2. Försämrad rätt att strejka
Efter den långvariga konflikten i containerhamnen i Göteborg presenterade regeringen i början av juni sin utredning om begränsningar av strejkrätten. Men utredningen slängdes direkt i papperskorgen eftersom LO och Svenskt Näringsliv redan gjort upp i frågan. Det som arbetsmarknadens parter kommit överens om är i korthet att det inte längre ska vara tillåtet att vidta stridsåtgärder som inte syftar till att uppnå kollektivavtal. Detta har fått både enskilda LO-förbund, grupper inom TCO och Saco samt lokalavdelningar och fristående fackförbund att protestera och under hösten ha en rad demonstrationer med tusentals deltagare ordnats till försvar av strejk-rätten.
3. Nätläkarna tar över
2018 blev året då läkarna flyttade till internet. Bara under det senaste året har fem nya privata aktörer etablerat sig som erbjuder läkarvård på nätet och via mobilappar. Antalet människor som söker vård med den nya tekniken har också ökat exponentiellt och många gånger handlar det om patienter som egentligen inte behöver läkarvård. Kostnaderna för landstingen har vuxit med hundratals miljoner och i bakgrunden finns stora riskkapitalbolag, såsom Creandum, Index Ventures och Wallenbergs EQT, som ser en ny lönsam bransch växa fram.
4. Värsta svälten i världen på 100 år
130 barn dör om dagen i Jemen, det är ett barn var tionde minut. Hittills beräknar Rädda Barnen att över 85 000 barn har dött av svält i det som FN kallar för världens värsta pågående humanitära katastrof. Orsaken till katastrofen är att flygangrepp och bombningar genomförda av den Saudi-ledda koalitionen, som stöds av Storbritannien och USA, slår ut broar, fabriker, fiskebåtar och jordbruksmark.
5. Regeringskaos och katastrofbudget
En mycket polariserad valrörelse slutade på valdagen i ett oklart parlamentariskt läge. I skrivande stund står landet fortfarande utan regering. M och KD fick igenom sin statsbudget efter att även SD stöttat den. Budgeten ger mer pengar till militären och mindre till klimatet. Den innehåller mindre satsningar på skydd av natur, mindre stöd till solel, mindre investeringar i gröna städer och mindre inventeringar av nyckelbiotoper. Flygskatten avskaffas och prishöjningen på fossila bränslen pausas. Jämställdhetsmyndigheten avskaffas liksom den fria entrén på statliga muséer. Det blir heller inget investeringsstöd för hyresrätter. Istället införs nya jobbskatteavdrag och tredubblat rut-avdrag. Budgeten har mötts av stora protester runt om i landet.
6. Kaos i Akademien – Inställt pris
Ett inställt Nobelpris, flera avhoppade ledamöter och stora interna konflikter. Under året har Svenska Akademien skakats av skandaler. Mycket har kretsat kring Akademiens relation till den man som i media har kallats för ”Kulturprofilen”. Jean-Claude Arnault, som han heter, har fått pengar från Akademien för att kunna driva en kulturklubb och har anklagats för olika former av sexuella trakasserier och övergrepp. I oktober dömdes han för våldtäkt. En advokatutredning har även slagit fast att akademiledamoten Katarina Frostenson läckte information om Nobelpristagare till kulturprofilen, som även är hennes make. En följd av det minskade förtroendet för Akademien blev att 2018 års Nobelpris i litteratur inte delades ut.
