2. Hushållens skuldkvot fortsätter öka, vad vill ni göra åt det?
Emil Källström (C)
1. Det viktigaste för ett säkert banksystem är att bankerna själva är välkapitaliserade och robusta. Här har vi de senaste åren ställt tuffare krav. Vi följer hela tiden frågan men har i dagsläget inga planer på förändringar av skattenivåer eller bestämmelser.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
2. Sveriges bostadsmarknad måste göras om i grunden. Nu minskar nybyggnationerna i Sverige, det är oroande. Några delar i en modernare bostadspolitik är ökat byggande, större rörlighet och utfasade ränteavdrag. Detta skulle minska skulduppbyggnaden.
Janine Alm Ericson (MP)
1. Vi tycker att bankerna kan bidra mer utifrån de risker som banksystemet medför och därför höjde vi nyligen resolutionsavgiften som är kopplad till bankernas risker, vilket är ett steg i rätt riktning. Det är också viktigt att löpande arbeta med att minska riskerna genom reglering och tillsyn, vilket vi har utvecklat genom att exempelvis integrera klimatrisker i den finansiella tillsynen.
2. I regeringsställning har vi infört och gjort en skärpning av amorteringskravet, utifrån de problem vi ser med ökningen av hushållens skulder. Det är oroande att oppositionen inte velat agera kring amorteringskravet trotts rekommendationer från expertmyndigheter och internationella organisationer. Miljöpartiet har även föreslagit att ränteavdraget ska trappas ner, tyvärr har vi inte fått gehör för den politiken.
Jakob Forssmed (KD)
1. Regelverket och kraven på bankerna har stärkts, vilket
gör svenska banker väsentligt bättre rustade idag jämfört med innan finanskrisen 2008. Svenska banker är dock viktiga för den svenska samhällsekonomin, samt har staten som implicit garant. Därför finns skäl att stärka skyddet mer och också i vissa avseenden öka avgiftsuttaget. En sådan åtgärd är att den resolutionsavgift som idag tas ut av staten övergår till en riskavgift när resolutionsreservens målnivå är uppfylld. En sådan avgift bygger på att bankens faktiska risk ligger till grund för avgiften. En bank som tar stor risk får betala mer i avgift, och får därför anledning att minska sitt risktagande.
2. Kristdemokraterna vill framför allt göra tre saker för att dämpa låntagande och riskerna. Vi vill påbörja en nedtrappning av ränteavdraget och kompensera hushållen genom att främst sänka inkomstskatterna. Sänkt ränteavdrag minskar incitamenten att låna mycket. Samtidigt vill vi genomföra reformer så att fler hushåll med stabila inkomster kan komma in på ägd bostadsmarknad.
Cecilia Widegren (M)
1. Sedan finanskrisen 2008 har bankregleringarna stärkts på en rad områden. Det handlar bland annat om att bankerna får vara med och finansiera en större del av de fonder som staten använder för att säkerställa den finansiella stabiliteten om en krissituation uppstår. Regelverket behöver hela tiden utvecklas för att bättre svara mot hot och risker mot banksystemet som kan uppstå i framtiden. Just nu ser vi att det svenska bankerna är välskötta och vi anser att de i nuläget betalar tillräckligt mycket.
2. Hushållens skuldsättning har ökat kraftigt de senaste 3-4 åren. Det utgör en risk och vi följer utvecklingen noggrant. Vi tror inte att det finns några enskilda förslag som kan lösa alla problem på bostadsmarknaden - men genom breda, långsiktiga och uthålliga reformer går det att åstadkomma en bättre marknad. Det handlar om att ta ett helhetsgrepp på svåra frågor som bostadsbyggande och skatter samt allt däremellan.
Martin Jordö (FI)
1. Nej, bankerna bär inte sina egna potentiella samhällskostnader, och avsättningen är otillräcklig. Det riktiga marknadsvärdet på de formella och implicita garantier som staten lämnar till storbanker är mycket större än vad bankerna avsätter. Speciellt de fyra storbankernas kontinuerliga övervinster gör att Fi ser att det finns utrymme för ett flertal åtgärder för att trygga stabiliteten på svensk kreditmarknad. På längre sikt vill Fi demokratisera inflytandet över betalningsmedel och krediter, och vill stärka marknadsrollen för både kooperativa banker som t.ex. Ekobanken såväl som för statsägda alternativen som SBAB.
2. Fi har en bred politik för att bromsa in prisökningar på bostäder och göra det mindre attraktivt att låna. Istället för att lägga ansvaret på låntagarna och straffa ut ekonomiskt svagare grupper med amorteringskrav och liknande vill Fi se en bred överenskommelse om att fasa ut de skadliga ränteavdragen. För stabilitet på bostadsmarknaden föreslår en gradvis minskning med 2,5 procentenheter under 12 år tills ränteavdragen är borta. Det är en av de enskilt viktigaste åtgärderna som Sverige kan ta för att minska de ekonomiska riskerna för vår ekonomi, och för att samtidigt öka social rättivsa och hållbarhet i vårt samhälle.
