut som bråkstake för att jag ifrågasatte vad läraren tyckte vi skulle lära oss. I studiecirkeln är det tvärtom deltagarna som bestämmer vad de ska lära sig och cirkelledaren är till för att guida i det.

Den som står långt från arbetsmarknaden kan drabbas särskilt hårt av svagare studieförbund, enligt Helén Pettersson. För den som är ny i Sverige eller saknar gymnasieutbildning kan det te sig oöverstigligt att binda upp sig för ett år av heltidsstudier. I studiecirkeln kan lärlust och självförtroende slå rot.

– Om den där bryggan mellan utanförskap och heltidsutbildning inte finns, då kommer det bli jättesvårt att få människor att ta sin andra chans eller tredje eller vad man nu behöver.

Men hur gullig är studieförbundens verksamhet? Den som söker i mediearkivet på vad som skrivits de senaste åren får ingen rosenskimrande bild. Flera fall av fusk med pengar och koppling till extremism har rullats upp. 

Norrländsk parmesan?

Deltagare har hittats på för att generera ersättning. Kursmaterial som kopplar ihop judendom och homosexualitet i en oskön förening av homofobi och antisemitism har förekommit, även om det finns olika bilder av hur materialet har använts. Och studiecirkeln med målet att skapa recept av norrländska delikatesser ersattes för parmesanost, prosciutto och ruccola liksom för hämtmat på restaurang – långt efter att cirkeln avslutats.

Mest utrymme i tidningsspalterna har ägnats åt härvan i förorterna på Järvafältet i nordvästra Stockholm. I skandalens epicentrum fanns det muslimska studieförbundet Ibn Rushd, som för en tid sedan nekades fortsatta statsbidrag. Men även ABF och fem andra studieförbund rapporterade misstänkt fusk med pengar de förmedlat på Järvafältet. En del rann ner i fickan på kriminella. 35 miljoner i statsbidrag fick betalas tillbaka.

Helén Pettersson vänder sig mot den bild som satt sig om fuskande studieförbund.

– Det är inte så att det suttit studieförbund som roffat åt sig och delat ut bland sina anställda, så fungerar inte verksamheten. Vi har däremot varit utsatta för organisationer som exempelvis sökt bidrag från flera studieförbund samtidigt.

Nu finns system på plats för att upptäcka om någon ansöker för samma sak hos flera förbund. Och när det gäller fusket på Järva slog ABF själva larm, påpekar Helén Pettersson.

– Att motivera neddragningarna med gamla diskussioner om vad som hände på Järvafältet, det håller inte, det är redan åtgärdat.

I Riksrevisionens granskning 2022 fanns tydliga indikationer på att statsbidraget använts för såväl privat konsumtion som för att subventionera kommersiell verksamhet. Visar inte det att det fanns utrymme att skära i anslagen?

– Nej. Jag skulle säga att det visar att det fanns utrymme att öka kontrollerna, vilket vi verkligen har gjort.

Har studieförbundet agerat på ett sätt som bäddat för att ifrågasätta att staten ska ge dem stöd?

– Nej, det tycker jag inte. Vi har absolut inte uppmuntrat någon avdelning någonstans i landet att bedriva verksamhet med organisationer vi inte känner till.

Jakt på timmar

Det som snarare bäddat för fusket är enligt Helén Pettersson ett statsbidragssystem som premierat en jakt på största möjliga antal studietimmar. När det infördes 2016 var ABF starkt kritiska och önskade ett system som tog större hänsyn till kvalitet och lokal närvaro.

– Nu kommer ett nytt system som är bättre, om än kanske svårare, som bygger på kvalitet.

Kritiken mot studieförbunden har inte bara handlat om pengar, utan också om samarbeten med tvivelaktiga föreningar. I Aftonbladet dundrade SD:s kulturpolitiska talesperson Alexander Christiansson att ”Inte en krona ska gå till islamisterna”. Detta efter att sajten Doku skrivit om hur ABF i Norrköping upplät sina lokaler åt palestinsk förening som la upp mediestrategier för att slippa ta avstånd från Hamas.

Har ni varit för slappa när det gäller att hålla rent mot odemokratiska eller våldsbejakande krafter?

– Uppenbarligen eftersom det dyker upp ibland. Med det sagt, att jobba med folkrörelser och föreningar är en ganska svår materia som kräver mycket av oss. 

Föreningar kan förändras, ibland snabbt. Nya personer kan komma in och ta över. Hade ABF gjort det enkelt för sig hade man bara jobbat med stora etablerade organisationer. Partierna, fackförbunden, PRO. Men det vore att svika uppdraget, resonerar Helén Pettersson.

– Vi hade kunnat låta bli att vara bland de många grupper som finns i förorten och hålla oss i Stockholms innerstad. Men det är inte ABF, så jobbar inte vi. Vi vill vara de som finns där ingen annan är och låter folk som inte kommer till tals få göra det.

Vi vill vara de som finns där ingen annan är och låter folk som inte kommer till tals få göra det.

Någon gång kommer oegentligheter dyka upp igen, tror hon.

– Vi blir duktigare och duktigare på att hålla koll, men jag är säker på att vi kommer åka på en smäll någon mer gång.

Timbro: Vuxna ska betala själva

Att skära ner räcker inte – statsbidraget borde slopas helt. Det tycker Adam Danieli, på den marknadsliberala tankesmedjan Timbro. Det har han alltid gjort. Men han är kluven inför att debatten tog fart just när verksamheten i Järvafältets invandrartäta förorter och ett muslimskt studieförbund hamnade under luppen.