7. Bakåtsträvare vid makten
Högerextrema Jair Bolsonaro valdes till president i Brasilien i oktober. Bolsonaro förnekar inte bara klimathotet och öppnar för att skövla landets regnskog, han har bland också argumenterat för tortyr och ett återinförande av dödsstraffet. Dessutom har han uttalat sig starkt nedsättande om Brasiliens svarta befolkning, urfolk och hbtq-personer. Bolsonaro ställer sig därmed i raden av bakåtsträvande och ofta auktoritära ledare som även tagit över i flera Europeiska länder och i USA. En av dessa är Recep Tayyip Erdogan som i juni 2018 blev omvald till posten som Turkiets president. I Turkiet har hundratals oppositionella politiker, organiserade arbetare, publicister, lärare och advokater fängslats under året. En annan ledare på listan är Viktor Orbán som blev omvald i april till posten som Ungerns premiärminister. Hans parti Fidesz fick 48,5 procent av rösterna och Ungern kan därmed fortsätta den auktoritära utveckling som gjort landet till ett föredöme för högerradikala i både Europa och USA.
8. Sverige – och världen – i lågor
Sommaren blev den varmaste på över 260 år, i delar av Sverige. Torkan var extrem och minst 50 skogsbränder gjorde att Sverige stod i lågor. Vid mitten av juli var -bränderna utbredda på ungefär 25 000 hektar, vilket är nästan dubbelt så mycket som skogsbranden i Västmanland 2014.
Nio europeiska länder deltog i släckningsarbetet och hundratals tvingades evakuera sina hem i panik. Även i Kalifornien härjade enorma bränder, som räknas som de dödligaste i delstatens historia.
9. Tillbakagång för jämställdheten
2018 försvagades kvinnors representation i politiken världen över. Även ojämställdheten inom utbildning och hälsovårdstjänsters tillgänglighet har utvecklats till det sämre. Detta efter flera år av framgång på dessa områden, visar siffror från 149 länder som World Economic Forum studerat.
Enligt rapporten kommer vi att få vänta i över 200 år på att kvinnors arbete världen över värdesätts på samma sätt som mäns ur ekonomisk synvinkel.
10. Brexit-förvirring utan avslut
Under hela året har den brittiska premiärministern Theresa May åkt skytteltrafik mellan Bryssel och London. Detta i syfte att förhandla fram ett så förmånligt utträdesavtal som möjligt inför att Storbritannien lämnar EU, vilket enligt planen ska ske den 29 mars 2019. May har dock haft svårt att få till ett avtal som accepteras av parlamentet på hemmaplan och omröstningen har skjutits upp till nästa år. Framförallt är det frågan om hur relationen till Irland ska hanteras som varit besvärlig. Situationen är nu förvirrad och röster har höjts om både en ny folkomröstning och om ett utträde helt utan ett nytt avtal med EU.
Vapenhandeln ökar – Sverige bidrar
Den internationella handeln med krigsmateriel har ökat stadigt sedan 2003, och trenden fortsätter. Främsta leverantören är alltjämt USA, som kraftigt ökat sin vapenexport de senaste åren. Men även Sverige bidrar och detta även till krigsförande diktaturer. Trots att många andra länder, såsom Tyskland och Norge, stoppat sin vapenexport till Saudiarabien efter attackerna i Jemen och mordet på journalisten Jamal Khashoggi, väljer Sverige att inte införa något sådant förbud. Sverige har också valt att inte ta ställning för ett förbud mot mördarrobotar, eller autonoma vapen, såsom många andra länder gjort.
11. Tre män är rikare än halva Sverige
Sverige har blivit ett extremt ojämlikt land, jämfört med resten av Europa. Hälften av alla tillgångar i landet är ärvda pengar och en liten elit lever på tidigare generationers ihoparbetade förmögenheter. Rikast är H&M-arvingen Stefan Persson, tätt följd av Hans Rausing som ärvt Tetrapak-imperiet och affärsmannen Melker Schörling. De tre männens sammanlagda förmögenheter är 342 miljarder vilket är mer än vad 60 procent av den vuxna befolkningen äger i privata tillgångar (315 miljarder), när skulderna dragits bort.
Det visar Dagens ETC:s bearbetning av siffror från Crédit Suisses nya rapport Global Wealth Databook 2018. Den fattigaste halvan av befolkningen har dock större skulder än tillgångar – de äger inte mycket mer än ett lån.
Sammanställt av Mattias Göthberg