Fredrik Olovsson (S)
1. Avgiften som bankerna betalar in till resolutionsreserven, det vill säga, säkerhetsbufferten i händelse av en bankkris, är väl avvägd. Men med tanke på bankernas höga vinstmarginaler skulle de kunna bidra mer till skolan, sjukvården och omsorgen.
2. Under lång tid gjordes ingenting åt detta, därför har det varit en prioriterad fråga för den socialdemokratiskt ledda regeringen att dämpa utvecklingen. En orsak till att skuldsättningen har växt så kraftigt är att det råder brist på bostäder. Därför är regeringens fokus på att utöka antalet hyresrätter särskilt viktigt. Finansinspektionen införde dessutom nyligen ett förstärkt amorteringskrav. Eftersom skuldsättningen hänger ihop med utvecklingen på bostadsmarknaden är det bra att prisutvecklingen nu mattats av något.
Ulla Andersson (V)
1. Nej, Sveriges stora och koncentrerade banksystem utgör en betydande risk för den finansiella stabiliteten. Vi driver att man ska införa en bankdelningslag som ska tvinga bankerna att separera traditionell bankverksamhet från spekulativ ”investmentverksamhet”, och där staten bara ska garantera den förra i händelse av en kris. Sedan bör bankernas kapitaltäckningskrav öka, till 18-22 procent av de riskvägda tillgångarna, och vi anser att de bör vara progressiva, ju större bank, desto högre kapitaltäckningskrav. På så sätt ges bankerna incitament att inte bli ”too big to fail”.
2. För det första behöver det investeringsstöd Vänsterpartiet fått igenom utökas så det kan byggas fler hyresrätter och till rimligare hyror. Bostadsbristen måste byggas bort. Sen behöver ränteavdragen trappas ned med 1-2 procentenheter/år då dessa påverkar fastighetspriserna. Även en fastighetsskatt kopplad till fastighetens värde skulle påverka prisutvecklingen. Sen bör bankerna tvingas förhandla med tex bolånekunderna utifrån reporäntan och varje ev påslag på den ska förhandlas med kunden och redovisas. Så borde bolånekundernas utgifter minska och därmed mer kunna amorteras.
Oscar Sjöstedt (SD)
1. Nej. Vi är öppna antingen för en renodlad bankskatt eller höjd resolutionsavgift.
2. Ränteavdragen bör trappas ned långsamt och växlas mot lägre inkomstskatter.
Kira Bergheden (L)
1. Liberalernas ingång i finanspolitiken är att Sverige ska kunna klara av kommande kriser och att det finansiella sparandet ska vara
tillräckligt för nödvändiga strukturreformer i framtiden, utan att
trycket på välfärden ökas. Konsekvensen blir annars att framtida
generationer skuldsätts och att vi riskerar att inte ha de marginaler
som krävs nästa gång ekonomin hamnar i kris. Vi vill se väl
fungerande finansmarknader som tillgodoser hushållens och företagens behov av finansiella tjänster samtidigt som det erbjuder ett gott skydd för konsumenter. Det finns i dessa perspektiv särskilda skäl att överväga vidare åtgärder för att dämpa hushållens skuldsättning, och vi har därför bland annat tagit ställning för nedtrappade ränteavdrag, för skattefritt sparande på investeringssparkonto, och mot bankskatt. För att minska risken för att det finansiella systemet drabbas av allvarliga problem bör Sverige också söka medlemskap i EU:s bankunion. En gemensam tillsynsmekanism för banker, en gemensam
resolutionsmekanism för banker och en gemensam resolutionsfond innebär ett allt tätare europeiskt samarbete som Sverige inte bör stå utanför.
2. När både finans- och penningpolitiken är expansiv riskerar det att
leda till överhettning och en ohållbar skulduppbyggnad. Hushållens
skuldsättning på grund av ökade bostadspriser innebär också att
exempelvis en finanskris kan få stora konsekvenser i form av minskad konsumtion och minskad rörlighet på bostads- och arbetsmarknaden. För att minska risken har Liberalerna föreslagit en nedtrappning av ränteavdragen från 30 till 20 procent över en tioårsperiod, och sänkt tak från 100 000 kronor till 75 000 kronor. Detta bidrar till att kyla ner bostadsmarknaden och förhindra överhettning. För att reformen inte ska öka skattetrycket kopplas den till skattesänkningar på andra områden. Liberalerna vill också uppmuntra fler att bygga upp en egen buffert, och föreslår att alla svenskar ska kunna spara upp till 100 000 kronor skattefritt på investeringssparkonto. Att ha ett eget sparkapital ger frihet, möjlighet och trygghet, samtidigt som samhällsekonomins stabilitet gynnas av att hushållen har besparingar.
PRENUMERERA PÅ ETC HELG
Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.