– Helt plötsligt har de blivit ett villebråd efter att man fått ett muslimskt studieförbund och människor börjat använda den frihet den här formen ändå innebär, förvisso ibland i ganska extrema syften, säger Adam Danieli.

Samtidigt ser han det som en öppning för att reformera systemet – och kapa bidragen. Vuxna ska betala för sina fritidsaktiviteter själva, anser han. Att det jazzband där han är trummis har bildat en studiecirkel som får bidrag har han svårt att motivera.

– Det finns ingen anledning till att skattebetalarna ska förse mig och ett antal andra medelålders män med replokal, det kan inte vara en kommunal eller statlig kärnfråga.

Låt människor behålla pengar som idag tas ut via skattsedeln och se vad de vill engagera sig i, lyder Adam Danielis uppmaning till politikerna

– Det som började som något fritt och frivilligt och spontant organiserat har blivit en stor industri. Varför kan Norge, Danmark och Finland ha mycket lägre grad av offentlig finansiering? Jag tror att studieförbunden kan skala bort mycket som inte är kärnverksamhet och att verksamheten kan leva vidare med ideella krafter.

Det handlar inte om att välja mellan ideell och skattefinansierad verksamhet, invänder Helén Pettersson.

– Ideella krafter finns det gott om, vi hjälper dem att hålla igång.

Bara slambilen kvar

Studieförbund gör det ingen annan gör, hamrar Helén Pettersson in. 

– Jag tror att det är svårt att värdera betydelsen av om du får åtta nyblivna änkemän i 75-årsåldern att mötas för att lära känna varandra och lära sig laga mat tillsammans. Inga kommersiella aktörer kommer bedriva den verksamheten.

Idag finns ABF i varenda en av landets 290 kommuner. Helén Pettersson fruktar att närvaron på landsbygden kommer bli svår att upprätthålla när nedskärningarna får fullt genomslag. Hon ser konsekvenser framför sig som är större än man kanske förstår i Stockholm. Anslagstavlan bredvid postlådan i den västerbottniska by hon besöker ibland vittnar om att det är studieförbunden som står för den kulturella verksamhet som finns.

– Att slambilen kommer på torsdagar är det enda som kommer att stå på den anslagstavlan om inte studieförbunden finns.

Att slambilen kommer på torsdagar är det enda som kommer att stå på den anslagstavlan om inte studieförbunden finns.

På en punkt delar hon Adam Danielis analys: Tvåfrontskriget som drabbat studieförbunden när den marknadsliberala högern gjort gemensam sak med den högernationalistiska. Det är Sverigedemokraternas intåg som förändrat allt, anser hon. Socialdemokraterna har ABF. Men också Moderaterna har sitt eget studieförbund, Medborgarskolan. Centern och Liberalerna har Vuxenskolan. Även om hard core-liberaler i Timbro knorrat över slösade skattepengar har det borgat för partipolitisk enighet. Tills nu.

– Hade du frågat mig för femton år sedan hade jag aldrig sett det här komma.

Slakt i Sölvesborg

I SD:s numera spruckna skyltfönster i Sölvesborg rök omedelbart en fjärdedel av anslagen till studieförbunden när partiet kom till makten 2018. De ville kapa hälften, men samarbetspartiet Moderaternas kommunalråd framhöll sig själv som en motvikt till SD:s nedskärningsiver. Helén Pettersson tassar inte på tå när hon ger sin syn på vad det är SD egentligen vill: Ge sig på demokratin. 

– Det är lätt att hitta handböcker på nätet om hur man gör om man vill skapa en anti-demokratisk stat. Du går på public service, ser till att det inte finns tillgång till fri media och du går på civilsamhället.

Invändningen att det finns åtskilliga demokratiska länder i världen utan studieförbund bemöter Helén Pettersson med en historia från Natohögkvarteret i Bryssel, som hon besökte här om året i sin roll som socialdemokratisk riksdagsledamot. Till en senior amerikansk tjänsteman ställde hon frågan vad Sverige kan bidra med i Nato.

– Han svarade utan att blinka att Sverige har en bildad befolkning och ett unikt civilsamhälle och att en svensk regering inte kan lura sin befolkning.

”Tuffa prioriteringar”

Mats Persson (L) – som fram till regeringsombildningen var ansvarigt statsråd för studieförbunden – har inte ställt upp på intervju. Istället låter han sin statssekreterare Katarina Lundahl svara via mejl. Hon vänder sig emot att nedskärningen av anslagen till studieförbunden skulle vara ett angrepp på demokratin.

”Studieförbunden får fortsatt betydande medel och behöver, likt hela samhället, prioritera vad pengarna används till. Det är viktigt att dessa medel används för verksamheter för de mest utsatta och behövande grupperna.”

Hon nämner det fusk som upptäckts men menar att det är tuffa prioriteringar i en tid med stora samhällsutmaningar och inflation som är bakgrunden till nedskärningarna.

”Regeringen har till exempel prioriterat utbildningar som leder till jobb, och som motverkar arbetslöshet. Detta genom att bland annat ge landets folkhögskolor ett permanent tillskott på 100 miljoner och en omfattande utbyggnad av både yrkesvux och yrkeshögskolan. Även om mindre resurser till folkbildningen får konsekvenser så ser vi att det finns goda möjligheter framåt att bedriva en bra verksamhet”, skriver statssekreteraren.

På ABF i Norrtälje nöter deltagarna vidare med verben. Sucka, stanna, skicka. Lena Jonsson ler nöjt när de hjälps åt med översättningar och trilskande uttal. Det är så här hon vill att lärande ska vara, ett samarbete.

– Jag är färdig med betyg och läroplaner.