I en normalt fungerande skola ska det vara behörig lärarpersonal som sätter betyg för eleverna. Men så har det inte fungerat på Norra strandskolan i Sollentuna, norr om Stockholm. Där är det istället rektorn som satt en mängd betyg. I flera klasser har mer än hälften av betygen fastställts av skolans högsta ledning – utan att eleverna har undervisats av rektorn.
Norra strandskolan tillhör den norska skolkoncernen Dibber som ägs av riskkapitalister. Dagens ETC har i flera artiklar granskat skolkoncernen och kunnat belägga allvarliga brister. Föräldrar och elever har demonstrerat för att få tillbaka ledningen som anställdes i augusti och som sparkades i oktober.
Koncernen verkar inte ge vika för deras krav. Däremot har de sagt att de kommer lämna skolan i slutet av nästa termin på grund av ett bristande förtroende och ett sviktande elevunderlag.
Jagade underskrifter
Dibber har på olika vis försökt städa bort oegentligheterna i verksamheten, så som brist i dokumentation och otrygghet. Detta i samband med att Skolinspektionen vid terminstarten aviserade om en planerad tillsyn till hösten. Bland annat kontaktades ett flertal tidigare lärare och lärare som fortfarande arbetar på skolan av ledningen i november för att skriva på betygskataloger som var mer än ett år gamla.
När myndigheten överraskade koncernen med en tidigarelagd tillsyn inhämtade den uppgifter från skolan där det framkommer ännu fler brister.
35 ämnen som betygssattes av obehöriga lärare signerades alltså förra året av den dåvarande rektorn. Enligt bestämmelser ska betygen skrivas in direkt när de sätts och det är undervisande behörig lärare som ska gå in och signera betygskatalogen med ett namnförtydligande och ett datum.
”Praktiskt begränsning”
Skolverkets undervisningsråd Karl Larsson förklarar att rektorn får sätta betyg endast i vissa undantagsfall.
– Om rektorn själv är lärare och har undervisat i ett ämne så kan rektorn sätta betyg själv. Ett annat undantag är när en legitimerad lärare har kopplats in i betygsrättningen med en olegitimerad lärare och de inte är överens om vilket betyg som ska sättas. Då kan rektorn fungera lite som en skiljedomsfunktion, säger han.
En olegitimerad lärare som betygssätter elever måste dock alltid samarbeta med en legitimerad lärare som har tillräcklig insyn för att kunna intyga att betyget är motiverat. Får man som legitimerad lärare frågan om att bistå med detta ska det enligt Karl Larsson inte komma som en överraskning.
Han vill inte uttala sig om det enskilda fallet men pekar på att det ter sig praktiskt svårt att en rektor delvis skulle ha behörighet i så många ämnen och tid för så mycket undervisning och insyn, med alla andra arbetsuppgifter som krävs av en rektor.
– En lärarbehörighet täcker oftast upp till kanske fyra ämnen i grundskolan. Så här är det ganska tydligt att det finns en praktisk begränsning för den här möjligheten, säger han.
Saknade behörighet
Det är rektorns ansvar att planera för att obehöriga lärares betygssättning görs tillsammans med en legitimerad lärare. I genomsnitt en tredjedel av samtliga betyg mellan 2021 och första terminen av 2023 saknar helt en underskrift i betygsrapporterna.
En av de lärare från Norra Strandskolan som fått se betygskatalogerna som Dagens ETC tagit del av reagerar kraftigt mot bristerna som framkommer:
– Det här är jättemärkligt. Den här personen har skrivit under fastän hon inte har lärarlegitimation. Och här är två personer jag aldrig sett på skolan förut, säger läraren.
Strax under hundra betyg mellan 2021-2023 har skrivits under av obehöriga lärare.
I betygskatalogerna för 2022 har ledningen lagt in namn på tre personer som tidigare arbetat på skolan men som inte varit ansvariga för ämnet i fråga, eller ens varit på plats det året betygen satts. Underskrifter för dessa betyg saknas.
– Den här personen som skrivit under här, hon slutade för tre år sedan, säger en av lärarna som fått se betygskatalogerna.
”Jag har slutat där”
Bland de namn som lagts in i katalogerna är också en tidigare rektor som slutade två år tidigare. När Dagens ETC kontaktar henne säger hon att hon aldrig arbetat med det ämne som katalogen hävdar och att hon inte arbetade under tidsperioden.
Rektorn som var i tjänst 2022 skrev även in sig själv som matematiklärare i en klass, som en annan, obehörig lärare, fått signera.
Vet du vad? Jag tänker inte svara på några frågor överhuvudtaget.
– Vet du vad? Jag tänker inte svara på några frågor överhuvudtaget kring Dibber Norra Strandskolan. Jag har slutat där. Jag jobbar inte kvar på den skolan och inte i den koncernen. Du får ta det med huvudman och höra med dem, säger rektorn när vi ringer upp.
Men det är väl du som har varit ansvarig för dessa betygskataloger?
– Ja, men jag behöver inte svara på det till dig.
Det framkommer även att en del lärare som inte jobbade på skolan är inskrivna under vissa betyg. Kan du förklara det?
– Nej du får prata med huvudmannen. Så får de reda i det, säger hon och lägger på.
Rektorn saknar behörighet för flera av ämnena hon signerat.
”Ytterst allvarligt”
Dagens ETC hör av sig till två personer som arbetat med kvalitetssäkring på Dibberkoncernen, varav en är den nuvarande rektorn på skolan, och frågar hur de hittills arbetat för att kontrollera kvaliteten för betygssättning på skolan. Men det kommer inget svar.
När det sker systematiska brister i betygssättning leder det förstås till stora konsekvenser.
– Konsekvensen kan ju bli den att eleverna får ett betyg som inte är rätt i förhållande till deras kunskapsnivå. Det kan leda vidare till andra konsekvenser som att man kanske går vidare till nästa nivå i utbildningssystemet men inte har de förkunskaper som krävs för att klara av det, säger Karl Larsson.
– Det är ytterst allvarligt om man systematiskt undergräver legitimiteten för myndighetsutövningen som det ju innebär att sätta betyg. Det är också därför det finns så pass många och förhållandevis detaljerade bestämmelser i det här området, fortsätter han.
De svenska Pisa-resultaten fick häromdagen sväljas som besk medicin, inte minst av de styrande regeringspartierna. Kunskaper inom matematik och läsning störtdyker och ojämlikheten mellan skolor växer. Liberalerna som länge förespråkat "valfriheten i skolan", har ändrat sin ton. Partiledaren kallade resultatet för en kunskapskollaps och skolminister Lotta Edholm pekade ut friskolorna som ett av huvudproblemen.
– Vinsterna som friskolekoncernerna gör är ett problem om det är så att man gör det på bekostnad av elevernas kunskapsutveckling, sa skolminister Lotta Edholm till Dagens ETC under måndagen.
Eleverna fortsätter larma
Flera elever på Dibberskolan menar att det finns lärare som gör ett bra jobb, men att det finns allt för många inkompetenta lärare. Framför allt de som inte har språket eller har behörighet, som tillåts undervisa på skolan. En del obehöriga lärare har ingen koll på betygskriterierna, berättar elever.
– Som att man måste kunna göra en volt och landa på fötter för att få A i idrott, säger en elev.
Hon skickar en bild på en whiteboard från dagens matematiklektion där en lärare i sin genomgång skrivit på haltande svenska: "Hur mycker, doublet så myckr"
– Ingen fattar, och han fattar inte oss, så vi lär oss ingenting, säger hon.
