Förra året dog rekordmånga flyktingar, minst 3 500 personer, på Medelhavet under den farliga färden mot Europa och bara hittills i år har 1 800 mist livet, enligt UNHCR.

På onsdag lägger EU:s asyl- och migrationskommissionär Dimitris Avramopoulos fram den nya migrationsstrategin.

Sveriges linje är bland annat att kräva att EU utreder möjligheten att utfärda humanitära visum på EU-ambassader. Den socialdemokratiska EU-parlamentarikern Anna Hedh säger att hon vill se ett gemensamt verktyg inom EU för att hantera sådana.

– Det finns ett motstånd som är tydligt i rådet. Men det vi som jobbar med frågan menar att när att när länderna gick med i EU så skrev man under på FN-konventionen om mänskliga rättigheter. Den följer man inte när man låter människor dö på Medelhavet, säger hon.

Peo Hansen, professor i statsvetenskap vid Linköpings universitet, menar att det är lätt att peka ut de högerextrema partierna i Europa som orsak.

– Men Socialdemokratiska, liberala och konservativa regeringar i länderna har drivit på det här i 20 år. Det direkta resultatet av den politik som har drivits är det vi ser nu. Sedan ser linjerna lite olika ut i olika länder, säger han.

Vill se gemensam vilja

I slutet av april antog parlamentet en resolution om en kraftig utvidgning av sjöinsatsen Triton, som har fokus på att skydda gränser snarare än att rädda liv. Men vid mötet sade kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker också att han skulle kämpa för att få ett nytt kvotsystem.

Peo Hansen tror att frågan kommer att finnas med på onsdag, men inte få någon verklig betydelse.

– Jag tror att man kommer att säga att man ska jobba för att öka antalet kvotflyktingar, men för att det ska kunna bli någonting i verkligheten så måste det vara behäftat med att man har sanktionsmöjligheter mot medlemsstater som inte gör det, säger Peo Hansen.

FN-organet UNHCR betonar vikten av fler lagliga vägar in i Europa, fler kvotflyktingar och ökade möjligheter till familjeåterföreningar, men också att det krävs en gemensam vilja hos medlemsländerna.

– Principen om internationell solidaritet måste ges ett konkret innehåll idag. Vi anser att ett av de sätten är att alla EU-länder bidrar, att alla tar sin del av ansvaret utifrån kapacitet, säger Karolina Lindholm Billing, biträdande regionchef på UNHCR.

Så vill partierna hantera flyktingkrisen på Medelhavet

Socialdemokraterna
Frågan om humanitära visum eller inte är partiets stora stötesten. I valrörelsen var S emot, men efter de stora katastroferna i Medelhavet i april vände Stefan Löfven och när han nyligen presenterade regeringens linje för EU-nämnden inför toppmötet om EU:s framtida flyktingpolitik fanns en skrivning om att låta EU utreda humanitära visum och fler lagliga vägar in i Europa med. S anser samtidigt att fler medlemsländer måsta ta emot kvotflyktingar och att alla EU-stater ska ta ansvar för flyktingmottagandet.

Moderaterna
Vill verka för att få övriga Europa att ta ett större ansvar. Partiet vill inte göra det möjligt att söka asylvisum via EU-ambassader, istället vill man vidareutveckla dagens system med vidarebosättning av kvotflyktingar. Moderaterna ställde sig dock bakom Stefan Löfvens linje i EU-nämnden, där förslaget att EU ska utreda humanitära visum och fler lagliga vägar in i Europa lades fram.

Vänsterpartiet
Anser inte att det finns tid att vänta på att EU:s medlemsländer kommer överens om hur flyktingfrågan ska lösas, utan förespråkar en lösning där Sverige ihop med ett mindre antal länder skapar en gemensam lösning. V menar också att Sverige borde vägra att tillämpa Dublinförordningen, som gör att personer måste söka asyl i första ankomstland.

Vänsterpartiet reserverade sig mot regeringens linje i EU-nämnden, bland annat för att man inte ställer sig bakom stödet till Frontex.

Centerpartiet
Centern vill se fler lagliga vägar in i Europa. Partiet ställer sig bakom regeringens linje, och vid EU-nämndens möte inför EU-toppmötet var C-ledamoten Eskil Erlandsson en av dem som pressade Stefan Löfven hårt när det gäller hans faktiska vilja att driva på för att få igenom möjligheten till humanitära visum i EU.

Kristdemokraterna
KD vill göra det möjligt att söka humanitärt visum från tredje land. Partiet vill att fler EU-länder tar emot asylsökande. Man vill också se vad man kallar ett bättre gränsarbete och krafttag mot flyktingsmugglare.

– Människor på flykt ser sig idag hänvisade till illegala och hänsynslösa flyktingsmugglare för en livsfarlig resa över Medelhavet, sade Désirée Pethrus, ledamot i EU-nämnden i ett uttalande i april.

Miljöpartiet
MP vill skapa fler lagliga sätt att ta sig till EU för att söka asyl, exempelvis genom humanitära visum.

– Då får man laglig möjlighet utan att dö för att få chansen att söka asyl, har Carl Schlyter (MP), ordförande i riksdagens EU-nämnd sagt till Dagens ETC.

Partiet vill också förändra Dublinförordningen så att människor har möjlighet att söka asyl i fler länder än det första land de kom till. MP har kritiserat EU för att Italiens räddningsprogram Mare Nostrum valts bort till förmån för insatsen Triton som inte har samma uppdrag att rädda liv.

Folkpartiet
EU-parlamentarikern Cecilia Wikström krävde redan 2013 att det skulle bli möjligt att utfärda humanitära visum på plats där flyktingarna befinner sig. Förra veckan upprepade hon sitt krav i en debattartikel i UNT: ”Med landvägen till Europa tilltäppt med taggtråd och höga murar (…) finns det i dag inga andra alternativ för flyktingar än att betala upp till hundratusen kronor för en plats på en ofta överfull, sjöoduglig båt.” FP ställer sig bakom regeringens linje, men vill samtidigt att Sverige betonar vikten av en jämnare fördelning och ett gemensamt ansvarstagande för flyktingarna från EU:s 28 medlemsländer.

Sverigedemokraterna
SD vill inte att EU ska ha något inflytande över migrationsfrågor. Partiet vill också i första hand agera i närområdet. I en debattartikel i Svenska Dagbladet i samband med katastrofen på Medel­havet i april skrev partiet att man vill ta efter den australiensiska modellen där båtflyktingar stoppas av militärbåtar och tvingas tillbaka.

SD vill också ändra på de lagar och regler som ger flyktingar rätt till viss vård i Sverige, för att göra det ”mindre attraktivt att ens försöka ta sig till Sverige”.